Jump to content
Sunday 22 September 2019

Strmbrg

Medlemmar
  • Content Count

    103
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Strmbrg

  1. Om du tycker att det är lomhört så förstår jag inte varför du bemödar dig med att svara. Problemen fanns långt före limpbytet. Jag förstår inte vad du menar med "...denna "blockering" som du verkar veta finns i så fall lär ge dålig kylning i just det området ?.." Dels VET jag inte att den finns, dels är det inte fråga om dålig kylning i det området. Jag talar om kanalisationen i slutet av sjövattenslingan och huruvida bristfällighet därest kan få konsekvenser på kylningen av motorblocket. Jag förstår inte riktigt heller varför du kopplar ihop en frysskada i sjövattendelen med frysskador i cirkulationsvattendelen. Fokusera gärna på hur DU resonerar istället för att fokusera på varför jag har fel.
  2. Nej, du skriver inte för blinda ögon. Självklart kan det föreligga någon form av frysskada även i motorblocket, alldeles oavsett att blocket kyls av ett slutet system. Det enda jag vet är att frysskyddet var gott när jag mätte det förra säsongen (=första året i min ägo). Jag kollar på temperaturmätaren på instrumentpanelen. Dock har jag sett ett tydligt samband mellan mätarens värde och då det börjar pysa ur expansionskärlet. Min senaste tanke kring fenomenet med den avhjälpande strypningen är nånting ungefär såhär: 1 Någonstans långt bak i sjövattenflödet, dvs efter knäna och då rimligen i drevets utblåskanal eller möjligen strax innan avgasbälgen (där har jag inte kollat), så föreligger en mindre blockering. 2 När flödet från pumpen blir högt så skapar sagda blockering ett mottryck, vilket leder till att det uppvärmda kylvattnet däms upp och turbulerar, vilket i sin tur leder till försämrad kylförmåga hos värmeväxlaren, eftersom den då inte blir av med vatten i tillräcklig grad. 3 Det bakomliggande resonemanget jag för, är att sjövattendelen har en god överkapacitet, dvs att tillräckligt flöde föreligger även med en kraftigt strypt kanal. 4 Men med det strypta - men alltså ändå tillräckliga - flödet så undviks turbuleringen i utblåset, varvid varmvattnet flödar ut istället för att bygga upp ett mottryck med tillhörande flödesbegränsning.
  3. Kunde ändå inte låta bli med ett sista (?) försök. Tryckte in en strypning med ytterligare lite mindre area nu. 😄 Körde en sex, sju distans i runt 25 knop. Tempen låg stabilt på strax under 80 grader med denna.(Helt utan strypning - kokning på någon minut. Svag strypning - långsamt stigande mot ”för högt”.) PS läppen över utblåset i drevet har jag inte rört. En sak i taget, annars tappar man ju kontrollen fullständigt. 🙂
  4. Nä, inte kollat med någon ännu. Har du erfarenhet av dem?
  5. Förmodligen har en del av er goda erfarenheter av någon kompetent verkstad. Det gäller mitt vid det här laget välkända överhettningsproblem med en äldre Volvo Penta V8. Jag ämnar inte fundera mer på detta själv nu och söker därför en bra verkstad i eller runt Stockholm.
  6. Jag har inte byggt om motorn. Däremot har jag nog gjort vad jag har lust att göra själv vid det här laget. Det blir kunnig verkstad i vinter istället.
  7. Jag kom att tänka på den gummi-läpp som sitter över drevets avgas-/kylvattenutlopp. Denna kanske kan utgöra ett flödeshinder när den blivit gammal och stel. Vid litet flödesbehov, dvs lågt motorvarv, så begränsar den inte men vid högt varv kanske den utgör en strypning. Sjö-kylvattnet flödar inte ut i tillräcklig grad utan det byggs upp en turbulent ”fördämning” när impellern går på högvarv, varvid sjövattendelen i växlaren får för hög temperatur. Jag har kommit väldigt nära en lösning med enbart strypningen efter pumpen, men ska nu ta bort läppen och provköra utan. Snart dags att rycka upp baljan ur böljan, så detta vill jag undersöka innan dess.
  8. Ja, det är samma motor som hade skadad limpa.
  9. Självklart förstår jag att det är något annat som knasar någonstans i systemet. Jag har kollat och bytt allt det jag tänker ge mig på att kolla och byta själv. Oavsett om jag nu hittar en strypning som fungerar, så tänker jag lämna in båten för en riktig felsökning på verkstad när säsongen är över.
  10. Turbulensen borde betyda att fler vattenmolekyler per inpumpad liter kommer i kontakt med värmeväxlarens överföringsytor. Dock får ju inte samma liter stå och virvla hur länge som helst. När litern är "mättad" måste den allra senast spolas ut.
  11. En annan observation är att jag lånade en ny impellerpump med cirka 30% högre kapacitet. Detta gjorde jag under den period av felsökningen där jag enbart kunde tänka mig att flödet var för litet. Att det skulle kunna hjälpa att strypa fanns inte på kartan. Hursom så var symptomen likadana med den kraftigare pumpen som med den andra. PS Jag har inte riktigt funnit rätt dimension på strypningen ännu. Utan strypning så överhettar motorn inom en minut i planingsfart. Nu senast, med en strypning, höll sig temperaturen på runt 80 grader i kanske tio minuter varefter den ganska snart steg en bit över 90. Då slog jag av, så jag vet alltså inte om tempen skulle pendla tillbaks mot normal om jag hade fortsatt. Jag har tillverkat en annan strypning med ett lite mindre hål, som nu skall provas.
  12. "...Vattenmolekyler funkar inte så..." skriver du. Då finns det olika uppgifter om den saken. Själv vet jag inte utan försöker bara föra ett litet resonemang: Om vi betänker att värmeöverföring skall ske från en molekyl till en annan. För att det skall ske så skall alltså en snabbt roterande (oscillerande eller vad det nu handlar om) molekyl få en annan molekyl att "ta över" dess rörelseenergi. Den totala energimängden disponeras om. För att överföringen skall ske så krävs det kontakt. Och tid. Förvisso en mycket kort tid, men dock tid. Ett mycket enkelt experiment kanske kan vara att lägga fingret på en het spisplatta. Om kontakttiden är riktigt kort så bränner man sig inte. Energiöverföringen hann inte ske i någon större omfattning. Om man däremot håller kvar fingret så gör det ont. Om vi istället tänker oss en annan variant med en het, påslagen spisplatta: På plattan placerar vi en metallplatta. Efter ett litet tag så har spisplattan svalnat lite och den andra plattan värmts upp. Energi har förts över. Ligger den övre plattan kvar för länge "mättas" den av värme från spisplattan och alltsammans överhettar. Om vi tänker oss en lång metallplatta som istället dras över spisplattan. Vad händer då? Dras den mycket fort så sker ingen större överföring. Kontaktytan hinner hela tiden flyttas innan den hunnit ta hand om någon värme.
  13. Okay, men faktum kvarstår. Nämligen nedanstående. Gäller planingsfart. Vid lågfart är det inga problem oavsett variant. 1 Strypta knäpackningar (4 istf 6 hål) men ingen strypning efter impellerpumpen: Överhettning på någon minut. Normaltemp åter efter tio sekunder i lågfart. 2 Ostrypta knäpackningar men ingen strypning efter impellerpumpen: Överhettning på någon minut. Normaltemp åter efter tio sekunder i lågfart. 3 Strypta knäpackningar och strypning efter impellerpumpen: Överhettning uteblir. Det vill säga: Ovanstående har jag konstaterat. Så, själva utfallet behöver inget ifrågasättande. Vad orsaken till ovanstående utfall är, har jag emellertid inte kunnat konstatera. Enklare uttryckt: Det funkar, men oklart varför.
  14. Tre tankar från mig: 1 Drevsäck är krångligt om man har Penta-drev. Intaget sitter mycket lägre än pumpen och det betyder ett visst krånglande innan man får bort luften i kanalisationen mellan säck och pump, så att pumpen "får grepp på" vattnet. 2 Om man har ett slutet kylsystem i motorn, så är det ju bara att säkerställa glykolhalten för korrosions- och frysskydd. Dvs, för motorns slutna del så är glykol-vatten-pumpning via drevsäck eller liknande helt verkningslös. 3 Då återstår alltså att försöka konservera, dvs korrosionsskydda, det öppna sjövattensystemet. Det består av drevet, diverse gummislangar, en impellerpump i mässing, en värmeväxlare i mässing eller kanske koppar, limpor och knän i gjutjärn samt ett utlopp. När man har spolat runt glykolblandningen och tagit bort säcken - vad händer då? Det mesta av vätskan rinner ut, (förutom där det finns fickor, dvs U-formade delar av loppet) eftersom både in- och utlopp finns i nederdelen av den öppna slingan. -Vad var då vitsen med det hela? I stora delar av systemet blir det ju på sin höjd bara kvar en hinna från den runtpumpade vätskan.
  15. Motorbåt som slingrar sig i låg fart? Min sambo ”löste” problemet. Hon brukar inte vilja köra vår Draco 2300, mest för att hon inte tycker det är så kul att köra. En gång bad jag henne dock att ta ratten då jag skulle ner i kajutan. Efter en stund sa hon att man inte ska parera hela tiden, sådär som hon sett mig göra. Hon gav helt enkelt sjutton i att vrida ratten halvhysteriskt fram och tillbaka så fort båten drog lite ur kurs. Resultat: Mycket mer avkopplande körning och snarast en rakare gång än med ständiga pareringar. Jag har tagit efter detta och det funkar. Men reflexmässigt vill jag gärna parera varje liten gir... Övning ger färdighet.
  16. Strmbrg

    Varm AQ130

    Se gärna min tråd.
  17. Se gärna min tråd. En lite udda lösning.
  18. Kanske inte hör hit, men båda de motorbåtar jag haft (en med enkel rattstyrd utombordare och den nuvrande med VP drev) glappar lite i lågfart. I planingsfart upplevs dock inget glapp eller spel i ratten.
  19. Det är en hel del trådar om överhettning av motorer. Se denna tråd som ett allmänt tips på vad som - ibland - kan vara orsaken. Mer flöde BEHÖVER inte alltid ge bättre kylning. Jag kan nu konstatera att STRYPNING av sjövattenflödet genom värmeväxlaren avhjälpte mitt problem med överhettning. Försöken att istället på olika sätt ÖKA flödet gjorde bara saken värre, med snabbare överhettning. Resonemanget om att de enskilda vattenmolekylerna måste hinna absorbera värmeenergi från den slutna delen av kylsystemet (dvs sättas i ”rotation”) innan de spolas ut i sjön igen, visar sig vara fullt relevant. Samtidigt som detta hinner ske, så hinner ju molekylsnurrandet i den slutna delen bromsas upp, när den delen har ett lagom flöde och inte vispas runt för snabbt. Flödesstrypningen sker nu dels via fyrhålspackningar över de sex kanalerna mellan limpa och knä, dels via en kort bit rör som minskar diametern ganska påtagligt på kanalen strax efter impellerpumpen. Naturligtvis kan överhettning i andra fall orsakas av annat och avhjälpas med andra metoder. Tex när flödet är FÖR litet. Sammanfattning: Det finns ett INTERVALL mellan ett för litet och ett för stort flöde, där man skall lägga sig för fullgod funktion. Hoppas att detta kan vara till nytta för er andra! 🙂
  20. Åtminstone är informationen ny för mig, så jag vill gärna dela med mig: Det handlar om att överhettning kan orsakas av ett för litet vattenflöde såväl som ett för stort flöde. Det senare visste åtminstone inte jag. Jag frågade en supporttekniker på sajten "Just answer" om varför min motor kyls bättre när jag stryper flödet efter impellerpumpen (sjövattenpumpen) till värmeväxlaren. Jag citerar här en del av dialogen: Ted G. Marine Mechanic: Yes, if a restrictor makes it cool better then it is because of too much flow. Jag: Very interesting! The normal idea I suppose is that too low a flow gives overheating, which may be correct. Then a higher flow decreases the heat-problem. An even higher gives correct temperature. But a too high flow results again in overheating. My conclusion: It is of importance to balance the flow within a limited interval, which may be narrow or in some cases a little wider. Ted G. That is correct. You have a limited amount of surface area to make the heat transfer. So if you push past that area too quickly you can't absorb enough heat, and with no pressure on the system (low restriction) the water is not as 'dense' . This is one of the reasons auto radiators are pressurized (and it raises boiling point past 100C). // So it sounds like someone is restricting raw water flow to slow it down through the heat exchanger. If that is the case then you would want to use the 4 hole gaskets in an effort to do the same thing.
  21. Rätt fascinerande. Båten har förvisso bott i Mälaren nästan hela tiden, men ändå. Sprickbildningar som jag såg först efter demontering. Det är tunga grejor, men med ”travers” och kapade bultar som styrpinnar för packning och påträdning så går det fint att göra detta själv.
  22. De där locken är mycket svagt kupade. Såpass svagt att man väldigt lätt deformerar formen när man drar åt. Det är nästan fråga om engångslock... Jag la därför packningsmassa både som en cirkulär sträng runt locket och längs anläggningsytorna på värmeväxlaren. Däremellan gummipackningen och ett försiktigt åtdrag. Något dygn senare drog jag åt skruven ordentligt och fick det läckage-fritt.
  23. Hej! Är det ett mässingslock med en heltäckande gummipackning innanför?
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy