Strmbrg

Hej! Är det ett mässingslock med en heltäckande gummipackning innanför?

Man vill nog lite för mycket nuförtiden jämfört med förr. Det där att vara förnöjd finns nog knappast längre.

En tanke kan ju vara att motorbåtar kostar väldigt mycket att köra nuförtiden. Åtminstone de snabbgående och att de därför blir liggande. Å andra sidan är det inte mycket mer aktivitet på segelbåtssidan. Men jag tror att familjelivet ofta var lite annorlunda förr också. Det var kanske inte lika mycket föräldra-engagemang i barnens olika aktiviteter som nuförtiden. Sådant tar ju tid, har jag förstått av de som har barn. Sedan verkar vi ju vara betydligt mer uppbokade på diverse saker nu än vad jag minns var fallet på sextio- sjuttiotalet. PS Jag pular ganska mycket vid bryggan jag också.

Detta är gummirören efter avgaskrökarna. Om märkningen "15 86" betyder vecka och år, så har de suttit på sedan båten var ny. (Årsmodell 1987.) Det kan då dessutom indikera att knän och limpor är lika gamla. Jag tror inte att man byter dessa dyra delar utan att samtidigt byta rören. Men inget är ju omöjligt. Det finns inga spår av flyttade lägen för de fyra slangklämmorna, vilket det borde göra om rören har lossats och återanvänts vid byte av gjutjärnsdelarna. Båten har ju såvitt jag vet gått nästan uteslutande i Mälaren, vilket i så fall kan vara förklaringen till att prylarna fungerat tillräckligt bra i alla dessa år.

Det är väl ändå att rekommendera att BÖRJA med att prova de ENKLA åtgärderna? Naturligtvis i beaktande av att man inte förvärrar något med åtgärden.

Jag har haft båt under flera perioder av livet. Jag har varit medlem i större såväl som små båtklubbar. Utan att (såklart) ha fört någon statistik, så vill jag nog ändå hävda att de flesta båtar används väldigt lite. Min senaste period med båt, 2013-2019, har jag varit ute minst en gång i veckan. Jag har därför en ganska god bild av klubbgrannarnas båtnyttjande: Det är många båtar som läggs i, ligger vid bryggan mest hela sommaren för att sedan tas upp igen. En annan ganska vanlig variant är "bryggpularen". Denne är ofta nere på klubben, fixar med båten och snackar med grannarna. Men ute och åker är vederbörande sällan. Det är absolut inte bara de gamla skabbiga båtarna som inte får komma ut. Många nyare, dyra båtar blir också bara liggande mest hela sommaren. Märkligt. Skaffar sig folk mer saker än de orkar nyttja? -Hur är det för er andra och vilka är era intryck av båtnyttjandet?

Det är kanske insprutning ja. Men det är sannolikt trots det en wire som ansluter via en fästpunkt.

Har du tur så kan det kanske lösas rent "mekaniskt" genom att lossa på skruven som håller fast gaswiren vid armen till förgasaren. Om det går att slacka lite där så får du i bästa fall ett lite lägre tomgångsvarvtal.

Värmeväxlaren är rensad efter att problemen uppstod. När jag lossade knäna så fick gummirören följa med ut, då det inte gick att vrida loss knäna från gummit. Därmed fick jag möjlighet att se att drygt halva vattenpassagen mellan knä-rillorna och gummit var blockerat. Efter att gummina avlägsnats så skrapade jag bort det jag kom åt och raspade upp de av hård rost ganska grunda rillorna. Men det kan ju ha byggts på mycket skit inne i det långa utloppet i knäna också. Jag tänker som så, att om det har varit flödesstopp i hela nedre halvan av mynningen under lång tid, så har det rimligtvis byggts på skit inåt i röret också. Fick för övrigt skära loss gummirören, de såg inte direkt nytillverkade ut. Jag ska nu kolla om det finns någon "fingervisande" datummärkning på dem, då jag inte slängt dem ännu. PS Båten har mig veterligt gått i Mälaren i alla år förutom de två som förre ägaren hade båten, då den låg i Öregrund. (Nu är den åter i Mälaren.) Det är kanske inte helt omöjligt att ett sedan tidigare halvrisigt flöde från mälartiden har byggts på och torkat in hyfsat snabbt under saltsjöåren. PPS De bilder man hittar på "neetet" visar ju alltid igenbeckade öppningar i skarven limpa/knä. Där såg det hyfsat ut på mina. Hur det kan se ut invändigt i övrigt är ju av förståeliga skäl inte så lätt att ta bild på.

Man kanske ska kosta på sig att prova med nya knän. Dessa delar kan vara så gamla som moroten, 1987...

Det kom ut några rostflagor ur knä och limpa när jag petade i dem. Än fler då jag stötte dem mot en träplanka. Dock inget stopp i den del av kanalerna som är åtkomliga för okulärbesiktning. Rostflagorna får mig att fundera över hur det egentligen är ställt med kanalerna där inne. Jag glömde titta när de var demonterade, men finns det någon märkning på dem som berättar om tillverkningsår? (Tror det är originalprylar, det står i alla fall Volvo Penta i godset.) Ingen rost eller fukt i avgaskanalerna, bara sot.

Jag misstog mig på knä-temperaturen tidigare. Har nu känt på dem direkt, då tempnålen stigit, och konstaterar att de är väldigt heta. Dock svalnar de snabbt efter någon minut på lågvarv.

Nej, det har jag inte gjort. Om det är otätt bör man väl se det på olja och eller kylvätska?

Nix, ingen skillnad med eller utan slangstump som flödesbegränsare... Nu tänker jag nog ändå prova att ta upp hål för samtliga sex kanaler i packningarna fast av ett aningens nytt skäl. Jag har nu säkerställt att mitt kylproblem: Inte ligger före impellerpumpen (genom att ta in vatten annan väg än via drevet) Inte ligger i pumpen (genom lån av ny pump med högre kapacitet) Rimligtvis inte ligger i värmeväxlaren (rengjord och täthetskollad) Inte ligger i cirkulationspumpen (demonterad och kollad) Inte beror på termostaten (bytt) Inte beror på läckage mellan olje- och kylsystem Men MÖJLIGEN beror på trånga passager i limpor och knän. De är förvisso kollade och rensade så gott jag kommer åt. Men OM det ändå är förträngningar där så KANSKE det kan kompenseras med att köra flöde i alla sex kanaler istället för att som nu i bara fyra per sida.

Sammanfattning Symptom och beteende: Stabil låg temperatur i deplacementfart Temperatur stigande mot 100 grader efter en halvminut i planingsfart Temperatur nere på stabil låg nivå någon halvminut efter återgång till deplacementfart Ingen olja i glykolvattnet Ingen glykol (missfärgning) i oljan Motorkraft god - snabbt upp i planing Åtgärder: Termostat bytt Impellerpump med högre kapacitet provad (med fabriksmonterad impeller) Förbikoppling av drevintag provat Värmeväxlarkanaler mekaniskt rensade (det var minimalt med skräp i dem) Täthet mellan sjö- och cirkulationsvatten i värmeväxlare säkerställd medelst provtryckning Cirkulationspump kollad (skovelhjulet slirar ej på axeln och ser helt ut) Rem bytt och spänd Knän och limpor demonterade och genomgångna så gott det går (inkluderat rensning och uppfilning av rillorna i knäslutet) Slangar kollade Läckagefrihet säkerställd

Tja. Det fungerade - åtminstone lika bra eller dåligt som att ta vattnet den ordinarie vägen. Samma tendens till att närma sig 100 grader vid planing som tidigare.

Det kommer kanske att börja svänga våldsamt, som en vettskrämd stämgaffel, då merparten av det meterlånga röret befinner sig ostagat under den nedre infästningen. Å andra sidan, är det ett styvt rör med hyfsat tjockt gods. Inte mycket flex när jag stod och bände på det inne på Bauhaus. ("Ööh! Du me' röre'!! Ge fan i å stå å stampa på våra grejer, va!") Arean mot vattenströmmen i förhållande till styvheten ger mig nog ändå hyfsat höga förhoppningar om att just den saken inte blir ett bekymmer...

Jag ska gå igenom hela skiten innan provkörning.

Om det fungerar kylmässigt, så blir det säkert ett annat bekymmer: En våldsam resonans i aluminuimröret då det utsätts för vattentrycket av båtens fart. "Det återstår att se", som Carl Bildt brukar säga när han inte har en aning...

Förmodligen behöver man fylla på med vatten i slangen innan start.

Det kommer dock inte att vara 32mm (invändig) vattenledning hela vägen fram till pumpens stos. Det lodräta röret är 26mm invändigt och genomföringen i akterspegeln är 20mm invändigt. Men, man kan ju inte få allt - om man vill slippa att borra i akterspegeln samt hålla sig till de alu-rör som finns på Bauhaus...

Jag ska ha röret lodrätt. Om jag kapar intagsänden 45 grader, så kan detta eventuella problem lätt minimeras medelst vridning av röret.

Ja, jag tänker prova. Har svårt att se varför ett rör med undervattensmynningen på samma djup som drevets intag skulle innebära något sådant problem. Ett ”rör” inuti drevet eller ett rör vid sidan om drevet, bör väl inte vara någon skillnad i det avseendet. Drevets kanalisation är ju helt passiv i ett VP290.

Jag planerar att göra ett experiment. Syftet är att - på ett enkelt sätt - undersöka om mitt kylningsproblem vid planing orsakas av någonting mellan impellerpump och drevets vattenintag, dvs där det är besvärligt att kolla med båten kvar i vattnet. Drevet är för övrigt VP290. 1 Fixera på ett stabilt sätt ett lodrät metallrör mot badplattformens infästningar mot akterspegeln. (Jag tänker använda ett aluminiumrör med ytterdiameter 30mm.) 2 Rörets nedre ände skall vara på ungefär samma vattendjup som drevets vattenintag. 3 Anslut en lämplig slang mot rörets övre ände. 4 Led in slangen genom en befintlig håltagning i akterspegeln. (I mitt fall utloppet från motorrummets elektriska dräneringspump.) 5 Anslut slangen till impellerpumpen.

Kan någon förklara varför kylvattnet ska tas in via drevet, upp genom detta, ut via en stos, in i en specialkrökt slang och sedan via en lång inre slang vidare till impellerpumpen? (Volvo Penta) Varför inte ta in vattnet direkt via en bottengenomföring istället? Den enda möjliga nackdelen som jag kommer på är att intaget hamnar högre än om det sitter i drevets underdel och vad det nu kan innebära.