Relä som tål 50 A eller mer till bra pris.

[forgus31 139]

Det krävs ett piggt batteri.

Startbatteriet i en båt håller sig fräscht i många år verkar det. Men det kan vara båtar som har underdimensionerade batterier och inte klarar en ökning av startströmmen som 500W, kanske 30 % ökning.

Räknar man på energi blir en start väldigt blygsam. Meningen är ju också att motorn ska starta betydligt snabbare och då ser man att batteriet får ännu mindre att göra.

Säg att starten drar normalt 1800W. En halv minuts (1/120-dels timme) gnidande på starten blir 1800/120 Wh=15 Wh (1,25Ah vid 12V). Ett batteri håller runt 850 Wh (70 Ah) . Efter 20-30 st såna gnetstarter så är det dags att ladda.  Ingen risk för batteriet med flera långa starter och piggt batteri alltså.

Ännu bättre blir det om förvärmaren fungerar som tänkt. 2300W är förstås mer effekt men energin blir bara drygt hälften om det tar en 15 sekunder i.st.f 30 sekunder.

Det är en bra tanke att värma på innan start och så gör man också oftast. Men det är bra om det är riktigt kallt att värma på under hela starten. Det drar kallt i insuget när motorn börjar suga luft och det gäller då att ha upplagrat tillräckligt med värme.

Går ju bra att testa om man sätter en knapp ist.f automatiskt tillslag.

En brytare som går emot kallstarten vid motorn går lätt att montera så man drar ut kallstarthandaget en stund innan man startar. Det är nog den smartaste lösningen faktiskt då man slipper dra fram en ledare till instrumentpanelen.

En varmstart använder då ingen förvärming. Nu spelar det ju ingen roll då det nästan inte är nåt som slits. Glödtrådarna bör hålla för några tusen starter.

 

 

[forgus31 139]

IRFZ48V en N-typ MOSFET.

Tyvärr är kylplåten till plus på den så jag måste isolera elektriskt. Bäst vore att kylplåten ligger mot minus så den kan enkelt kan sättas i förvärmaren och kylas av den kalla insugsluften och mot värmarens aluminiumgods. Blir det så med en P-typ? Jag är kass på elektronik.

Men jag testar så här så får jag se om den håller för den höga startströmmen.

Mosfet verkar vara en användbar grej. Jag mätte just och fick bara några futtiga mikroamper för reglerströmmen. Mycket mindre än ett relä alltså.

 

[2taktochel 3]

Med enegin är det helt rätt som du skiver. Men som jag ser det är det effektuttaget batterier kan leverera som oftast är orsak till startproblem.

Har för mig att min Volvo 945 stänger av de mesta elförbrukarna då man kör med startmotorn för att man ska få maximal effekt på rätt ställe vid start.

Problemet är ju att du behöver som mest ström när det är kallt och då är batteriet som sämst. samtidigt som startmotorn går som tyngst. Att då även ha glödstiften igång stjäl ytterligare effekt som behövs till startmotorn med. Men så länge motorn bara smälller igång så allt väl. Och det är väl bara jag som kör med gammalt batteri ända tills bilen inte startar?

När det gäller transistorer så kan man parallellkoppla dom till skillnad från reläer. Men lika robust som en huvudströmbrytare är varken reläer eller transistorer.

Och nyckeln kan du gömma under sommarhalvåret då värmaren inte behövs.

 

 

 

 

 

[forgus31 139]

Jo, man byter ju inte batteriet i bilen förrän den inte startar. När gränsen för start börjar nås är det ju välgörande för startmotorn att den får den sista amperen och där ligger definitivt på fel sida med ytterligare 500 W.

Men i båten har jag inte sett att motorn sackat när jag kopplar in förvärmarn.

Var ute just och kollade min nykopplade mosfeta transistorswitch.

Principen funkade men ska kylas bättre och ev. två st eller kraftigare parallellkopplade. Det blev som man säger friskt kopplat hälften brunnet. Som vanligt fick jag inget frånslag he-he. Men en härlig elektroniklukt i kajutan.

 

 

[2taktochel 3]

Jag antar du köpt en N-channel-MOSFET.

Är glödstiften fria från jord så du kan koppla mosfetens drain till ena sidan stiften vars andra sida då ska gå till 12V och  Mosfetens Source till 0V (jord).   

I så fall så måste du ge spänning till Gaten för on . Gärna 12V om det går för den MOSFETen du har.  Med max spänning på Gaten bottnar mosfeten ordentligt och blir minimalt varm. Men pga gatens hög ohmighet  måste du ha pulldown motstånd eller switch mellan gate och source när den ska vara av för annars kan den tjyvdra stöm och ta kål på sig själv.

Och kylplåt behövs. Se upp så inte Drain är till metallfästet som på vissa MOSFETar beroende på kapsel. Då behöver den isoleras från jord (eller kylplåten)

 En kondensator över gate-source skadar heller inte för att dämpa ev spikar från generator mm.

Gärna också ett lite motstånd mellan 12V och in till Gaten för bästa filtering. Mycket att tänka på!

[Funkis 143]

Har läst vad ni skriver... fasiken vad ni kan. Induktiva laster hade jag inte ens tänkt på...

I detta fall är jag nog mer inne på vad Storamiralen skriver ovan - den rent resistiva lasten i kontakten gör att den smälter ihop vid en hög strömstyrka. Tänkt att effekten momentant kan vara LÅNGT över vad ett relä är gjort för. Skulle nog i största allmänhet vara lite försiktig med reläer... så bra är de inte!

En ren brytare får egentligen samma problem men är bättre konstruerad för att kunna just...bryta.

TIPS - Köp bara en brytare med metall i själva nyckeln dock! En i plast kan nog tänkas smälta...

Berätta gärna sedan hur det gick med uppfinningen!

 

[Thomas-1 311]

Ugnar brukar väl ha värmetrådar i metallegeringen konstantan, som har extremt liten resistansändring pga temperaturändring. En ettohmstråd varierar t.ex. bara cirka 8 milliohm mellan noll och 800 grader, vad jag lyckats utröna.

Den annars så passande teorin om stor startström verkar ju därmed också falla sönder helt, ifall det nu verkligen är konstantan. Liksom behovet av rejäl överdimensionering för detta.

Fullt utstyrd har ju transistorn tydligen bara 12 milliohms resistans, som väl ger 21* W i förlust/värmeeffekt vid 42 A. Ställer ju krav på kylningen, men med tanke på den korta inkopplings-tiden så borde metallisk direktkontakt med en ganska liten (plusansluten) kylfläns ändå hinna absorbera/sprida värmen. Kopplingen borde fungera tycker jag, men tydligen inte herr Murphy!??

(*) Har en skruttig men ändå fungerande lödpenna på 15W, så värmeproblemet får iofs ägnas lite eftertanke.

[2taktochel 3]

Frågan är om vi nu inte krånglar till det i onödan?

 Köp en Biltema huvudströmbrytare och sätt dit! Eller likadan fast mycket dyrare om det känns tryggare. Det är kanske inte en så elegant lösning men kommer att funka för glödstiften och oerhört hållbar.

Som jag testade min brytare med åskprov skulle de reläer som föreslagits bara vara sotflagor av. Den huvudströmbrytaren har jag skänkt en båtkompis och funkar bra än.

En huvudstörmbrytare är ju bara några stora kontaktbeck precis som i en solenoid i en startmotor.  

Jag kommer ihåg en gammal SJ buss på 50 talet (40talare?) som hade en låda framför ratten med ett glödstift i samt en rejäl vridomkopplare.

Den vred man på och kopplade in strömmen tills glödstiften. Och då stiftet glödde i lådan  startade motorn. Det är med att använda typ huvudströmbrytare för glödstiftsinkoppling är inget nytt. 

Och kom ihåg att glödstift är rent resistiv last som inte ger några gnistor liknade induktanser vid brytning gör. Därför behövs inga dioder eller annan hokuspokus heller för gnistsläckning.

 

 

 

[Thomas-1 311]

2taktochel:
Det kommer ju helt nya innovationer efterhand, och jag häpnade när jag tittade på den föreslagna/använda transistorns värden. Att den sen faktiskt var innesluten i en så liten standardkapsel gjorde förvåningen extra stor.

Det händer tydligen stora saker vad gäller halvledare och hög strömstyrka. Allt hänger på kontaktresistans, nära-noll resistans innebär nära-noll värme och nära-noll värme innebär möjligheter för alltmer fysiskt förminskade kontaktpunkter. Allt grövre kopparkablar kan nog framgent kopplas in på allt mer löjligt små komponenter, om utvecklingen fortsätter.

Mekaniska problem som oxider, kontakt-tryck och -studs samt omslagstider kan mer eller mindre glömmas med kraftfulla och billiga halvledare.
Att exempelvis koppla i och ur en helresistiv last på 70 A nån miljon gånger i sekunden verkar ju redan vara möjligt. Det är inget hokuspokus utan verklighet, om än förvånande. Öppnar helt nya möjligheter, och för all del problem.

Allt hänger som sagt i grunden på resistansen/värmeutvecklingen i den alltmer förminskade kontaktpunkten. Exempelvis dioder med irriterande framspänningsfall, som ofta förekommer i detta forum, blir kanske snart historia? Gissar jag rätt fantasirikt, men vem vet?

Edit: angående åska så sitter ju själva antennen, glödstiftet väl skyddat. Resten är väl tyvärr känsligt. Men moderna båtar är ju redan känsliga så skillnaden blir väl inte så stor. Kul med lite nytänk i vart fall

Senast ändrad av Thomas-1 | 19 februari 2010 | 19:49

[2taktochel 3]

Thomas-1

Jag håller helt med dig.

Till min elmotor Minnkota endura 36 har jag en mosfet som tål 200A kontinuerligt för att styra farten utan effektförluster.

Men vad jag menar är att de som inte känner till hur mosfetar fungerar gör klokast i att ta en huvudströmbrytare till glödstiftsinkopplingen. En huvudströmbrytare är så enkel till konstruktionen att de som inte gått Chalmers elektroutbilfdning förstår ändå direkt hur en sån fungerar bara av att titta på konstruktionen inuti. Och man kan inte bomma med att inkoppla en sådan.

Jag själv skulle nog bygga en styrd switch som stängde av strömmen till glödstiften då startmotorn börjar.

 

[forgus31 139]

Javisst är det fantastiskt!

Jag hade en gammal Elfa-bibel hemma i bokhyllan. Jag hade också köpt några effekttransistorer som låg i verkstan. De var helt överkörda av senaste autotekniken. När jag kollade på Elfas sida såg jag vilka fantastiska switchar det finns. Jag mätte t.ex en styrström på några miljarddels amper för att styra 50A last!

Ett stort relä vill ha miljoner gånger mer ström till spolen. Minst.

Jag tror jag vet varför den feta mos-transistorn gick till Gud. Jag kopplade ju startmotor-solenoidens styrspänning till switchtransistorn utan skyddsdiod. När jag släpper startnyckeln  kommer en kraftig spik från spolen (induktansen), kanske flera tusen volt.

Inte bra för en halvledare.

Så tvåtaktel, här krävs skydd som sagt. Jag behöver ju inte nån enorm styrström så en serieresistor på några kOhm och en diod och kankse en kondensator kan rädda den känsliga styringången på transistorn.

Visst känns det fantastiskt att för några tior få möjlighet att styra så stora strömmar!

Det är den moderna bilindustrin som fått fart på utvecklingen av de här kretsarna och det är bara att åka med.

Tänk er t.ex att man lägger en kraftig plus och minusledare från för till akter och sedan styr de olika strömuttagen med transistorer av den här typen via en knippe tunna ledare från kopplingstavlan eller vid varje lampa, bogpropeller, TV, osv. Trycker man bara dit de rätta skyddskomponenterna så klarar kretsarna sig nog.

När jag bygger om elen på båten blir det nog av den här typen.

 

 

[2taktochel 3]

forgus31

Du har precis som jag stor experimentlust.

Men tyvärr är halvledare känsliga för överspänningar och för höga strömmar. Heder åt dig som i alla fall kan erkänna att MOSFETen gått hädan av dina experiment. Du är inte ensam om sånt.

MOSFETar kräver omfattande skyddskomponenter runtomkring samt ordentligt med kylplåtar.

Visst går det att fixa det om man kan. Men nästan vilken klant som helst klarar av att koppla in en huvudströmbrytare med säkring i serie med gott resultat till att koppla in glödstift.

 

[forgus31 139]

He-he!

Jag har alltid älskat svårigheter när det gäller teknik.

Vissa löser korsord. Andra går på kurs. Målar akvareller eller sjunger i kör vilket jag också gör.

Men tekniklusten är stor och när nåt inte fungerar blir det desto roligare förstås.

Det enkla korsordet är inte kul att lösa. Nya utmaningar i kören älskar jag likaså. Nya låtar man knappt hört tidigare är en utmaning och när det möjligen klingar himmelskt är lyckan fullständig.

Därför blir det inte den enkla lösningen. Då försvinner det roliga.

Jag skulle kunna köpa en ny motor t.ex. Man får 2 års garanti att det fungerar. Men var finner man lyckan i ett så enkelt arrangemang?

Vad en kondensator gör för en spänningsspik som får passera en resistor har jag viss känsla för. Kylplåt likaså. Lägg därtill en skyddsdiod så lever transistorn ett skyddat liv.

 

[2taktochel 3]

Vill du göra något modernt typ high tech låter du en PIC processor styra Mosfetar och startproceduren.

Det är kul och flexibelt.

Förslagsvis gör du programmet så att  PICens AD omvandlare känner av när glödstiften är varma och då omedlbart stänger av glödströmmen samtidigt som startmotorn vevar  igång. Stängs sen av då motorn hostar igång. Det blir en optimal automatisk startprocedur.

 

[forgus31 139]

Överkursen får vänta. Men visst ser det ju härligt ut att kunna reglera så stora strömmar men dessa pyttekomponenter. Transistorn är inte större än en platt sockerbit och ledarna är inte tjockare än en hundradels Skyllermarkskabel.

Jag har en elmotor i garaget som jag tänkte leka med. Den är en likströms och på 15 kW. Funderade på en liten elbil. Med en pulsbreddsmodulerad packe med mosfetar borde man kunna få ett enkelt pådrag. Låter rätt omöjligt och trevligt.

 

[2taktochel 3]

ELFA låda med PIC processor som skapar pulsbreddsmodulering har jag nu gjort till min endura 36 elmotor för att spara energi samt förenkla fram back samt få överströmsskydd.

Tidigare hade jag pulsbreddsmodulering med enklare mindre flexibel kretslösning.

Original minnkota fartreglering är effektbrännande motstånd vilket är slöseri med battterienergin.

Ska man ha något rytterligare riktigt energisnålt med elmotorer är det trefasteknik som gäller och inte motorer med borstar.

 

[forgus31 139]

Du var mig en snabbskrivare!

Jag har inte programmerat mikroprocessorer men kan tänka mig att det finns en del stöd så man inte behöver göra det i maskinkod numera. Kan var det enklaste sättet att få en pulsbreddsmodulering. Det enda programspråket jag använt mig av är Basic och det var många år sen.

 

 

[2taktochel 3]

 Köp en PICKIT2 sats på ELFA för 299 moms om du vll leka med PICprocessorer. Då får du experimentkort och USB programmerare och massor av programvara och exempel.

Jag programmerar i assembler för jag ansåg det var enklast att komma till skott med.

Kretsen som ingår i satsen heter 16F690 och har digitala I/Os , AD omvandlare, Komparator och PWM (pulsbreddsmodulering) mm.

Men jag varnar dig för är du inte van vid programmering och elektronik tar det oändligt med tid oxch strul att få till något som fungerar.

Men kan man så oändliga möjligheter att ändra i mjukvaran för att få olika funktioner.

Jag har en PWM styrning med 16F690 till Enduran, men även gjort en snikvariant med 12F683 som jag inte byggt upp ännu på kretskort.

 

 

 

[Lasse-L 341]

Off topic. Tråden gäller ju RELÄ

 Föreslår http://www.elektronikforumet.com/forum/

[forgus31 139]

Tack för tipset.

Hittade en 110A extra Mosfet transistor.

För några år sedan krävdes styrdon för 20.000 kr för elbilbyggen.

Nu klarar man sig med några hundra kronor. 5 st parallellkopplade IRF3205 för 30 kr/st styr strömmar på 500A och 55V.

Det är dags för båttillbehörsaffärerna att tillhandahålla elektroniska reläer för ankarspel, bogpopellrar mm. Bilelektroniken skapar alltid komponenter med bra pris/prestanda. Dags för oss att få batterier snart för elbåtar. Där har man inte lyckats nåt vidare än. Men det kommer säkert.

 

[2taktochel 3]

Numera finns halvledarrelä också och inte bara elektromekaniska reläer.

Sen ska ju både ledarrelä och elektromekaniska också styras på något sätt. Detta kan göras mer eller mindre  avancerat.

Bara att välja om man vill köra med huvudströmbrytare eller mera avancerade lösningar.

Varför inte automatstyrning av glödtrådarna så ingen behöver göra annat än trycka på startknappen så sköter elektroniken resten?

[2taktochel 3]

IRF3205 räcker med bara en till dina glödstift bara du kopplar in den rätt.lmotor

Men det blir inte sämre med flera parallellt.

Jag kör med IRFP2907 till min elmotor som drar ca 38 A så liknande dina glödstift. Fast du kör 10sek i taget medan jag mera kontinuerligt.

Se till att gatespänningen relativt source är ca12V för tillslag och 0V vid frånslag.Och viktigt att gatespänningens stig och falltid är någorlunda kort. <1mS är bra.Drar du sakta upp och ner hamnar mycket effekt i MOSFETEN istället

Och sen glöm inte kylplåt.

För 120 år sen eldade man ångmaaskinpanna.

För 100 år sen eldade man blåslampa på tändkulan.

För 60 år sen hade man mekanisk switch till glödstiften.

Sen elektromekaniska reläer.

Och nu halvledarreäer.

Utvecklingen går framåt och du verkar vilja hänga med.