ArneRadar

Ok, jag gör ett försök. De olika bränslen jag prövat i olika spritbrännare är helt privata försök så det finns inga referenser. Du får helt enkelt lita på att jag prövat. Att jag tycker att blandningar av metanol och etanol är bäst får du också lita på och du får även lita på att E85 - som innehåller 15 % bensin - skiljer sig från de övriga. Samma med Origospisen (egen erfarenhet), jag har aldrig fått den att sota. Att lite vatten i spriten minskar sotningen borde gå att hitta något som styrker. Jag återkommer om intesse finns. Att jag inte tycker att spritkök luktar illa får du också lita på. Att familjen klarade sig på 3 dl sprit per dygn får du också lita på. Att jag har för mig att finsprit inte luktar när man eldar den blir också svårt att styrka. Du skriver att ofullständig förbränning är orsaken till att spritkök luktar.Stämmer verkligen det? Det skulle vara intressant att få lite mer info om detta. Jag har som sagt för mig att finsprit brinner luktfritt i spritbrännare och då måste det ju vara något annat som ger lukten. Om det är så att orent bränsle eller kräkmedel är orsaken till lukten så finns det ju möjlighet att få bort lukten, men är det verkligen ofullständig förbränning blir det ju svårare. Mackey Om du forskat om förbränning i 20 år borde du veta att man får en bättre förbränning av flytande bränslen när dessa förbränns i gasform?? När man bränner dem i flytande form blir förbränningen ofullständig och (oavsett bränsle) ryker eller sotar det ofta. Jag ser inte att jag i övrigt ifrågasatt dina erfarenheter och val av olika typer av spritbränslen, men du kanske riktar ditt svar mer allmänt. Lukt är lite subjektivt. I slutna utrymmmen (t.ex. ruff) tycker jag sprit är riktigt obehagligt p.g.a. lukt men också att avgaserna sticker i ögon och luftvägar. Sprikök som bränner spriten i gasform har inte samma mängd oförbrända avgaser. Det görs kolmonoxidmätningar i samband med förbränning, för gasolkök är det en del av CE-certifieringen. Jag har även för andra typer av kök varit inblandad i några militära projekt där detta mäts, och värdena är inte bra för spritbrännare. (Sen finns annat, bl.a. kokkärlens utformning, avstånd mellan kokkärl och låga som också påverkar.) 666D3: Gasköksolyckor är extremt ovanliga, men när de väl händer blir det en jävla smäll. Luftblandningen måste vara inom ett exakt intervall för att blandningen överhuvudtaget skall vara antändbar. Detta kommer upp då och då, och jag har i flera tidigare trådar länkat till en Engelsk film där man just försöker provocera fram en gasexplosion i en båt, vilket visar sig mycket svårt. Se denna https://youtu.be/Yxm3uMy6MPI Jag var delägare och aktiv i Sveriges förmodligen (åtminstone då) mest välkända båtkökstillverkare som tillverkade kök både för gas ovh flytande bränslen (inklusive sprit) under ett decennium. Vi hade relativt ofta kontakter med försäkringsbolag i samband med olyckor eller stölder. Spritköksolycker var vanligast, men jag har ingen som helst statistik ifråga om andel av s.k. installed stock så att man kan göra siffran relativ och mer relevant. Rent subjektivt tror jag att andelen nybörjare som har/väljer spritkök är högre vilket också kan bidra till statistiken i form av handhavandefel. I friluftslivet går i princip alla vidare till gasol eller bensin efter att ha tröttnat på usel effekt och hög bränsleförbrukning. Det är helt enkelt dumt att släpa på syret. Vikt/volym är ett problem i ryggsäck, men inte ofta i båt.

LänkarReferenser Jag har arbetat med och forskat i förbränning i 20 år av mitt yrkesverksamma liv och är intresserad av varifrån olika "åsikter" kommer. Mackey Då vore det kanske käckt att du länkade till dina egna sanningar?

Dieselspisen (som jag har) med sluten förbränning tappar oerhört mycket verkningsgrad på att överföra energi via glaskeramik till kokkärlet. Taylors/Chillington utanför Southampton dieselkonverterade fotogenspisar för långseglare.

Mackey, vad fattas dig?

För den moderna människan finns nog inget bättre än gasol. Själv har jag dieselspis med sluten förbränning. Den bygger på tryckknapp on/off men har dålig verkningsgrad och kräver både el och förståelse. Fördelen är ett bränsle (och tank) till motor, värmare och spis. För fjällvandring är sprit än mer korkat, man får släpa på stor mängd (vikt) bränsle och har ytterst begränsade möjligheter att reglera effekt etc. De flesta, utom gammelscouter, använder gasol eller vid 4-säsongsbruk kemiskt ren bensin. Absolut vanligaste olycksorsaken i samband med båtkök var för några år sedan brända ansikten vid påfyllning av varma spritburkar.

Ytterligare en nackdel med spritbränslen är att de innehåller syre. Man släpar på något som normalt finns fritt och kan tillföras utifrån vid förbränning. En förgasningsbrännare måste därför, för att fungera på sprit, strypas på syretillförsel och flödas på bränslegenomströmning för att fungera. Korkat att gå och köpa syre om ni frågar mig...

Tja... Ett problem med kök typ Origo och Trangia är att förbränningen är ofullständig, det är bl.a. därför det luktar. Det är så mycket skit som går upp till kråkorna, också därför de sotar illa på etanol. Förr fanns kök med förgasningsbrännare även för sprit. Ren förbränning, reglerbar effekt, högre verkningsgrad, inget sot, knappt någon stank. Men för att få prestanda jämförbara med fotogen eller gasol hade man en bränsleförbrukning som låg på ca 2,5 gånger jämfört samma modell för fossila bränslen. Men mynta eller vaniljstång kanske hjälper mot stanken, fast det där stickandet i ögon och luftvägar lär inte försvinna. Förbränningen är helt enkelt för dålig.

På väg hem i den sena vårkvällen från en skärgårdskrog tisdag 2017-05-23.

Vi kopplar ytterst sällan bort sido- eller bakstycken. Vi viker upp dem över kapelltaket, fäller fram bågen, rullar till och spänner om med spännbanden. De få gånger vi kört med öppet bakstycke märker jag baksug och diesellukt i låg fart, men inte något störande vattensprut.

Origonol och Tenol är nog same same, d.v.s. blandning av metanol (som inte sotar men är giftigt) och etanol. Och jo - det är gammalt knep är att hälla lite vatten i etanol så sotar det mindre, men effekten blir ännu lägre. Hursomhelst - spritkök luktar. Så ungefär som Farbror Barbro sa - "Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet", så bästa tipset om du inte kan leva med stanken är att byta till ett gasolkök. Alternativet är att bli retro och köra ett hederligt gammalt fotogenkök (trycksatt). De luktar ljuvligt, har hög effekt och man slipper installationer, dräneringskärl etc.

Ja verkligen, perfekt med nordvästlig vind, nu blir man ju nästan helt euforisk Du får nog en kalastur. Var hämtar du båten? Om den inte köps med fulla tankar har jag tips på bra sjömack. Blir väl några 100-tals liter till Kalmar....

Snabbtittat på filmen, och det var ju en relativt städad tillställning med kända argument som nämnts. Utan att känna till omständigheterna i övrigt övergår det dock mitt förstånd varför man släpade upp KBV-haveristen på scen. När man nu äntligen har fått till kvalificerad men begränsad airtime med politiker så väljer man att kasta bort 10 minuter på detta stickspår kring hans boksläpp. Förvirrat. Det mest sorgliga är dock att man verkar inte ha fått med någon representant från båtlivssverige till seminariet. Att Ljungbergarn m.fl. med sin vulgära och osakliga Marjasinkampanj skrämt bort de som verkligen representerar båtsverige från diskussionen är sorgligt, och vi får hoppas det inte drabbar båtpolitiken mer än det redan gjort. Sen var det nog inte särskilt många politiker på plats. Mailbombandet har antagligen varit kontraproduktivt.

Jag tror den frågan måste riktas till Ljungbergarn, jag vet som sagt inte vem/vilka exakt som var där. Jag orkade inte se hela filmen faktiskt, utan "skummade" igenom den. Jag tycker väl egentligen inte att något nytt framkom, och någon egentlig debatt var det inte heller tycker jag, utan detta var mer en presentation av argumenten vi alla känner igen. Rätt mycket fokus på övriga Nordiska länders lagstiftning och skillnader och nytta/behov att harmoniera där, men också om frågan kring att lagstiftningen missar målet (små båtar etc) samt hur lagen påverkar samlivet för de boende på öar. Ganska sakligt, även om jag tycker att vissa saker är lätta att avfärda, men de argumenten har vi kört massor med gånger. Sedan pratades det med författaren av boken "Kustbevakningen" av för mig en lite oklar anledning. Vid c:a 44 minuter ställde en riksdagsledarmot (?) en relevant fråga, om kampanjarbetet inte riskerade att driva frågan i motsatt riktning, dvs en skärpning snarare än en mildring av lagen, men alla (?) troende svarade att de var övertygade om att så inte var fallet. Här är en bättre (?) länk till filmen, https://www.facebook.com/goran.gabrielsson/videos/10209109297824747/ Tack för översiktlig sammanfattning och länk. Skall titta när jag får tid. Det där med KBV-boken låter ju lustigt, vad hade den där att göra? KBV-spåret som Ljungbergarn och Båtfolket så enträget driver är ju att spela lagens förespråkare rätt i händerna. Man väljer själv att förskjuta fokus bort från sakfrågan och de invändningar man kan ha mot lagen. Så dumt så dumt.

Intressant Peter_K Framkom något nytt? Kändes det som det finns något intresse från riksdagsledamöter att driva på för en utvärdering?

Jag tycker det hade varit på sin plats att du som opinionsbildare och trådskapare gav en sammanfattning här i tråden av utfallet av seminariet. Det är långt ifrån alla som har FB eller som har tid att sitta och titta på darriga mobilupptagningar. Känner du till något annat forum där man kan läsa ett referat eller en sammanfattning av vad som avhandlades? Det hade varit intressant att ta del av.

Hamnen ligger oskyddad, så den är som nämnts tidigare känslig för sydliga vindar och svall från farleden även om jag inte upplevde dem som enorma. Däremot minns jag det som att taxan var hög satt i relation till standard och jämfört t.ex. med de nu saliga Promarina-hamnarna som det har varit så poppis att skälla på här på MG. Denna gästhamn hade väl snarare Camping-priser. Men bra läge för besök i Kolmården.

Eftersom vi vet var vi står oss emellan så ser jag det som meningslöst, tyvärr, att ta vidare diskussion.Självklart vet jag åtskilligt men stunden är för länge sedan kommen att låta andra sköta "butiken" så att säga. Jag kan däremot tipsa om en bok som snart släpps. http://www.adlibris.com/se/bok/kustbevakningen-9789198387155 Jag tror inte du begriper var jag står trots att jag förklarat det många gånger. Jag är väldigt intresserad i att en utvärdering kommer till stånd. Jag är samtidigt starkt kritisk till hur du m.fl. driver kampanj eftersom jag är övertygad om att det ni gör är kontraproduktivt och motverkar syftet att få ett politiskt beslut om en utvärdering. Trist att du inte förmår delge erfarenheterna från igår. Riktigt trist.

Kanske är svenska Transportstyrelsen extra krångliga för att kunna lyckas vara intäktsfinansierade, jämfört med registerhållande myndigheter i andra länder. Var relativt nyligen med om det omvända fallet, seglade en 20 meters båt till England som såldes till ett tredje EU-land. Det var inget krångel för köparen att registrera i sitt land med de papper som fanns, säljaren fick betala för avregistrering enligt taxa i Sverige.

Ja, då blir ju fallet lite udda. Nog kan TS acceptera inmätningar från andra EU-länder? Annars är det snudd på handelshinder. Sen finns väl även här en gräns på just 24 meter för fritidsskepp som medger ett förenklat mätförfarande till väsentligt lägre kostnad.

Ljungbergarn, Var det inte öppet seminarium i riksdagen på temat 02-lagen igår? Hur gick det? Ser det ut som det blir någon utvärdering av lagen? Vore kul med en uppdatering.

Det kostar även att avregistrera ett fritidsskepp ur fartygsregistret. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Om-transportstyrelsen/Finansiering-och-avgifter/Avgifter/Sjofart/Avgifter-for-fartyg/Avgifter-for-registerhallning-mm/Registreringsatgarder/ "Tar han hem båten så måste den in i registret. Kalaste kostade >50tkr." Låter väl lite mycket för att få in den i registret?

Kravet på registrering av fritidsbåtar i skeppsregister ligger väl i en del länder på just 24 meter, så detta är kanske i vissa avseenden en internationell anpassning? Har för mig det är frivilligt att registrera fritidsbåtar under 24 meters längd i t.ex. Storbritannien i just skeppsregistret. Annan inhemsk registrering kan det ju finnas krav på även för betydligt mindre båtar, t.ex. som i Finland.

Jag har själv råkat ut för det jag beskrev några gånger. Har D6-310 men i en betydligt mindre båt, så det är väldigt trångt vid sidan runt vattenpump och ännu värre där bak vid värmeväxlaren. När man konserverar/avkonserverar eller byter anod i värmeväxlaren är det lätt att det spills lite under motorn. I mitt fall (och säkert i ditt) lutar tråget under motorn (eller i avsaknad av tråg kölskrapet) akterut. Spillet brukar rinna fram när man farit runt lite i sjö första och kanske andra turen på säsongen, sen är det borta (efter att man torkat rent förstås). Det kan givetvis vara något annat fel, men läcker kylsystemet bör ju nivån i kylaren sjunka och det är ju lätt att hålla koll på.

Det kanske snarare lite är spill som hamnat i tråget under motorn i samband med avkonserveringen? Nivån i kylaren är ju lätt att kontrollera.

Sommaren för fyra år sedan fanns det gästhamnsbrygga vid campingen. Lite dyrt vill jag minnas, men man hade full tillgång till campingens faciliteter. Det var lätt att ta lokaltrafikbussen till parken.