Jerhed

Hej Sundpa Du skrev att du gjort en större badbrygga. Har du en bra beskrivning på detta vore jag ytterst tacksam. Båten ser j-vligt bra ut får jag säja! Liknar utförandet på min Rinker 265 med skarndäck och mittlucka. Din 250 har bättre planlösning bak med två motvända soffor. Vi saknar helt möjlighet att sitta tillsammans 2 vuxna 2 barn och äta frukost ute. Inne funkar det toppen såvida man bäddar först. Själv är jag 183 cm och det fungerar bra att sova två i fören men med dottern som kryer upp på natten så blir det lite trång med flaxande armar. Tycker själv att det är krångligt att ta mig in i midkabinen då jag är relativt bredaxlad tidigare C58 i militära men har nu C54 i rockstorlek 20 år senare till minna 100 kg. Väl inne där så har jag en 140x220 säng, bra sängbelysning och mindre störningar av kluckljud mm, toppen!

http://www.cemyboat.com/id49.html

Förutsätt att du kör dygnet runt och inte drabbas av korrosion, byter olja och andra sevicedelar så kommer den att hålla ditt liv ut! Men detta är självklart inte realistiskt på sjön och med vårat klimat. Vårda väl och den håller 10 år till..?

Eilean faktiskt tror jag att du har en del faktafel här. I och med att jag inte har nautisk kompetens betalar jag mer i försäkringspremie än Du. Och jag har även betalat till mitt försäkringsbolag i många, många år med hem, villa, bil. liv och pensionsförsäkring.Trots mindre skador på hus och bil så har jag alltid fixad dem själv, i vetskap om att jag ändå får betala med högre självrisk om försäkringsbolaget skall ersätta. För båtförsäkringen valde jag en hög självrisk då jag inte trodde att den skulle behöva användas. Och säkerligen kommer jag att betala av mina skador på skölden ifråga ganska snart eftersom försäkringsbolaget ersätter till endast 50%. Som min båtmekaniker sa: använd försäkringen, det är du värd! Min bestämda åsikt är att höjda premier överlag beror på försäkringsbolagen enorma vinstkrav inte på antalet skador! Denna kostnad måste vara försvinnande liten i förhållande till försäkringens omsättning. Lasse-L Jag tycker det är skittråkigt att gå på grund men jag tror säkert att du har gjort det själv, annat vore märkligt om du har några år ute till sjöss. En fråga, gick du kurs innan du tog dig ut på sjön första gången? Själv har jag varit till sjöss utan egen båt i ca 15 år, varje sommar och ofta navigerat bredvid. Ägaren till denna båt har själv gått på grund ett flertal gånger och aldrig haft försäkring så självsäker han är. Tydligen räcker det inte med att inneha nautisk kompetens och att ha varit utbildare för nautiska kurser på ABF och att kunna navigera på allehanda sätt utan GPS. Om nautisk kompeten sitter i att ha lyssnat och läst några 10-tal timmar på en kurs kan jag inte svara på men jag skall försöka dra mitt strå till stacken i fråga med att gå kurser som behövs för att bli kompetentare. Till hösten är jag iallafall kustskeppare och till nästa sommar har jag möjlighet att studera sjökort och planera mina eskader säkrare och med billigare båtförsäkring och en reparerad båt att se fram till. Tills dess skall jag också lägga ytterligare en halv förmögenhet på utrustning och motor. Hoppas att Ni välkomnar mig i Edert ytterst kompetenta gäng då! Mvh Jerhed Senast ändrad av Jerhed | 21 augusti 2010 | 00:15 Senast ändrad av Jerhed | 21 augusti 2010 | 15:05

Som du själv säger: lita aldrig på någon vad det gäller motorer. Det finns så mycket som kan vara fel med samma eller lika symtom. Läs in dig på den manual jag skickat. Vid felsökning gäller ungefär samma för din motor. Du kan ju också fråga säljaren, eller? Topplockspackning? Avgaslimpor och packningar? Gör först ett enkelt kompressionsprov. Kan du inte själv så kan varenda bilmekaniker. Mvh Jerhed

Regulator skyddar främst mot att överladda batteriet. Men gör också att laddningen blir upp till 30 % bättre än utan. Du får i princip ca 30 % fler Ah att leka med. Mvh Jerhed

Och nu kallar brorsan mig Dr Grund... Fick en T-tröja med texten tryckt.... Fast han har det roliga kvar, så att säga, då han själv aldrig gått på grund under 15 år... Men hans båt gör ju bara 12 knop om han pressar och då hinner han tänka rätt mycket. Men det senaste är att han har börjat gena så snart händer det. Senast ändrad av Jerhed | 19 augusti 2010 | 00:13

Precis man har lite grundkoll nu

Hem kom jag, för det kändes inte alls som något allvarligt först. Båtens maxfart minskades med ca 7 knop och det kändes som att det var pga att ett blad hade en fått en törn. Det blev att fortsätta till Borgåsund. Väl framme undersöktes lite mer och då skvalade det från undersidan av innerdelen av skölden. Länspumpen gick igång ca var 10 min. Nu har Svensk Marinteknik lyft båten och de har kikat överskådligt för att kunna lämna offert till försäkringsbolaget. Innerskölden och ytterskölden spruckna. Även någon annan del på drevfästets nederkant var av. Ser ut att bli nytt underhus och renoverad eller bytt propp. Motorn skall ur först innan de vet exakt. Tänkte det var bra tillfälle att se över motorn samtidigt så det blir nog inget mer åka denna sensommar.

Håller med båda ovanstående. Kul idé men sannolikt himla tråkigt för barn som inte vill ha det alltför komplicerat. Och om de inte redan har seglarkompetens hur skall de förstå vokabulärern? Hänger själv inte med då jag har motorbåt och än så länge saknar den berömda nautiska kompetensen i form av skepparexamen av något slag. Kanske diskvaliserar det mig från att delta... Mer sannolikt att det funkar med några gamla seglarkompisar som tagit ett par bärs... liksom golfspelare som alltid snackar golf

Google Earth version med koordinat inlagd. Jag förstår dinna beskymmer mer när man ser uppefrån. Mvh Jerhed

Eniros version med koordinat inlagd.

Se där ja.. LAT 59°30.839N, LON 16°34.633E skall det vara. Och kurs skall jag gå! Är själv kursledare inom annan branch och vet hur mycket kunskap som man ofta behöver för att klara enkla saker på ett säkert sätt. 90 % av gångerna räcker rent bondförnuft och självbevarelsedrift men djupare kunskap är sannolik mer än hjälp på traven. Tack för kommentarer! Senast ändrad av Jerhed | 17 augusti 2010 | 23:58

Solceller har ofta en diod som hindrar backström. Därför går inte strömmen tillbaks då kontakten med solcellen därmed är bryten i denna riktning, vilket annars skulle skapa ett värmeelement av solcellen. Sollcelen störs då inte av andra paralella strömkällor utan känner av dem som en del av batteriet eller inte alls så att säga. Solcellen skickar alltså bara ut ström (elektroner)... Mvh Jerhed

Sista varma sommarhelgen...kanske,.... så går man på grund.... För er som undrar var, Tallskärsgrundet mellan Flaten och Tallskär näst intill Stömmingsskär, WMBKs klubbholme. Grundstenens/hällen position LAT 59°30.839N, LON 16°34.633E enligt mitt Tsunamis99' GPS program (tittade inte ner på GPSen utan läste sjökortets plandetalj 40). Körde mellan de på sjökortet utmärkta stenarna och grön prick med ca 20 m marginal på båda sidor. Vågsvallet över de två undervattensstenarna syntes tydligt. Djupet skall vara 2,4 m men tydligen betyder det mörkare blå att djupet kan gå ner till 0. Det blir att gå på kurs i höst. Skölden sprucken på insidan, utsidan vet jag inte hur den ser ut, men det får Svensk Marinteknik ta hand om. Stor risk för att drevet också gick åt skogen. Båtmekanikern Micke har tydligen anmält till Sjöfatsverket och bett om att grundet märks ut på bättre sett då många gått på där och nu skall det vara på gång men, men... vad hjälper det nu. Mvh Jerhed/ Over and out for this season Senast ändrad av Jerhed | 17 augusti 2010 | 23:50

Ansvarig för marinan bör ta hand om detta. Det bästa vore att detta sköts på ett korrekt sätt av denna person genom att denna tar kontakten. Då kommer säker vattenskidåkarna att ta hänsyn.

Det finns massor med skräp som flyter kring i vattnet, undervattenstockar är farliga. En kille jag känner råkade ut för en sådan. Motorn, 80 hk Mercury, flög 10 m upp i luften och försvann sedan för alltid i Mälarens dy. Ett rejält hål i akterspegeln...

Båtgrannens båtmek verkar vettig så jag slängde en fråga till honom. Nu är det bara att ta upp snarast möjligt, en stor spricka i skölden ca 3 cm från underkant på insidan och horisontellt mot bulten som sitter i mitten. Satte för säkerhets skull in en 220V länspump med slang över servicebryggan och landström inkopplad. Blir att ringa försäkringsbolaget imorgon...

Ekipaget är inget långsamtgående fordon avsett för 30 km/h. Förklaring följer: Båttrailer om den är inte är typbesiktigad och registrerad och du har LGF skylt benämns som tex. båtvagn och är då ett långsamgående fordon som får framföras i max 30 km/h. Dragbilen är inte långsamtgående fordon vilket gör att hela ekipaget inte klassas som långsamtgående fordon och du kör då olovligt om du inte följer reglerna som följer för att köra med BE-körkort! För att du skall få dra båtvagn utan BE-körkort i allmän vägtrafik(ej motorväg och motortrafikled) skall även dragfordonet vara långsamtgående fordon. http://www.slapvagnshuset.se/lagoregler/lagar.htm http://www.sbr.nu/Default.aspx?tabid=74 Från flashbacks forum: Det är Ok eftersom det inte finns någon viktgräns för efterfordon. Dock får du inte överskrida bilens max dragvikt för BE-kort vilket brukar ligga på runt 1800 kilo samt att bilens aktuella bruttovikt måste överskrida båten släpets vikt (om släpet inte har bromsar). Det innebär att om man har en båt som väger 1100 kilo och ett släp som väger 600 kilo så får man dra den med en bil som väger 1500 kilo, men man måste ha 200 kilo last med i bilen också.. Från denna sida https://www.netauktion.se/slap-och-korkortsregler.html kan också läsas intressanta fakta. Efterfordon 30km/h Ett efterfordon är ett fordon som är kopplat till en bil, en traktor, ett motorredskap ellerterrängmotorfordon och som inte är en släpvagn eller terrängsläp. Ett efterfordonär inte avsett för godsbefordran. Exempel på efterfordon: • Tryckluftskompressor • Skylift • Kioskvagn Vissa fordon som saknar fjädringär klassificerade som efterfordontrots att de är avsedda för transportav visst gods. Det gäller: • Båttransportvagn • Husvagn • Tankvagn Ingen registrering Efterfordonet behöver inte registreras och har alltså ingen registreringsskylt,till skillnad från släpvagnar som måste registreras och kontrollbesiktigas. Bredd På gator och allmänna vägar får fordonsbredden, inklusive last inte överstiga260 cm. Last får inte skjuta ut mer än 20 cm utanför fordonet. Om det är odelbarlast, till exempel en båt, får bredden uppgå till 310 cm förutsatt att ekipaget ärutmärkt enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 2005:102) om transport av bred,odelbar last. Är lasten bredare krävs dispens. Bruttovikt Om efterfordonet saknar bromsar får inte bruttovikten överstiga dragfordonets bruttovikt. Bruttovikt på ett efterfordon är vadfordonet väger inklusive last. Hastighet Efterfordonet får dras i högst 30 km/h.r last. Denna utrustning krävs Belysning under mörker: • Två röda positionslyktor bak. • En vit positionslykta fram om efterfordonet skjuter ut mer än 200 mm in mot vägens mitt, från dragfordonet. • Två röda, triangulära reflexer bak. • Orangegula sidomarkeringsreflexer för sken åt sidan. På efterfordon som tas i bruk från och med den 1 januari 2005 gäller dessutom: • Två stycken vita positionslyktor fram, om efterfordonet skjuter ut mer än200 mm i sidled från dragfordonet. • Två vita reflexer framtill.• Samtliga lyktor och reflexer ska vara typgodkända. Körriktningsvisare: Från 1 januari 2005 ska alla nya efterfordon ha tvåkörriktningsvisare med orangegult ljus. Vägverket rekommenderar att ävenäldre efterfordon utrustas med körriktningsvisare. Bromsar: Efterfordonet får vara bromsat eller obromsat. Om det finns broms skaden kunna minska farten på efterfordonet och få det att stanna snabbt och säkert.Efterfordon som tas i bruk från och med den 1 januari 2005 och har bromsar måsteuppfylla de krav som gäller från detta datum enligt Vägverkets föreskrifter ( VVFS2003:20) om efterfordon. Däck: Däcken ska vara dimensionerade för minst den axelbelastning somfordonet har. Något krav på mönsterdjup finns inte på däck utan kravet äratt däckets kord (väv) inte får synas. Kopplingsanordning: Efterfordonet ska vara kopplat på ett säkert sätttill dragfordonet. Förbindelsen ska vara dimensionerad för att klara depåfrestningar den utsätts för. LGF-skylt: LGF-skylten, långsamtgående fordon, ska vara typgodkänd ochplaceras baktill och utanpå fordonet med en av triangelns spetsar uppåt. Lägstahöjdplacering är 0,6 m och högsta 1,8 m, mätt från marken och till LGF-skyltensnedre del. Mvh Jerhed

Grattis, trägen vinner! Blir nästan lite meksugen...

Jag måste få säga att utredningen inte var riktigt vetenskapligt utförd men påvisar ändå vilka ungefärliga krafter som kommer belasta ankaret, linan, knap och skrov för båttypen och för platsen man ankrade på. Det är inte säkert att detta var det värsta fallet. Våghöjden beror mycket på sjödjupet. I Mälaren har vi ofta 70-100 cm våghöjd på tex. Västeråsfjärden och då vid lägre vindhastigheter. Dessutom är sjön krabb, dvs vågorna kommer som underifrån och från flera håll samtidigt pga att djupet är litet bland annat. Detta lyfter båten rejält och botten är dy/lera som suger fast ankare av typ bruce djupt (går bara att dra upp lodrätt för hand). I normalfallet skall byggnader dimensioneras för 50-års vindlast som brukar inträffa vid maximalt 24 m/s. Kraften beror mycket på landskapet och vinden kan accelerera runt byggnader och terräng. Boverkets Snö- och vindlasthandbok används vid dimensionering på land och borde kunna användas till viss del till sjöss. I dessa fall är det inte mening att förankra båten med ankare och knappt med förtöjningsstolpar.. det blir båtmos iallafall. Men skall det vara mening med att göra en normbildande jämförelse behövs fler fall och kombinationer av båttyper, bottnar, ankare, djup, vindförhållanden etc. Kanske finns detta redan? Man kan tänka sig att en lätt båt med stor volym bör vara svårare att ankra med än en tung båt med liten volym. Den lätta båten häver sig mer och fångas mer av vinden... Eftersom min båt är relativt lätt, men ganska lång och hög med kapell på, så blir sidvindskraften stor och hävningsrörelsen i längsled stora de med. Vore intressant att mäta linkraften med Newtonmeter som kryssarklubben gjort. En linindikator med larm, kanske dax för uppfinnarjocke att experimentera? Hur som helst klarar jag mig galant med den utrustning jag har, vilket innebär 4x2-3 = 8-12 faldig säkerhet vid svagaste länk, under enligt kryssarklubbens testade förhållanden. Låt gå för att det kanske är bättre att använda skruvbar låsning på karbinhaken. Mvh Jerhed

Håller med om att plast som inte har gelcoat gulnar. Mjuka termoplaster verkar inte vara UV-beständiga. Finns inte skottfack och luckor e glasfiber? Eller som utbytes med bättre funktion och nyare, fräschare utseende? Bra tips med rostfritt, men finns i rätt storlek? Skulle faktisk vilja ha mer rostfritt på båten. Ankare, stävankarrulle, bogakarrulle men också lite mer teak. Saknar också targabåge. Skulle vara shysst att sätta en ny fjärrstrålkastare på och bli av med den som sitter på pulpiten (siter mycket ivägen vid naturhamnar och annars där stävförtöjning uppmanas). Flaggan fick sitta på kapellrören i sommar men det blir en uppgradering i vinter när pengarna börjat flöda in i tillräcklig mängd... Tack Uvek / Mvh Jerhed Senast ändrad av Jerhed | 16 augusti 2010 | 11:34

Snyggt gjort! Har precis samma problem som du. - Nytt kapell med full höjd i akter står högt på önskelistan. Sydde du själv eller var det ett företag som gjorde mall och sydde? - Har inte upplevt eller tänkt på att ventilationen läcker in vatten. Dax att kika. - Hur blev ventilationen efter din plastning av ventilöppningar? - Pulpiten du gjort är precis som jag tänkt det. Själv skulle jag vilja placera en teakbeklädnad på plastnosen, kanske som på typ en segelbåt. - Ankarspel är ju dödfött om man inte kan släppa ner det så det glider av sig själv i vattnet. Helt rätt tänkt! Vill själv uppdatera ganska mycket. Har du funderat på att göra om intrumentbräda? Själv tänkte jag lägga på teak eller annat ädelträ som kan vara snyggt. Kanske inplastad fotolaminat? Finns fler som har bilder som Persk? Mvh Jerhed Senast ändrad av Jerhed | 16 augusti 2010 | 11:37

Varför sätter inte komuner och klubbar upp mer bryggel? Argument för bryggel finns: - mindre miljöförstöring då man inte behöver åka ner och köra motorn för att ladda batterier! - levande hamnar med folk som vistas mer i båtarna, fikar och njuter av vädert även på hösten. - Underhållsladdning förlänger livslängden = färre dumpar batterierna på fel ställe och färre batterier behöver produceras = mindre bly och kadmium i naturen... Fler argument finns, eller hur!

Tänkte starta en ny tråd om amerikanska båtar. Väntar mig lite tips och trix för båtägandet och annat som är värdehöjande för trivsel och funktion. Själv skulle jag vilja ha bra tips för nordenanpassning, inte bara pulpit då...men gärna om det kommer med en smart lösning. Finns det andra egenheter som är typiskt för amerikanska båtar så lufta dem gärna i denna tråd! (ja jag vet att det redan finns en gammal tråd i med liknade rubrik men den känns ganska gammal och gav mig inget och jag ser helst bara ägare av amerikanska båtar här) Tack på förhand / Jerhed Senast ändrad av Jerhed | 16 augusti 2010 | 05:15