Jump to content
Sunday 12 July 2020

Palmqvist

Medlemmar
  • Content Count

    76
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

1 Neutral

About Palmqvist

  • Rank
    Kapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Hej, skulle konservera min KAD44 i helgen. Drevet är bortplockat så jag fäster en slang på utsidan av båten och stoppar ner i en hink med glykol. Har alltid funkat för mig, men inte den här gången. Bytte impeller men det hjälpte inte. Kollade sjövattenfiltret. Det var ordentligt igensatt med sjögräs, så jag rengjorde. Men den orkar ändå inte suga in glykol. Hällde därför glykol i slangen och blåste, då kommer det sakta men säkert vatten och till slut glykol genom avgasröret. Var ute på ganska grunt vatten i somras (vid Nåttarö). Så jag misstänker att det är stora mängder sjögräs som kommit in och satt igen kylvattensystemet och att det är därför den inte orkar suga glykol. Impellern bytt, sjövattenfilter rengjort. Vad är nästa sak att plocka isär och göra rent? /Stefan
  2. Hej och tack för respons. jag har som sagt bytt glidskenorna en gång redan men det börjar bli dags igen. Och luckorna är krackelerade så att plexiglaset knappt går att se igenom. Plus att gummilisterna inte håller tätt, ej heller de tätningar som finns runt de fyra vreden på varje lucka. Så något måste göras, antingen en ordentlig renovering av de befintliga luckorna eller ett byte till helt nya. En renovering blir antagligen billigare, frågan är hur mycket. Och då är jag ändå kvar med en i grunden ganska dåligt konstruerad taklucka som känns ranglig och ostabil. Om de nya luckorna är något större än de befintliga bör det vara görbart. Bara att fixa en mall och ta upp hålen lite. Möjligen förstärka något också. Men om de nya luckorna är mycket större än de befintliga blir det problem. Innertaket är ju också inplast och tillåter inte en särskilt stor ökning av hålstorleken. Och om de nya luckorna är mindre än det befintliga hålet, ja få kommer jag aldrig att få det snyggt på egen hand. När jag pratar med Nimbus säger de att det tar 1-2 dagar för ett proffs att byta luckor. De tror att hålet ska göras större, men de är inte säkra. Och de har inga ritningar eller mått på de nya luckorna. Vore väldigt intressant om någon har gjort detta byte, eller om det finns någon ägare till en Nimbus 320 Coupe som kan mäta hur stora de luckorna är.
  3. Hej igen, testar att lyfta tråden. Ingen Nimbus-ägare som bytt takluckor som kan dela med sig av sina erfarenheter?
  4. Hej, takluckorna på min Nimbus 29C sjunger på sista versen. Glidskenorna i vinyl är bytta en gång men börjar se trötta ut igen, så det är svårt att stänga luckorna. Plexiglaset är krackelerat och så läcker det på sina ställen. Funderar därför på att byta dem. Nimbus säljer nya luckor för ca 15 tkr styck. Dessa är dock inte original för 29C. Istället är det luckorna till 320 Coupé som ska passa till 29C "med vissa justeringar". Är det någon som har gjort ett sådant byte och kan dela med sig av sina erfarenheter och berätta vad "vissa justeringar" innebär? Eller har någon renoverat sina befintliga takluckor med fullgott resultat? Tacksam för tips. /Stefan
  5. Hej, håller med Capitan. I min förra båtklubb hade vi en Ryds 23 DC från -08 som hade stora problem med gelcoatsläpp. Ryds pratar mycket om vacuuminjicering, så möjligen får de ordning på sina problem till slut. Men som sagt, så sent som 2008 hade de fortfarande problem med luftbubblor i laminatet. Om deras problem är större eller mindre än andras vet jag dock inget om. Men jag har själv varit drabbad av deras undermåliga plastarbete på en -04.
  6. Hej, kanske lite off-topic, ber om ursäkt i så fall. Jag har haft stora problem med att få upp min Bruce-kopia på rätt sätt. Drygt varannan gång har ankaret hamnat åt fel håll, så att jag varit tvungen att släppa det och ta in det igen. Tidsödande och irriterande. Från Marinsystem fick jag dock ett tips som har visat sig vara mycket bra. Tipset var att bara dra upp ankaret till skölj-läget. Där får det hänga medan jag gör loss och tar mig ut från min ankringsplats. Sedan lägger jag i växeln och kör framåt. Under gång framåt tar jag sedan upp ankaret den sista biten. Detta har fungerat mycket bra för min del. Bruce-ankaret vänds rätt när man kör framåt och kom upp rättvänt varje gång under sommaren 2013.
  7. Själv betalade jag gladeligen (nja...) drygt 500 kronor för nya zinkanoder (2st) till trimplanen på min båt. Äkta QL fick det bli för det var det enda som passade de befintliga hålen på trimplanen. Hur f-n kan dessa vara så dyra? Motsvarande mängd zink i klassiska stålbåtsanoder kostar en dryg hundring styck. /Stefan
  8. Hej och tack för all input. Jag tror att jag struntar i det här för tillfället. Jag har för avsikt att se över elsystemet den kommande vintern. Möjligen satsar jag på ett spänningskänsligt relä då. /Stefan
  9. Hej, jag har ingen möjlighet att koppla samman batterierna på något enkelt sätt (har en startkabel liggande i båten för detta ändamål). Om jag har förstått lasten korrekt så är denna tänkt om man ska driva t.ex. en TV via solpanel och batteri. Den korrekta kopplingen är då: Solpanel - Regulator - Batteri - Regulator (last) - Last (TV) Kopplingen mellan Regulator och Batteri går åt båda hållen. På dagen laddar solpanelen batteriet och på natten tar regulatorn stöm från batteriet och skickar ut till TV:n. Fördelen med denna koppling är att regulatorn kan stänga av lasten om batteriet blir för urladdat. Om jag då kopplar enligt: Solpanel - Regulator - Förbrukningsbatteri - Regulator (last) - Startbatteri Så bör det i teorin innebära att regulatorn laddar förbrukarna på vanligt sätt. Om startbatterierna är urladdade så går ström till dessa via lastutgången. Det man i så fall vill vara helt säker på är att: 1. Det inte kan gå någon ström i den omvända riktningen. Jag vill ju inte att ström ska kunna gå från startbatterierna till förbrukarna när förbrukarna laddas ur av kylskåp mm. 2. Möjligen kan man bli lite orolig över potentiellt höga strömmar. Om startbatteriet är duktigt urladdat så kan det ske en strömrusning från förbrukarna till startbatterierna när dessa ansluts. Men om regulatorn hela tiden ser till att jämna ut spänningen från förbrukarna till startbatterierna så borde det inte vara något problem. Någon som vet något mer om detta? /Stefan
  10. Hej, jag har ägt ett sådant ekipage tidigare (det är dock inte den båten som är till salu nu). Tycker det är ett ganska bra alternativ för den båten. Att båten galopperar beror väl på att motorn var för mycket uttrimmad? Vad som är neutral trimning är ju högst individuellt, att trimindikatorn säger neutral betyder väl inte så mycket i sig? Jag föredrar en 150 hk framför alla varianter av 115 hk på den båten. Det behövs lite hästkrafter för att få upp den båten i planing om man är 4-5 personer ombord, eller om man har full semsterpackning med sig. Visst, 1999 års modell börjar bli gammalt. Allra helst skulle man ju vilja ha den båten med en ny motor. Min favorit är Suzuki DF 140 till just den båten. Oftast är moderna 150 hk 4-takt ännu tyngre än den motorn du provkörde, men DF 140 väger ungefär lika mycket som den du provkörde. Men tyvärr finns det inte så många ekipage med nyare motorer ute på marknaden. De brukar också vara väsentligt dyrare om motorn är bytt. För övrigt tror jag att den båt du tittat på har en för stor stigning på propellern. Om jag minns rätt är det idealiska toppvarvtalet runt 5500 rpm (kan ha fel) på den motorn. Sannolikt hade båten en propeller med 17 stigning och jag gissar att 15 skulle passa bättre, med bättre acceleration och högre toppfart som följd. /Stefan
  11. Hej, nej, jag vet att man normalt sett inte behöver detta. Men förra säsongen schabblade jag och glömde att stänga av ankarspelet när jag lämnade båten. Spelet är kopplat direkt på startbatterierna. Normalt sett inget problem eftersom man oftast använder spelet när motorn är igång. Spelet drar ca 0,25-0,5 A i viloläge så efter ett par veckor kom jag tillbaka till båten och startbatterierna var så tömda att det inte gick att starta båten. Så jag tänker att om jag kan koppla mina solceller så att de även ger lite laddning till startbatterierna så minskar risken för den här typen av fel (som beror på felaktigt handhavande från min sida). Jag ser även en viss poäng med att kunna ladda startbatterierna via solcellen när båten står på land. /Stefan
  12. Hej, jag har fått en ny båtplats där det inte finns möjlighet att ladda batterierna med landström. Förbrukarna (4*75Ah) laddas med en solpanel på ca 100W, men jag skulle även vilja få lite underhållsladdning på startbatterierna (2*75Ah). Jag fick tipset att ansluta startbatterierna till det som kallas lasten på solscellsregulatorn. Lasten är det som är markerat med en lampa på den bifogade bilden. Enligt uppgift laddar regulatorn först förbrukningsbatterierna, men när dessa är fyllda kan man tända en lampa via lasten. Om jag då ansluter mina startbatterier där så kommer de att få laddning när förbrukarna är fyllda. Finns det någon nackdel med detta? Är det samma typ av skydd på denna anslutning? Vad jag förstått så skyddar regulatorn batterierna från att koka sönder genom att slå ifrån när batterierna är fyllda. Finns samma funktion på lasten eller riskerar jag att koka sönder mina startbatterier om jag ansluter dem där? /Stefan
  13. Hej, jag skulle vilja ha en fast sittplats på akterdäcket på min Nimbus 29 Coupé. Funderar på olika lösningar, många har byggt något i teak, vilket skulle kunna vara en möjlighet. Men jag funderar också på att bygga en hurts i plast som fungerar som sittdelen. På senare modeller har Nimbus en sådan lösning och jag tror att den skulle bli mest autentisk även på min båt. Bifogar en bild på sitt-hurtsen från en Nimbus 280 Coupé så ser ni vad jag pratar om. Alltså själva lådan på styrbordssidan av akterdäck. Så nu undrar jag om ni har några tips på någon firma som kan plasta en sådan låda åt mig. Naturligtvis måste lådan konstrueras så att den passar till min båt. Möjligen kan det vara enklare att utgå från någon redan befintlig låda och göra modifieringar av den. Om någon har tips på var man kan köpa en liknande låda tar jag gärna emot dem också. Men först och främst tips på plastkunniga firmor i Stockholmsområdet. /Stefan
  14. Hej, jag håller på med samma sak. Gjorde babordssidan för ett par säsonger sedan och nu är det dags att riva ner den gamla skrovbeklädnaden på styrbordssidan så att det blir fint där också. Har skrivit lite om detta i en gammal tråd http://www.maringuiden.se/forum/;thread=390133 Mina limrester var också kladdiga, trots att det var 20 år sedan den gamla skrovbeklädnaden limmades. Jag har försökt få bort limresterna mekaniskt, med både grovrengörare och stålborste i rondellform. Men det enda som händer är att limresterna smetas ut. Kanske finns det olika typer av kontaktlim, eller så var min skrovbeklädnad limmad med någon annan typ av lim. Hur som helst, det enda som fungerat för mig är att riva ner så mycket som möjligt av den gamla beklädnaden mekaniskt. Först tog jag ytskiktet för hand. Sedan tog jag stålborsten i form av en rondell och fräste bort mellanskiktet i form av ca 5 mm tjock skumgummi som satt kvar på skrovet efter att ytskiktet tagits bort. Sedan tvättar jag bort limresterna. Har prövat i princip allt som går, thinner, Sväck, aceton, limtvätt i alla dess former, t-sprit, terpentin, bensin, m.m. Inget funkar. Efter mycket experimenterande fann jag dock en kombination som fungerar. Jag börjar med att lösa upp limresterna med tvättbensin (vanlig bensin funkar också, men den luktar 10 gånger värre...). Det blir bara kletigare än det var från början så det känns hopplöst. Men efter att det geggat till sig ordentligt så tvättar jag med aceton. Vips, så börjar limresterna att bilda små fina bollar som lossnar från skrovsidorna och kan samlas upp i min acetontrasa. Bara bensin gick inte, bara aceton gick heller inget vidare, men kombinationen med först bensin sedan aceton fungerar. Fråga mig inte varför... Visst, det är ett dj-a jobb som tar en del tid. Men det är inte oöverkomligt. För mig tar det ca 1 timme att på detta sätt tvätta rent en yta på ca 1 kvadratmeter. Totalt har jag ca 4-5 kvadratmeter att rengöra och jag orkar inte mer än en timme åt gången. Man får ta i en del när man gnuggar och även om jag använder skyddsmask så blir man rätt trött i huvudet efter en timme i ångorna. Lycka till och glöm inte skyddshandskarna eller skyddsmasken! /Stefan
  15. Hej igen, jag har full förståelse för de som använder en 3-vägsventil, eller ett Y-format rör, när de ska göra om en befintlig toalett till en som både klarar vanlig tömning och sugtömning. Men om man ska bygga ett nytt system, som jag gjorde, vad finns det då för fördel med ett Y-format rör? Jag har som sagt två tankanslutningar bredvid varandra i botten av min rostfria tank. En för sugtömning och en för vanlig tömning. Den stora fördelen, i mitt tycke, är att jag endast behöver använda diffusionstäta slangar för ett få ett någorlunda luktfritt system. Om man ska köpa ett Y-format rör måste ju även denna del vara diffusionstät för att man ska undvika lukt. Så resonerade jag när jag tillverkade min tank och jag skulle nog göra samma sak idag. Eller finns det någon fördel med att ha ett Y-format rör istället för dubbla rostfria anslutningar? /Stefan
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy