hoek

Har själv bytt från lik till travare. Finns lite olika typer, jag tyckte själv detfungerade bra med en enkel travare i plast som fästes i öljetter i seglet. Det viktiga är att du mäter upp likrännan i masten. När du har måtten på denna är det bara att leta upp lämpliga travare.

Det enda jag vet är att båtarna är holländska och att det i mina hemtrakter finns det en importör inne i Rungsted (DK).

Har haft samma jobb själv i vår. Skrapade rent vid själva sprickan. Rörde inte det som var helt. Har använt Sicaflex 291 som jag sedan målat över med en grundfärg innan jag målar vanlig bottenfärg. Vet inte hur det funkar men jag tror det skall bli bra. /hoek

Någon som skall segla Själland Runt ( http://sjlrundt.sejlsport.net ) med start 17/6 och behöver förstärka besättningen? Jag har erfarenhet från klubbkappseglingar samt mindre kappseglingar som Ven Runt (rorsman) och Tjörn Runt (gast, navigatör). Jag är intresserad av alla seriösa förslag. /hoek

Om du kan få tag i utrangerad brandslang (den grova typen av textil som brandkårer använder) är den förträfflig att klippa upp i längdled och kränga över stålet på bommen.

Kolla hos Lidköpings båtsnickeri. Jag har själv köpt en teaksats där till min Albin 78 Cirrus. Bifogar länk till hemsida; http://www.lidkopingsbatsnickeri.se/

Jag vet inte om så är fallet, men det skulle inte förvåna mig i fall det finns anledning till att J/V's kunder rent generellt betraktas som kvalitetsvarv. Vill man bli betraktad som en kvalitetsdesigner så måste det ju också omsättas i båtar som motsvarar detta.

Jag antar det är mässingsgenomföringar? Var sitter den aktuella genomföringen i förhållande till de som inte ärgat?

Jo, vattnet är tyngre än bensinen och sjunker nedåt i avskiljare. Du kan prova att öppna skruven och släppa ut vattnet. Rekomenderar att ta isär hela avskiljaren åtminstone 1 gång om året och göra rent, brukar kunna ansamlas annat än vatten i den (=diverse skit, klegg och guck). Brukar finnas bra beskrivningar i instruktionsboken.

SikaFlex är som bekant ett lysande tätningsmedel. Dock lite väl klibbigt om man vill stryka ut det eller spackla det. Någon som har tips på hur man kan göra detta på ett bra sätt?

Hade VC 17NT på botten och roder i fjol. Bottnen såg hur fin ut som helst när jag lyfte i höstas. Rodret fanns lite växt på, men det hade varit utsatt för direkt solljus, vilket bottnen inte varit. Lägger på VC 17NT i år igen.

I senaste båtnytt finns en intressant artikel om Judel Vrolijk (som designar bla Dehler och Najad), samt ett resonemang kring kvalitetsbåtar kontra budgetbyggen. Klart läsvärt.

Under en 5 dagarsrutt genom ingenstans är väl den stora frågan om du hittar lagom bottendjup för att ankra då mitt i ingenstans kanske är lite djupt. Om du verkligen ankrar och är ensam så vill jag tipsa om att lite nyare GPSer ofta har en ankarvakt. Piper av bara attan om du skulle börja dragga.

Har hört talas om detta på lite äldre Bavarior. Har också hört att detta skall vara åtgärdat på de nya modeller som kommer ut från varvet nuförtiden. I senaste Segling jämförs några av de mer sålda märkena av 35-36 fot, och Bavaria kommer väl ut rätt väl även om tidskriften noterar en del anmärkningar.

Se bara upp för ljudbangen, den kan vara lite otrevlig...

Du kan ju testa Lomma oxå. Kön lär vara lång men de har gästplatsmärken till försäljning, innebär att du kan ligga på tillfälligt lediga platser och får vara beredd på att flytta lite då och då. http://www.lbs.lomma.nu

Typ, badsalt... :-D

Föreslår att du vänjer dig vid salt om du skall runda jorden vid the roaring forties.... :-D

Hej Jag kan förstå varför man vill ha en targabåge, utrymmet i sittbrunnen är ju inte alltid enormt. Men jag tycker ändå inte att det är något jag vill se på en traditionell segelbåt. Jag tycker det esteiska inte är helt tillatalande och därtill är jag tveksam om man kan få till en bra teknisk lösning för en båge på en båt som har några år på nacken samtidigt som man får bra segelegenskaper. Jag skulle förespråka en skena som går ut över tofterna och med flytande skotpunkt. Enligt min mening tjänar man på att ha skenan så lång som möjligt vid undanvindseglingen när du vill ha bommen utsvängd. Om du sätter bommen ut över tofterna så kolla om du behöver någon förstärkning för skenan mellan tofterna, det är inte alltid skenan kan bära krafterna bara genom att fästa den i tofterna. T.ex. kan man fästa en teakstock mellan och i jämnhöjd med tofterna som man i sin tur fäster skenan i och därmed styvar upp skenan. Det finns oxå lite grovare självbärande skenor men de är ofta höga och om de fästs ut över tofterna kan det bli nivåskillnad som inte är komfortabel. Har du ont om plats i sittbrunnen och inte vill ha skenan i vägen i hamn har Rutgerson en lösning med en självbärande skena och snabbkopplingar som man fäster i tofterna. Skenan fästs i snabbkopplingarna när man skall segla, och i hamn kan man ta bort skenan om man vill det. Höll på att glömma läget på skenan. Generellt är det så att ju längre bak du har skenan desto mindre blir krafterna på både skena, skot och bom. Jag håller själv på att flytta skenan bakåt så att den har ett läge som är 1-2 dm från bakkanten på bommen. Försök också fästa den på ett sätt i sittbrunnen där det finns mycket kraftupptagande plast i tofterna, gärna om det finns skott/väggar i vinkel, t.ex. vid stuvfack el liknande, ju mer du kan fördela ut krafterna i båten desto bättre. /hoek

Jag har brottats med samma frågeställning själv, visst är det snyggt och gediget med ett riktigt teak däck, men det är mycket enklare att lägga plattor eller plast. Jag tror jag har hittat en medelväg. Har beställt färdignåtade teak moduler från Lidköpings båtsnickeri. Känner mig väldigt nöjd med denna lösningen. Bifogar länk; http://www.lidkopingsbatsnickeri.se/ /hoek

Njae, jag skulle inte hålla med om att teorierna om vad som orsakar lyftkrafterna på en flyplansvinge eller den frammåtdrivande kraften på en segelbåt är kullkastade. Det som sidan ifrågasätter är användandet av den mycket förenklade Bernoulli's ekvation för att modellera vad som händer. Om du läser sidan så ser du att det verkligen talas om en tryckdifferens över vingen som resulterar i lyftkraften. Bernoulli's ekvation beskriver också detta, men på ett mycket (över)förenklat sätt, bla kontiniuitetsantagandet för kompressibla fluider. Som de flesta vet kan kan de flesta flöden beskrivas av Navier-Stoke's ekvation. Fram tills dess vi hade datorkraft att utveckla den i 3 dimensioner med tillräcklig nogrannhet användes många förenklingar, däribland Bernoulli's ekvation. I dag när vi har datorkraft kan vi utnyttja Navier Stoke's ekvationer istället, och se de vakbildningar och virvelfenomen som uppstår bakom vingen. Men även i dag görs förenklingar även om de inte är lika grova som tidigare. Detta gör att simuleringar av t.ex. flödet kringen en flygplansvinge kan göras med mycket stor precision idag, medan t.ex. andra flöden fortfande simuleras med (över)förenklade antaganden. Det mest kända kan man väl se på TV varje dag. Meterologerna använder denna typ av beräkningar för att förutsäga luftmassornas rörelser, och deras precision bör vi kanske inte diskutera närmare.... Kul tråd detta :-)

Det går bra med bläckfisk också. Ibland kan man hitta djupfryst sådan i affärerna.

Har beställt ny genua. Har också slitit bort den gamla teaken i sittbrunnen, planerar att lägga ny i april. Har slutligen undersökt hur jag kopplar ihop GPSen med VHF för DSC distress, skall pyssla med det när båten kommit i sjön.

När du kommer ned genom Kattegat och Öresund är Anholt och Horbaek (båda Danmark) trevliga. Du hittar info om dessa hamnar på; http://www.sejlerens.com http://www.dendanskehavnelods.dk/

Ni kommer inte att tro detta, men missfärgningen har bleknat bort av sig själv. Nu är där bara lite olika glans där bokstäverna suttit i förhållande till resten av skrovet. Tror det fixar sig med vanlig polish.