TheBarrels

Är införstådd med problematiken kring både lagring och framställning av vätgas. Tycker dock att projektet med e-diesel är intressant då de framställer vätgas med hjälp av sol/vindenergi och sedan dopar de den med kolväten (koloxid) vilket ger syntetdiesel med samma egenskaper som vanlig diesel.Samtidigt bör det ju vara koldioxid neutralt. Lagringen löst problemet med att framställa vätgas återstår... "Audi har utvecklat en teknik för att göra syntetisk diesel av "grön" el, vatten och koldioxid."

Med risk att hamna utanför ämnet men då några redan pratat vätgas och problemen med lagring av densamma, (för samma energimängd som 50 liter diesel går det åt 700 liter vätgas trycksatt till 700 bar såg jag någonstans på nätet...) Med det i bakhuvudet verkar det som Audi håller på med i Tyskland där de producerar vätgas och tillsätter koloxid så de får vad de kallar e-diesel som ett intressant spår. http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/har-gor-audi-diesel-av-vatten-6393918 Ska bli intressant och se om det blir något av det.

Oljedimman från vevhusventilationen koksar i kompressorn på turbon med följden att verkningsgraden på kompressorn sjunker, i normalfall är påverkan marginell men det påverkar laddtrycket. Det är alltså inte lagren i turbon som koksar utan kompressorhusets ytor mot luftflödet där det byggs upp oljefilm som koksar. När kompressorn komprimerar luften stiger temperaturen ofta upp mot 150-200grader. Sedan sjunker även verkningsgraden i laddluftkylaren när den blir belagd med oljefilmen. Har aldrig sett något haveri direkt kopplat till detta men det påverkar prestanda och bränsleförbrukning. Därför är det viktigt med en bra oljeseparering av vevhusgaserna speciellt om man ska köra med sluten vevhusventilation. Är ingen expert på aktuell motortyp utan detta är mer en generell information.

Vet inte riktigt vad som syftas på när man här ovan pratar om vattenavskiljare, men för min del betyder det en enkel gravitationsavskiljare utan filter. En sådan tar ju endast hand om fritt vatten till viss del. Med ett vattenseparerande filter kombinerar man gravitationsavskiljaren med ett filtermedia som repellerar vattnet. I bägge fallen är det viktigt att tömma behållaren för om den blir full så går vattnet vidare in i bränslesystemet. Filtret kan inte stå emot det tryckfall som uppstår vid drift med stora mängder vatten. Med de nya bränslekvaliterna så har man behövt uppgradera filtermediats repellerande funktion. Det är inte ovanligt att de hävdar en vattenseparerande effektivitet på ca95%. De flesta stora filtertillverkarna har information om hur detta fungerar på sin hemsidor se t.ex sidan 3-5 på denna länk: http://www.donaldsonoemfiltration.com/library/files/documents/pdfs/070616.pdf

Nu har du redan fått en del bra tips, här kommer en länk till en sida med mer felsökningstips på anchormaticspel som jag haft användning av. http://digitalmarin.se/anc.html Hoppas du hittar ditt problem

På sidan 10 i klubbladet på bifogad länk är det en medlem som redogör för sin installation av en airhead. http://www.ombk.nu/uploads/1/0/7/4/10749049/svallvgen_nr_2014-2_web.pdf

På den här sidan säljer dom både kit och separata delar, det finns också en del information. http://www.electro-mobile.se/index.asp?Page=Produkter&action=Product&id=439&catid=112

Normalt sett har RME bättre smörjbarhet än diesel, det som brukar vara problemet är att det bildas en klistrig brun gummiliknande beläggning i pump eller insprutare som ställer till det när inte använder grejerna. Det räcker med att någon liten ventil fastnar så är det kört. Kan också tänka mig att det kan orsaka skurna pumpelement om beläggningen byggs upp i dessa.

Ok, enligt den tabellen så har dessa gummin god beständighet mot paraffinolja och glycerin men neoprengummi har viss påverkan av olivolja och rapsolja.

Hittade den här beständighetstabellen för gummimaterial och olika kemikalier http://www.kuntze.se/Cache/TekniskInformation_759F8991B4CD23BF05A935C537D6C2E7.pdf Så fort det står olja så verkar det alltid vara någon gummikvalitet som inte är ok. För paraffinolja är det t.ex naturgummi och silikon. Jag har ingen aning om vad det sitter i våra toaletter...

Är ingen materialexpert eller kemist men när jag kom underfund om att vara försiktig med att använda glykol i båttoaletten över vintern så fick jag tips om Glycerol (Glycerin) som jag sedan använt. Eftersom ingen annan tagit upp det som alternativ i denna tråd så googlade jag på Glycerol och båttoalett och fick träff på detta dokument. http://www.vastkustkretsen.se/pmwiki/uploads/Teknik/TEK-halltankmaj2014.pdf På sista sidan rekommenderar de Glycerol för smörjning men nämner ingenting om det som frysskydd. Glycerol är jämförbart med Glykol m.a.p frysskydd om det blandas 50/50 med vatten. Frågan är väl om det är bättre än Glykol för gummipackningarna i toaletten, det används ju som smörjmedel för t.ex impellrar. När man pratar om matolja skulle jag vara försiktig med t.ex rapsolja då jag hört att den kan vara aggressiv mot vissa gummisorter.

Om man har slitna ventilstyrningar eller ringpaket/cylinderlopp så påverkas oljeförbrukningen av tryckskillnaden mellan vevhus och cylinder / inloppskanal. Min gissning är att motorn går på lätt last på de lägre varvtalet vilket ger en större tryckskillnad än vad du har vid högre last(=högre varvtal ger högre last enligt propellerkurvan). Trottlingen på ottomotorer ställer högre krav på cylindern och ventilskaftstätningar jämfört med dieselmotorer.

När man 1991 införde citydiesel (MK1) i Sverige missade man att specificera smörjbarhet i bränslespecifikationen. Det fick till följd att vissa insprutningssystem fick problem med skurna pumpar och liknande. Eftersom det var ett flertal märken som blev drabbade så kom man fram till att det var kopplat till bränslet och dess smörjande egenskaper. Sedan 1993 så uppdaterades bränslespecifikationen med krav på smörjbarhet enligt ISO 12156-1 (HFRR). Efter det har jag personligen inte hört talas om några problem som kan direkt kopplas till dålig smörjbarhet på bränslet. Att man sedan pratar om tjock respektive tunn diesel är nog mer kopplat till viskositet som inte är samma sak som HFRR vilket är ett mått på slitage vid en viss belastning. RME förbättrar bränslets smörjbarhetsförmåga men kan ställa till med problem som att vissa komponenter klistrar fast vid långvarigt stillestånd samt om det kommer i kontakt med motorns smörjolja så finns risken att det bildar klumpar i oljan som sätter igen smörjkanaler etc. Därför rekommenderar man tätare oljebytesintervall för att undvika detta. Olja i dieseln påverkar cetantalet negativt och medför även risk för att man bygger koks på diverse ställen som topland och ventilstyrningar mm vilket kan ge andra störningar och slitage som kan bli kostsamma. Jag personligen anser inte att det är nödvändigt med olja i dieseln efter att man införde krav på smörjbarhet 1993 men var och en gör som man själv vill efter egen övertygelse.

Ursäkta jag skriver på min ipad och den hittar på lite egna ord, vad jag försöker säga är: Fenomenet är inte nytt problemet fanns även före biodieselinblandningen men då var det mest förknippat med farmartankar där det fanns kondensvatten samtidigt som de blev varma då de inte var nergrävda i backen. Med biodieseln så blev det mer känsligt och framförallt då i våra båtar där vi har noll omsättning på dieseln under ca 6 månader med varierande temperatur under denna period. Med lite otur kann man också tanka från en mack som ger en problem oavsett hur noggrannt man själv sköter sitt system. Grunden är dock som redan tidigare skrivits i denna tråd om man har vatten i tanken tillsammans med diesel så bildas dessa mikroorganismer vid gynnsamma temperaturer, ju varmare desto bättre för dessa oönskade organismer.

Min uppfattning är att problematerisera finns med vatten tillsammans med diesel om det sedan är biodiesel så kan det vara sämre/värre än med ren diesel men grundproblemet är vatten och diesel. Rengöring med någon form av slamsugning (oljesug, eller diverse mekaniska alternativ) bör kompletteras med någon form av kemisk bekämpning för att få ett bestående resultat. Vid köp av min båt hade jag problem med igensättning pga alger/mikrober jag inspekterade tanken och hittade en massa groteska varelser i bottensatsen. Jag slamsög bottensatsen i min tank och använde Grotamar som kemisk bekämpning över vintern, efter det har jag inte haft något problem. Jag har sedan dess dock dammsugit tanken varje säsong med en pump och filter för att bli av med eventuella bottensatser. Men jag tror dock att jag fixade det med den första insatsen med rengöring och sedan Grotamar. Det finns säkert andra alternativ till Grotamar men i mitt fall så fungerade det.