Azguz

Ingen som har en lite kompressor du kan låna? Och försöka trycka ut det mesta med tryckluft?

Njae, en pi drar ju inte så mycket. Det som är själva grejen med en pi. Men det med sjökorten är ju en annan sak.

Fyller man på med kommunalt kranvatten så är det lugnt. Det är ju renat och behandlat och oftast bättre än vattnet du köper i flaskor(världens mest onödiga grej i ett land som Sverige). Jag har förvisso bara haft båten i 4 år eller så, men den har ju använts av tidigare ägare, men jag fyller på våren, spolar ut allt, sen fyller jag igen. Sen får det vara och jag har aldrig bytt det under sommarsäsongen utan bara använt vattnet(2*140 liter). Har själv funderat på om man ska göra någon rengöring om det behövs? Finns ju särskilda produkter för det som det här: https://www.seasea.se/doc/Ren_Tank_produktblad.pdf Vet själv inte om det är nödvändigt men det är ju inte särskilt dyrt för något man då kanske gör en gång per år

Är du duktig att bygga och installera på datorer kan man ju köra en raspberry pi med det här: http://www.sailoog.com/openplotter För en "fastare" installation. Säkert inte så svårt om man tycker det är roligt och "småpilla lite". Finns ju små kit för en 5-600 kr: https://thepihut.com/ Finns även cases med pekskärm, men skeptisk till hur det egentligen fungerar med openCPN: https://thepihut.com/collections/raspberry-pi-screens Dessa drivs ju på "+5.1V 2.5A output"(vanlig USB) så funkar ju med vanliga pluggs. Det har dock funnits typ "laptop"- skal med tangentbord och skärm mm som man droppar en pi i. Nu har jag inte kollat denna så noga men: https://pi-top.com/products/pi-top Det finns guider hur man kan omvandla gamla laptops till att drivas på en pi, men det kräver ett annat RPI och syftet är ju att köra Open plotter RPI

Fick klart allt idag! Både bottenmålning, lackning och vaxning tom! Dessutom har jag provat klart VVB- frågan i den tråd jag länkat tidigare. Imorogn blir det att boka sjösättning med varvet! På köpet har jag blivit så brun att kollegorna lär tro jag varit utomlands i smyg! Många timmar i solen blev det

Då var man ute igen och testade. Jag värmde först upp vattnet direkt från elnätet. Sen koppla jag in det på invertern istället. Här är värde när vattnet var så vart att termostaten stängt av VVB: Laddar 2,6 Ah. Då drar stereon + inverterns egendrift på detta. Vet inte om klockan var runt 16- tiden typ. Där satte jag på cirkulationspumpen för vattenburna radiatorsystemet som går genom VVBs motorslinga(här sitter en dieseloljepanna i kedjan istället för motorn). Efter ett tag så slog VVB igång och då justerade jag till denna förbrukning: Och då stod dimmern såhär där jag markerat rött vid maxläge: Sen lät jag det stå såhär ett tag och så tillslut så slog termostaten ifrån igen: Så solcellerna ladda då runt 2-3 A och invertern drog 1-2 A. Så jag nådde då termostatens temperatur på 80 grader på ca 25 A för VVB. Märker upp detta läge för "upphettning" och sen får man experimentera fram en lägre nivå för "att hålla värme". Om man kikar lite i teorin borde man kunna räkna ut ett teoretiskt minimum i A utifrån dina uppgifter. 20 liter svalnar 0,5 grader i timmen. Det blir 12 grader per dygn. För att beräkna effekten för att höja tempen på en volym vatten gäller denna formel: P=q*1160*ΔΤ Där P är effekt i Wh och q är volym i m3 och ΔΤ är temperaturskillnaden man vill värma. På ett dygn ska alltså följande in: 0,020*1160*12= 278,4 Wh. Ohms lag P=I*U bör ge det: 278,4/12 = 23,2 Ah på ett dygn. Vi kan även räkna per timme för att kompensera för förlusten på 0,5 grader per timme: 0,020*1160*0,5= 11,6 Wh. Vilket ger med ohms lag: 11,6/12 = 0,967 Ah per timme. I teorin borde man ju kunna lägga förbrukningen väldigt låg för att underhålla. När vatten väl är varm(på kvällen) så skruvar man ner dimmern under natten till typ 10A. Borde ju underhållsvärma vattnet över natten.. Se gissar jag till att jag har "värmeläckage" till värmeslingan, men man skulle kunna montera kulventiler där och stänga när man inte vill ha värme. Vill man ha en förenklad formel för enstegsberäkning så bör man ju kunna räkna: I = (q*1160*ΔΤ)/U Vilket ger att för att värma min VVB 15 l från 10 grader till 80 krävs följande mängd energi: (0,015*1160*70)/12 = 101,5 Ah. På 8 h kan man då säga att man ska ställa det på en förbrukning med ca 13 A för att tillföra 101,5 Ah. Dock måste man då addera förlusten på 8 timmar vilket då är 4 grader eller 5,8 Ah. Så egentligen bör man teoretiskt tillföra 107,3 Ah för att värma 15 liter från 10 grader till 80 grader. Vilket ger att man bör ställa den på 13,5 A. Sen får man addera inverterns självförbrukning och förluster. Kanske 15 A - 20 A är lämpligt att ställa till om man vill värma en full VVB på 8 h. Det här fursätter att 15 liter VVB också har en förlust om 0,5 grader per timme. Rätt mig om jag räknat riktigt fel.. Men utifrån detta så bör jag kunna ställa den på 25 A för uppvärmning och då ha kortare uppvärmning än 8 h särskilt om vattnet inte är 10 grader från början utan varmare. Sen när det är varm kan man dra ner det till låga 5 A för att hålla värmen, egentligen...

För min del är det inge "dumt" med att värma vatten med batteriel eftersom jag har 5*85Ah i förbrukarbanken samt 300W solceller + ett startbatteri för start och ankarspel. Batteribanken är alltid full när det kommer till vanligt bruk inklusive kyl och jag kan använda överskottselen från solcellerna(ca 20A ofta fina dagar) till att värma mig 15 l varmvatten för en kvällsdusch om så vill sig. Dessutom kör man ju alltid lite motor och generatorn är på 50A. Jag har inte provat fullt ut än. Var mest bara test idag för att se att det fungerade överhuvudtaget. Vela inte försöka värma fullt innan jag ställt frågan. Har tyvärr ingen tempmätare på den här VVB och det är isolerad med plastutsida så kan inte svara på vad jag kan nå vid 30. Man lär ju nå över 60 grader(gärna en bit över) med tanke på legionella och att jag tänkte duscha ibland. Så det får bli att prova mig fram.

Nu har jag förstått lite hur det här fungerar och hur det tätar. Planen blir troligen såhär: Eftersom jag inte ska åka långt idag ska jag se om jag kan ventilslipa platten lite och få det tätt så även om det är i "inloppet" det nog tätar mest mellan hylsan och spetsen. Så kommer jag bara ta dagsutflykter i närområdet denna sommar bara(ingen sthlms skärgård eller vidare). I höst/vinter tar jag av cylinderlocket. Antingen själv eller anlitar. Därefter lämnar jag in cylinderlocket någonstans där de kan byta den. Väl inlämnat kan det nog inte arbetet gå loss på mer än vad specialverktygen kostar. Inte astronomiskt mycket mer iaf. Sen återmonterar jag cylinderlocket mm. Troligen anlitar jag för det så det blir rätt draget och med rätt injustering(om rockers och stång måste justeras). Någon som vet om en firma som kan göra bra jobb för rimlig ersättning gällande VP 2003? Bor i Gävle så kan typ köra uppsala, östhammar, stockholm för att lämna.

Då har varvet slagit på vattnet i kranarna varvid man kan börja! Idag har jag: 1. Tvättat hela båten med högtryck samt skrubbat med biltema "water line cleaner". 2. Tvättat hårt under vattenlinjen med högtrycken så lös färg lossna. 3. Bättringslackat vitt på ställen där det släppt tidigt på dagen. 4. Bättringslackat "gula" snobbränderna där det nötts på vissa ställen. 5. Bättringslackat vitt igen senare på dagen. 6. Grundmålat 2-komp där det lossnade färg under vattenlinjen(så varmgalvade zinken kom fram). 7. Grundmålat under vattenlinjen lager 2 senare på dagen. Lär stryka 1-2 lager lack till innan det är bra. Sen har jag glömt köpt ny carosol för däcket så får vänta till måndag för att köpa ut det på mekonomen när de har öppet. Men den färgen torkar på typ 1 h så man kan stryka alla alger samma dag om det är sol Några bilder: Lite som ny igen :D Logotypen sitter kvar än! Yey! Det är vit lackfärg längst "kanter" där det är kritvitt, men sen är den med äggvita carosolen som jag glömt köpt. Är några ställen där jag slipat/spacklat där det släppt som ska bättras på. Sen har jag fyllt lite vatten i färskvattentankarna och provat att allt är tätt. Och det var det! Dessutom testade jag en dimmer för att dimma ner effektuttaget på VVB så jag kan driva den på batterbanken/solkraft. Se denna tråd: Imorgon ska jag måla svart bottenfärg under vattenlinjen och stryka fler lager lackfärg! Sen kan jag i princip doppa båten.

Då kan jag glatt meddela att den här fungera med elpatronen! Vattnet blev varm och det gick att reglera effekten vilket syns på batterimonitorn. Maximalt bör VVB dra ca 63-68 A med förlustpåslag för invertern(den här är dock >90 %). Här är med dimmern på maximalt: Värdet är missvisande då solen lös ljuvligt idag varvid panelerna laddade runt 16 A. Så med det påslagen nås 63 +. Lite nedställt på dimmern: Mer nedställt: Nästintill av på dimmern: Det var väldigt svårt dock mellan 20-30 att justera. Antingen hamna man på 30A eller typ 16-18 så man fick flytta otroligt lite på reglaget på dimmern där. Jag lät den stå på 30 A väldigt länge och den slog aldrig ifrån som tidigare(invertern slår i från om spänningen blir för låg). Frågan här nu som jag har är följande: Denna VVB är utrustad med drifttermostat på 80°C och överhettningsskydd. Kräver dessa 230V för att fungera som de ska eller är det bara temperaturmätare som "mekaniskt" bryter kretsen? Tänkte att de är tempmätare som ökar resistansen när de blir varma och det reagerar på det?

Det började puffa ut mellan ena spridaren och hylsan i i slutet av sommaren 2016. Under 2017 tog jag ut den spridaren. Fick tips om att nedre delen av spridaren("nut") ibland får microsprickor och läcker så jag tog ut alla tre och lämnade in dem för renovering där de bytte spetsarna, justerade dem och bytte "nut" på den som läckte. Efter återmontering läckte det ändå varvid jag tog ut dem och gjorde rent på insidan av hylsan. Då såg jag att de var en liten microfrätning på hylsans botten. Jag gjorde ett försök att slipa ner hylsan(den är ju i coppar) med ventilpasta vilket gjorde att det blev tätt, men det börja igen så fick dra mer när jag var ute och åkte. Det känns så himla osäkert så tänkte göra det "på riktigt" men nu när cylinderlocket lär av blev det ju mer än tänkt.

Ska man göra detta helt enligt boken lär man ju ta av cylinderlocket för att göra justeringen av hur mycket hylsan sticker ut. Ett alternativ i så fall är ju att själv montera av cylinderlocket och sen lämna in locket till en duktig verkstad(då kan jag även köra ner till orterna med bättre mer erfarna verkstäder) och låta dem göra bytet. Jag har nödvändiga verktyg(som momentnycklar) mm. för att återmontera på rätt sätt och jag har verkstadsmanualen. Med tanke på att verktygen ändå går loss på 2 000 kr kan jag inte tänka mig att det blir särskilt dyrare att lämna in i det läget. Tanken är att isåfall göra det i höst. Tyvärr hittar jag inga sprängskisser som visar vilka moment som behöver göras vid en avmontering. T ex hur ventillyftaranordningen ser ut i den här motorn. Det väcker även ett par andra frågor. Den här bilden i manualen hjälpte föga för att förstå: Är det risk med dessa motorer likt bensinare och bilar att det kan ha blivit lite skevt av värme mm så att man måste jämna ut anläggningsytan(plana)? Om man ändå öppnar den är det något annat man bör göra samtidigt?

Mina erfarenheter från hantverkare generellt är att jag alltid gör det bättre. Den jag fick tag på här uppe verkat inte så tillförlitlig heller. En firma behöver inte ha jobbat på en sådan här motor och är lika rudis som en annan. Nu har jag aldrig öppnat en diesel utan bara gjort djupare motoringrepp på bensinare för bilar. Första steget är som alltid att efterforska och skaffa sig den teoretiska kunskapen som behövs. Vad jag vet så är väl den generella principen för dieselmotorer en injektor som leverera bränsle in i cylindern sen självantänder bränslen på grund av trycket: På volvo pentan 2003 från 1987 sitter spridarna inte under kåpan för ventilfjädrarna/rockers utan utanför och på sidan av dessa. Som man kan i praktiken dra ur dem med verktyget, sätta i dem mm utan att ta bort kåpan enligt de instruktioner jag sett. Så jag fattar helt enkelt inte vad det är jag ska se när jag tar bort kåpan och justera där? Är det hylsans nedre del som ska justeras då är ju cylinderns insida och då lär man ju ta av cylinderlocket för att byta hylsan. Det är ingen specifik vägledning som har sagt att man måste lyfta cylinderlocket för att byta dessa hylsor, men är det det man lär göra alltså? Det står ju såhär i verkstadsmanualens instruktioner på sidan 10: "adjust the lenght of the sleeve outside the plane of the cylinder head to maximun 1 mm." Menar man i själva verket insidan som på den lilla bilden? Då pratar vi ju i cylindern och för att se det lär man väl lyfta cylinderlocket? Det är alltså cylinderlockets sida mot cylindern som avses i "plane och the cylinder head" och att det är hylsans utstick på den sidan som justeras? EDIT: Ja, det var jag som misstolka sanktannas inlägg. Det är cylinderlocket som ska av... Då börjar det ju bli astronomiskt egentligen. Jag antar att man bör göra som med annat i de lägena och "plana"?

Ok, se där! Det vart ytterliggare ett jobbigt moment. https://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-sprangskiss-7726000-21-11524.aspx Är det bara att lossa de tre bultarna med nr 13 på denna sprängskiss och lyfta locket eller är det krångligare än så? Är det högst troligt att packningen nr 12 behöver bytas samtidigt? Något mer? Hur sker justeringen egentligen? Svårt att utläsa från allting.. Kommer man se mynningen där hylsan är på insidan alltså? Och där ska den sticka ut max 1 mm? EDIT: Det jag menar är det den här mynningen man kommer se? Och det är den mynningen som max får sticka ut 1 mm?

Btw. det är en sötvattensskyld 2003.

Kan det vara som så att det är nr 4 på denna skiss som är o-ringen? https://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-sprangskiss-7726000-21-11528.aspx Isåfall har spridarhyllsorna artikelnummer 838061 och o-ringarna 945221. isf skulle hela kalaset gå loss på 4900 kr.

Hej Jag behöver byta spridarhylsan på motorn. Kommer inte undan det. Jag har en manual här: De tre verktygen som behövs med nummer 884811, 884557 samt 884383. Här hittar jag sprängskiss över bränslesystemet: https://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-sprangskiss-7726000-23-11664.aspx Varvid jag beställer nya muttrar, brickor och pinnbultar 990968, 955894 samt 980336. Totalt strax under 2200 kr. Men det är ett par saker jag inte riktigt förstått/hittat än. Enligt manualen ovan är det egentligen 3 saker: 1. Under punkt 8 står det "put a cylinder head screw in the cylinder head as a support for the leg yoke". Jag vill ju inte skada toppen så jag gör detta. MEn någon som vet vilket artikelnummer denna skruva har? 2. Under punkt 9 står det att "replace the o-ring, sealing off between the lseeves and the cylinder head". Det är alltså en o-ring här mellan? Någon som vet vilket artikelnummer den har? 2. Sist i punkt 10 står det följande "adjust the lenght of the sleeve outside the plane of the cylinder head to maximun 1 mm.". Vad menar de med detta? Det står ju att man ska slå den i botten under punkt 9 så vad är det man ska justera? Och därefter under punkt 10 "expanderar" man ju hylsan så den inte går att röra på. Ska man kapa den i efterhand? Förstår inte riktigt hur det ska fungera eftersom hylsorna idag sitter en liten bit ner i blocket. Se bilden nedan: BTW. Någon som vet om det är olja och kylarvätska här som rinner ut om man ryker ut hylsan så man behöver tömma motorn på detta först?

Hur kan jag motstå detta: https://raddaostersjotorsken.se/

Internet är fantastiskt: Ser ju säkert ut ^^ Men hans (near death)- experiment verkar ju visa att det kan funka...

Hmm. Jag tror jag prova den här: http://www.cinelight.com/tungsten-lights/accessories/light-dimmer-1000-watts/ Det hade varit SJUKT SMIDIGT om den här fungerade. Dessutom behöver man inte göra några fasta anslutningar för 220V om det fungerar. Blir bara färdiga sladdar från invertern utan några kopplingar.

Oj. Kunde jag döpa om den skulle jag göra det men det kan jag inte

Det förklara varför toroiderna var så mycket billigare än de andra... Bra info! Sånt som är så svårt att luska ut själv. Visst kan jag installera en till inverter, men ska jag klämma in en till inverter så blir det trångt. Jag har en vanlig ren sinus så en dimmer vore ju inte helt fantastiskt om det fungerade. Då kan jag alltså "dimmra" ner strömmen? För det handlar ju bara om att få ner just den effekt som tas ut ur systemet så inte strömstyrkan och därmed spänningsfallet så högt. Bättre att ta ut effekten på lång tid än kort tid i det här sammanhanget. Nu finns det ju dimmers för 75-800W som denna: http://shop.etman.se/dimmer-800w-gl Men jag skulle helst vilja hålla rent från "kopplingar" och använda färdig kabel möjligen med grensidor och då för utomhusbruk. Såna här finns ju som man bara skulle kunna sätta mellan: https://spotiled.se/elmaterial/dimrar-tillbehor/dimmer-for-vagguttag-40-300w-vriddimmer/?gclid=EAIaIQobChMI_oj3z8zX2gIVR2QZCh2dkwodEAQYAyABEgI7YPD_BwE De är dock speccade 40-300W. Finns det något liknande som klarar VVB på 750W? Man skulle ju vilja ha något enkelt och gärna för utomhusbruk(inte för att de ska behövas men extra säkerhet skadar väl inte) EDIT: https://lichtset.de/lichtgestaltung/dimmer/dimmer-bis-800w-230v.php Hitta tysk produkt... och annat: http://www.cinelight.com/tungsten-lights/accessories/light-dimmer-1000-watts/ Det här är dock lite överkurs för mig så vad säger ni som kan el bättre?

Ja, det verkar mest som om det är i USA de är kinkiga. Kanske den här infon på engelska kan hjälpa? Tack! har varit till Åland förvisso. Det räknas väl?

Hejsan Fick förut byta VVB till en isotemp SPA 15L som har en elpatron på 750 W. Eftersom jag idag har en batteribank på 5*85 Ah, solceller på 300W och en inverter på 2000W funderade jag lite på att driva VVB på panelernas överskott och hålla varmvatten även ute till sjöss. Det uppstod dock lite problem och jag tror det blir för mycket spänningsfall i systemet så invertern slår av efter en stund(dock inte om motorn går och generatorn börjar ladda). Då har jag ändå dragit 35 mm2 i "stamnätet" hela vägen från batterier till inverter, elpaneler etc. En liten tanke har varit att transformera ner 230 V till 110 V vid VVB och därmed så sänks ju effekten rejält. Vad tror man om det? Kommer elpatronen att funka ändå? Teoretiskt sätt borde det ju bara bli mindre effekt som tas ut. Kommer ju ta längre tid att få vattnet att bli varmt(så termostaten slår av med hänsyn till legionella), men det är ju inga problem en solig dag... EDIT: Till exempel en sådan här: https://adapterexperten.se/transformatorer/230-till-110-volt/transformator-toroidy-ats800va-230-till-110-115vac-800w/ Möjligen överdimensionerar man den mer för att få mindre fläktljud, men ni förstår vad jag menar. Typ marginal på 150 W ist för 50 W: https://adapterexperten.se/transformatorer/230-till-110-volt/transformator-toroidy-ats1000va-u-230-till-110-115vac-1000w/

Varför inte gå till källan? https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19941162-om-skeppsmatning_sfs-1994-1162 Som så vanligt med lagar, förordningar eller föreskrifter finns det alltid om, och, men eller eller... Jag antar att det är en fritidsbåt ni ska registrera dvs. det är i registret för båtar och inte fartyg den ska in? Särskilt eftersom det är det som står i det dokument du postat... Då är det den här som gäller: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1979377-om-registrering-av-batar_sfs-1979-377 Utifrån denna lag tolkar jag det som att det hänvisas till följande lag gällande vilken information som ska finnas enligt nedan: Alltså denna lag: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sjolag-19941009_sfs-1994-1009 Förövrigt kan man ju låta bli de spydiga kommentarerna om man vill ha hjälp. Inte för att jag seglat jorden runt med det jag gör dag ut och dag in är att läsa och tolka lagar. Nu har jag aldrig tolkat dessa lagar någon gång, men jag verkar vara på rätt väg? Vad är då en "igenkänningssignal". Ja, då går man till rikstermsbanken för att få den definition som domstolen skulle använda: http://www.rikstermbanken.se/visaTermpost.html?id=189817 Här hänvisas följande dokument: https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS 2009_2k.pdf Sidan 7: Ok och den förordningen verkar fortfarande gälla: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1975929-med-vissa-bestammelser-om_sfs-1975-929 Jag ser i ditt papper att du har SFC-3428. Ingår det i den refererade serien? Ingen aning, kanske? Men det verkar ju till synes vara rätt. Men något form av samråd med Post och telestyrelsen lär ju finnas i ärendet. Så enligt svensk lag är begreppet IGENKÄNNINGSSIGNAL och inget annat. Så frågan handlar då egentligen om en översättning till engelska. Slår man det i ordbok får man "recognition signal" vilket säkert inte är rätt sätt. Jag antar att det finns motsvarande internationellt och det är väl lämpligt att använda den engelska termen. EU verkar ju ha något: https://en.wikipedia.org/wiki/Craft_Identification_Number Utifrån din frågeställning om "official number" verkar det vara följande som är refererat: https://en.wikipedia.org/wiki/Official_number Verkar inte finnas någon internationellt vedertagen engelsk term helt enkelt.. Så du har fått rätt nummer. Möjligen att översättningen inte passar just den termen USA vill använda för det men ja... Ändrar man till official number är det väl ingen som hindrar ett annat land från att gråta över det? EU använder ju ett annat uppenbarligen. Lite spännande att Sverige inte anpassat sig till EU på den här fronten än dock. Men hade det skett skulle de ju ha benämnt det "Craft Identification Number (CIN)" och då består ju samma problem.. Jag kan ju tycka att "call signal" är en mer rätt översättning av "igenkänningssignal" än om man översatt det till "official number", men men...