BerraK

Sjuårig pojke kan inte vara befälhavare - hovrätten river upp friande dom för sjöfylleri Eftersom det inte finns någon åldersgräns för när ett barn får köra en fritidsbåt friade tingsrätten den 28-årige mannen ombord från åtalet för sjöfylleri. Hovrätten anser dock att det är orimligt att en sjuårig pojke skulle kunna vara befälhavare och ändrar nu tingsrättens dom. När kustbevakningen stoppade en motorbåt i Furusundsleden i Stockholms skärgård hittade de båtens ägare, en 28-årig man från Stockholm, på förarplatsen med en sjuårig pojke i sitt knä. Mannen var alkoholpåverkad och åtalades för sjöfylleri. Norrtälje tingsrätt konstaterade dock att ingen hade sett den tilltalade föra båten genom att hålla i ratten. Domstolen konstaterade också att det inte finns någon undre åldersgräns för när ett barn får framföra en båt av det aktuella slaget och att pojken var van att föra båten. Trots att ett vittne hade hört 28-åringen säga till pojken när han denne skulle svänga så frikände tingsrätten mannen. Svea hovrätt slår nu fast att det måste anses ha varait mannen som hade ett ansvar som befälhavare. Enligt hovrätten kan inte ett sjuårigt barn - oavsett hur van denne är att styra en båt - svara för de uppgifter som åligger en befälhavare. Dessutom, konstaterar hovrätten, har mannen i viss mån instruerat pojken om hur han ska göra. Hovrätten river därför upp tingsrättens dom och dömer den tilltalade för sjöfylleri till 80 dagsböter om totalt 24 000 kronor. http://www.dagensjuridik.se/2013/02/sjuarig-pojke-som-styrt-bat-inte-befalhavare-%C2%96

På midsommar förra året stoppade Kustbevakningen en fyra meter lång motorbåt med en maxfart om drygt 30 knop i Östhammars kommun. Ombord på båten, en så kallad styrpulpet, fanns en 54-årig man, hans styvdotter och hennes kompis. 54-åringen, som kustbevakningen ansåg hade kört båten, hade en alkoholkoncentration i utandningsluften om 0,52 milligram per liter. Med anledning av detta åtalades mannen för sjöfylleri. 54-åringen själv hävdade att det var styvdottern som kört båten. När kustbevakningens båt tutat hade hon dock blivit stressad och av misstag gasat och därigenom varit på väg att tappa kontrollen över båten. 54-åringen hade då ingripit, lagt växelväljaren i friläge och vridit på ratten så att båten svängt upp invid kustbevakningens båt. Tingsrätten finner dock, mot bakgrund av vittnesmål från en kustbevakare, att 54-åringen faktiskt framfört båten för motor, åtminstone en sträcka om 40-50 meter. Åtalet är därmed styrkt, menar rätten. Tingsrätten finner dock att gärningen, med hänsyn till omständigheterna, inte är att bedöma som grov. Detta även om alkoholhalten i det aktuella fallet överstigit gränsen för grovt brott något. Påföljden bestäms till 60 dagsböter om 180 kronor. http://www.dagensjuridik.se/2012/08/hjalpte-styvdotter-stanna-kustbevakningen-doms-sjofylleri

eftersom du har en stålbåt och är osäker på bland annat hur strömmen ska dras så rekommederar jag dig gå med i http://www.maringarderoben.se/ där snackas det mycket stålbåt med folk som har det. Berra

tycker du ska vara lite smart nu och vänta till våren , kan lova dig att monokristallen blir billigare, tänk på hur dyr solpanelerna var för nåt år sen, minsta lilla skugga på en polykristall panel gör att den inte ger nån ström medans monokristall ger ända tills hela panelen hamnar i skugga , jag hittade min 100w för 2600:- på nätet i våras och som all el teknik blir den garanterad billigare. Berra

Under 7C växer mögel inte och inte heller om luftfuktigheten ligger under 85% BerraK

om du bor i stockholm köper du riktig industri epoxi på Danab i västberga, de har det bästa och mästa i färg du behöver Mvh BerraK

vetus har ett tidsfröjdröjningsrelä som du kan använda till egna reglare heter BPDT 12/24

Tänk också på vilken sort solpannel du köper, de flesta som har sålds sista åren är oftas av polykristall och är sämre en de nya som kommit. Den nya monokristall ger ström även när en bit av solpanelen hamnar i skugga av t.ex masten från grannbåten medans polykristall ger inget ifall en bit av den hamnar i skugga. Polykristallina solceller Solpanelerna är uppbyggda med block av flera kristaller, därav namnet poly som betyder flera. Solcellen är till sin färg spräckligt blå och har en normal verkningsgrad på runt 15 %. Solceller av den här typen är de vanligaste på marknaden tack vare sitt pris som är lägst av de på marknaden förekommande typerna mätt i kronor per watt. Monokristallina solceller Monokristallina solceller består till skillnad från polykristallina solceller av enkristallsblock. De har något höre verkningsgrad än de tidigare nämda och har en jämn blå-svart färg. Eftersom tillverkningsprocessen är mer komplicerad är priset högre än för de polykristallina solcellerna. Vid sämre ljusförhållanden är skillnaden större i verkningsgrad, monokristallina solceller är bättre på att alstra energi under t ex molniga dagar än vad polykristallina solceller är. Amorfa solceller Amorfa solceller har fördelen att de kan tillverkas flexibla och på så sätt följa t ex en båts former. Till nackdelar hör den låga effektiviteten på runt 6% och att de tappar effekt fortare än de andra typerna av solceller. Mvh BerraK Senast ändrad av BerraK | 18 oktober 2011 | 16:54

Måste säga att det galatease skev är lätt fatta och välskrivet, stor applåd till dig, Själv så slutar jag denna diskution nu för jag tror inte Peter K och vissa andra kommer ge sig vilka argument vi än kommer med här på forumet, vet inte om han tjafsar för eget nöjet skull eller bara är trångsynt. Jag vill tacka alla som kommit med bra synpunkter om denna skitlag som förstör nöjet att åka ut med familj och vänner när man inte kan lova att de som åker med kan känna sig lugna för att inte bli inblanade i s.k sjöfylla. Mvh BerraK gg

-Vi vet vi inte hur många av olyckorna som berodde på att föraren var påverkad av alkohol. -Vi vet inte heller om alkohol innebär en större risk när båten är stor och snabb. När regeringen beslutade om lagen hade man så vitt jag förstår inte heller något sådant underlag. Förklaringen till detta var rimligtvis att sådant underlag faktiskt saknas. Staffan Widlert . Generaldirektör Transportstyrelsen. Ur kammarens prtkl CU13: ledamöterna anför att sjöfylleriet är ett stort problem.

Okej Peter K, till er andra som vill läsa lite borde ta en titt på det här. Utredningen med stora brister enligt Polisen m.fl. Hela utredningen, ca 400 sidor http://www.alltom02promillepasjon.se/index.php/component/content/article/123

Utlåtanden Svenska Livräddningssällskapet: Anders Wernesten anser att politikerna började i fel ända när de förra året skärpte gränserna för sjöfylleri, men inte lagstiftade om att det ska finnas flytvästar till alla i båten. - Det hade varit betydligt effektivare. Om du är full och ramlar överbord flyter du i alla fall, säger han till TT. Polisförbundet riktar skarp kritik Polisförbundet anser att utredningen har så stora brister att den inte bör utgöra någon grund till kommande lagändringar http://www.jureka.net/news/admin/read.asp?NewsId=6668 Sjöbefälsförbundet har ansett att en promilleregel inte bör gälla för yrkessjöfarten, bland annat eftersom befintlig kollektivavtalsreglering om alkoholpåverkan är tillräcklig. Hovrätten över Skåne och Blekinge har däremot förespråkat att promilleregeln begränsas till yrkessjöfarten med hänvisning främst till att det saknas empiriskt* belägg för att införa en sådan regel för fritidssjöfarten. Kammarrätten i Stockholm har framfört att en promillegräns på 0,2 för fritidssjöfarten närmast ter sig som ett nykterhetspolitiskt förslag och saknar stöd i vetenskapliga studier. Sjösportens samarbetsdelegation (SSD) har hävdat att nuvarande lagstiftning är tillräcklig samt att förslaget bygger på felaktiga grunder och blir svårt att förankra hos allmänheten. Staffan Högardh, talesman för SSD 2006: - Varför införa lagar som gör 100 000-tals svenskar till lagbrytare, frågar sig Staffan Högardh. SSD 2008: Det betraktas som störande för den allmänna respekten för lag och ordning då polisens arbete tas över av en myndighet vars personal inte har rätt kompetens eller utbildning och som tillhör försvarsdepartementet SSD 2007 : Nuvarande lagstiftning är tillräcklig, rätt använd är den ett utmärkt redskap SSD 2006 : mycket läsvärd kritik som borde ha varit mer än tillräcklig för att politikerna skulle kunnat ökat sjösäkerheten om de hade haft den avsikten istället för en alkoholpolitiskt nykterhetsrestriktion. Institutet för sjörätt och annan transporträtt vid Stockholms universitet har menat att en promilleregel för fritidssjöfarten kan vara motiverad för billiknande fartyg och situationer men inte generellt. Även Hovrätten för Nedre Norrland har ställt sig tveksam till en promilleregel. *Empiri innebär att en slutledning är grundad på erfarenhet. Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, iakttagelser och experiment och därav gjorda erfarenheter, snarare än på i förväg uppställda teorier eller filosofiska resonemang. Källa: http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/64/90/ad446482.pdf Om politikerna vet hur lite eller mycket båtfolket dricker eller hur ofta så är det ett intressant att ta del av vad de grundar det på. Det har ingen som helst fakta att lägga på bordet - de bara tycker och moraliserar. Tänk om det är så att det finns människor som tycker att alkohol och båtliv är en trevlig kombination så länge det inte går ut över säkerhet eller andra. I Rosenbad spottar man inte i glasen då man jobbar med att ex. stifta lagar. Kanske inte så konstigt, spriten i Rosenbad är gratis... Luta Dig tillbaka ett tag och fundera på vad bl.a Kammarrätten säger... nykterhetspolitiskt förslag... saknar vetenskapligt stöd... saknar empiriskt belägg...stora brister. Helt plötsligt fick man en ingivelse av respekt. Rättvisan är inte blind..både tryggt och skönt att veta. Svårt att tro att våra rättsinstanser vill stödja en lag vars syfte och resultat endast blir penningstöld. Inte om båtar eller olyckor... utan om att stjäla båtfolkets semesterkassa utan orsak eller anledning. Man stiftar en lag på ett ickeproblem... Då är det ju faktiskt inget annat än just alkoholrestriktion http://www.alltom02promillepasjon.se/index.php/nyheter-och-fakta/utlatanden Senast ändrad av BerraK | 15 september 2011 | 17:01

Varför tror du lagen kom till ?

Tror inte vi upplever världen på samma sätt, jag litar inte på de som bestämmer som du och andra verkar göra, I min värld så klantar makten till det kanska så ofta, hoppas du får rätt och jag får fel.

För tillfället har jag inga mer uppgifter om det här och du fårgärna tro att det är en brygg historia, verkligheten är inte långt borta, vi alla kommer snart få se hur denna lag kommer tillämpas men jag säger till er som litar på lagen, att gnäll inte sen ni drabbas av den själva............

Lagen kom till för att stoppa framför allt döds olyckorna på sjön, det har roppats om fakta och här fick ni det , läs , tänk och lär.

tycker det är samma som du skrev innan, håller med dig men problem är att så funkar det inte i verkliga livet, bara ett önske tänkande.

Vakna nu, Det vet väll alla att det inte alltid är rätt folk på alla arbets platser, prata att de ska byta jobb är ju ett stort skämt.

Själv tror jag vi kommer se en och annan sovande medåkare på fritids båt kommer dömas för båtfylla men det är ju inte det denna tråd egentligen handlar om, den handlar mer om en lag som är luddig skriven så rättsosäkerheten känns tung för mig och många andra. Även om jag skulle ha fel i detta med sovande så kan jag iallafall lova att vakna medpassagerare kommer att åka dit, har i annan tråd berättat om vad en vän till mig var med om när KBV bordade deras båt och gick från hytt till hytt och väckte 3 sovande polare och lät dem ta utandnings prov, denna gång gick det bra men det var ett jävla tjafsande innan KBV gav med sig. Tycker själv det inte spelar roll ifall man döms eller inte utan känslan att du kan bli bordad ,anklagad m.m under din båtfärd med familj och vänner. Bara tanken ger mig en olust känsla när jag inte vet om mina vänner som tar sig ett par öl under mitt befäl och riskerar bli av med körtkort, böter och kanske få fängelse. Jag tror inte det spelar någon roll vad vi som vill lagen ska skrivas om tar fram för uppgifter här på guiden , det ser mer ut som en del är lite för mycket enkel spåriga och kommer med massa trams fram och tillbaka, lagen är luddig skriven tycker en hel del som är insatta i lagrätt, ska det vara så svårt att förstå denna lag är felskriven ? Tycker som sagt att vissa är obstinata här och det är ingen idea för mig att fortsätta tjafsa i denna tråd något mer. Den som väntar får se hur lagens långa arm funkar Mvh Berra

Statistik 2008 av Sjöfartsverket. Antalet omkomna/saknade inom sjöräddningens ansvarsområde har uppgått till 43 personer 2009 vilket är en ökning från 2008 då antalet var 38 omkomna och 2007 var antalet 22. En del av ökningen beror på den tragiska förlisningen av Langeland där sex sjömän följde med fartyget till botten, tre kajakolyckor med dödlig utgång varav två skedde på norrlandskusten av långfärdskanotister, fem badolyckor under sommaren och tre isolyckor inträffade under vintersäsongen. Under året förolyckades också fem personer i samband med fiske. Kajaker är s.k ”fribåtar” och omfattas inte av 0,2-promille. Ändå dog 3. Lagens förvirrade utformning säger åtskilligt om båtkunskaperna hos de politiker som antog lagen. Skridskor på sjön ett stort problem? Pimplare? Kajaker.. etc... badolyckor... Storm som tog 6 besättningsmän liv... Hur kom man fram till just 0,2 promille för en viss sorts båtägare som är underrepresenterade i olycksstatisken? De som finns friskrev man i lagen. Så här ”stort” är problemet: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sok-i-nyhetsarkiv/Infrastruktur--Sjotrafik/Farre-omkomna-i-sjoolyckor---men-manga-flera-sjoraddningsfall/ Var samtliga onyktra eftersom detta är ett ”stort” problem? ”Framgår inte av statistiken” säger de själva, ”våra” politiker. Men vänta nu... var det inte ”få” olyckor till sjöss..? enligt statistiken... säger politikerna på kammarens brevpapper. 10-11-28, Ur Sjöräddningssällskapets tidning Trossen: ”En äldre man i en liten öppen båt på en mindre insjö löper statistiskt sett störst risk att drabbas av en dödsolycka till sjöss”. Typfallet bland dem som råkar illa ut är alltså en äldre man som ska ut och fiska på en insjö hemmavid. Så här kan det se ut i en typisk incidentbeskrivning, 23/5, fritidsbåt/fiske. Sjön Riipijärvi Övertorneå: En 56-årig man saknad efter fisketur, enligt uppgift inte simkunning” Nu är det således klarlagt vad olyckorna består av. Inte ens om politikerna hade kontrollant-båtar i insjöarna skulle 0,2-lagen fylla ett syfte http://www.alltom02promillepasjon.se/index.php/nyheter-och-fakta/olycksstatistiken Senast ändrad av BerraK | 15 september 2011 | 03:14

Domar Tingsrätter 2011 Milligram i utandningsluften. Ta det gånger 2 så blir det i promille. UDDEVALLA: Dom_1 B 14-11. Norsk medborgare, erkänt, ca 0,6promille Dom 2 B 166-11. Fribåt Frikänd med 1,1promille. Dom 3 B 8810-10. Hamburgö. Påkörd av 9tons-båt under makrilldörjning. (ej sjöfylleri) Dom 4 B 4139-10. KBV haffade pappan för hastighetsöverträdelse, (Ansvarig befälhavare) 7åriga sonen körde liten gummidinge. Detta är ett typfall av plocka pinnar, d.v.s försköna brottsstatistiken. Dom 5 B 4379-10. Norsk medborgare, 1,32 promille Dom 6. B 4429-10. Grovt sjöfylleri. Dom 7. B 4574-10. 2,36 promille ! Dom 8. B 4793-10. hustrun tog bussen, mannen tog båten...det gick som det gick. Dom 9. B 4855-10. Norsk medborgare, 1,44promille. Dom 10. B 4867-10. Norsk medborgare. ca 0,22promille Dom 11 B 166-11. Fribåt olycka 1,1promille, åtalet ogillas. STOCKHOLM: B 2030-11. Grovt. 1promille. I Gästhamnen Sandhamn. B 1824-11. Grovt. allvarliga alkoholproblem. Öster om Strömma kanal. 1.7promille B 1445-11 Grovt. mellan Ingarö och Södra Lagnö. ca 1.1promille B1219-11 Sjöfylleri. Sandhamn igen. 0,6promille. B 1219-11 Sjöfyller. Avvisning efter överklagande, inlämnat för sent B 1040-11. Grovt. Ost Långholmen, Bullandö. straxt över 1promille. B 949-11 Mycket intressant. frikänd! Evidencern inte kalibrerad. B 709-11 Grovt. Från Sandhamn till Öster om Djuröbron. 1,4promille. B 572-11 Grovt. Lindalssundet. 1,2promille. B 434-11 Sjöfylleri. Strömma Östra. 0,24 promille. B 222-11 Grovt. Eknösundet. 1,1promille Örnsköldsvik: 2 domar 1.Grovt. Farleden Grisslan. precis över 1promille. 2. Sjöfylleri.Bonässundet. 0,36promille

En mycket bra artikel i Norrteljetidningen Seriös debatt krävs om sjöfyllerilagen Jag vill tacka Norrtäljes kommunalråd Kjell Jansson för att han som den förste politikern tar sitt tangentbord i anspråk för att föra fram den första vettiga skrivningen om sina kollegors klåfingrighet, det vill säga sjöfyllerilagen. En sämre underbyggd och förankrad lag än den nya sjöfyllerilagen får man nog leta efter. Kustbevakningen kämpar med näbbar och klor för att rättfärdiga sina arbetsinsatser för att stävja fylleriet på sjön. I NT den 2 augusti i fjol fanns beskrivet hur Kustbevakningen storsatsat på ”fylleblåsning” till sjöss. I Stockholms län rapporterades hela 105 fall. Befälhavaren på Kustbevakningen, med 35 års erfarenhet, har under sina år tagit hela 10-15 sjöfyllerister. Att politiker måste stifta en lag för att se till så att Kustbevakningen har några arbetsuppgifter är direkt klandervärt. Allra helst eftersom grunderna för lagens tillkomst till stor del bygger på begränsade, rapporterade incidenter och inte på en grundlig analys. Lagstiftaren jämför båt-onykterhet med rattonykterhet. Är jämförelsen relevant? Låt oss se: Bilar kräver körkort och registrering, fartyg ej. Minimiålder för bil är 18 år, för fartyg under tolv meter och en högsta bredd av fyra meter finns ingen åldersgräns, fartyget kan således framföras av till exempel en tioåring. Bilar kör i 50, 60, 70, 80, 90, 100 km/h, en inte ovanlig hastighet för en motorbåt är 15-25 knop (cirka 28-46 km/h). Bilar passerar varandra med cirka 1,5-2 meters mellanrum. För en befälhavare på ett fartyg gäller regeln ”full uppsikt horisonten runt, hela tiden”. Ett fartyg är oftast helt ensamt på sjön, kommer ett annat fartyg närmare än en kabellängd (185 meter) skärps uppmärksamheten, kommer fartyg närmre varandra än en tiondels kabellängd skärps sinnena ytterligare, kommer fartyget närmare än en hundradels kabellängd är alla sinnen på helspänn eftersom de flesta befälhavare vet att ett fartyg kan röra sig i sidled ganska oberäkneligt. Vad kan då vara en förankrad och realistisk gräns för att, trots begränsat alkoholintag, få framföra ett fartyg? Min uppfattning instämmer med Kjell Janssons: 1,0 promille. Kustbevakningen ska endast ha möjlighet att genomföra kontroller då fartyget framförs på ett vårdslöst sätt, när fartyg är inblandade i eller skapar en incident eller överträder gällande fartgränser. Visar det sig då att föraren har en högre alkoholhalt än 1,0 promille skall straffet fördubblas jämfört med en nykter förare. Myndigheten bör också ta upp en dialog med försäkringsbolagen och få till stånd en överenskommelse som gör att den som har en alkoholmängd överstigande 1,0 promille blir utan försäkringsskydd och då själv får stå för eventuella skadekostnader. Jag är förvånad över att inte Båtsverige har reagerat på denna moral-lag. Jag förväntar mig att den större delen av befälhavarna nu ställer frågan: ”vilket parti har ryggrad nog att ändra den nu gällande lagen”, så att vi får en sjöfyllerilag som inte bygger på ”moralbaserad alkoholnoja” utan på faktaanalyser och därigenom reellt höjer sjösäkerheten. Jag är fullt medveten att de alkoholrestriktiva medborgarna som en ”nykterist” kommer att resa sig ur skuggorna och med väl valda ordalag tala om hur fel jag har. Jag menar dock att vi måste få till en seriös debatt om denna lag. Kjell Jansson har som förste politiker öppnat en dörr för en sådan debatt. Jag hoppas att han har ryggrad nog att driva frågan vidare så att vi får en ändring till stånd. Bo Magnusson

Experter på sjörätt: Den nya gränsen för sjöfylleri är inte sakligt motiverad utan leder till felprioriterade bevakningsresurser och kriminalisering av vardagslivet. Förra året ändrades gränserna för sjöfylleri i Sjölagen. Nu är gränsen satt till 0,2 promille precis som i vägtrafiken. Kustbevakningen har också fått möjlighet att göra rutinmässiga nykterhetskontroller utan misstanke om brott och antalet båtförare som har anmälts för onykterhet har ökat kraftigt sedan förra året. Lagändringen är inte sakligt motiverad och underbyggd utan speglar politikers klåfingrighet på ett område de knappast känner till. Den nya lagen förnedrar ansvarstagande båtförare, skriver professorerna Hugo Tiberg och Mats Edenius. Våren 2010 ändrades Sjölagens fylleriregel. Den nya regeln omfattar båtar och fartyg om minst 10 meter eller med en fart av minst 15 knop. För dessa har lagstiftarna fullt ut likställt sjötrafik med vägtrafik och därför satt en ny gräns för ”sjöfylla” till 0,2 promille samt tillåtit rutinmässiga kontroller utan misstanke om brott. Vi är kritiska till förändringen. Vi menar att säkerhet ska balanseras mot hur männ­iskor vill leva sina liv såväl till vardags som på fritid och att lag ska vara sakligt moti­verad och väl underbyggd. Så är inte fallet här. Ändringen speglar politikers klåfingrighet på ett område de knappast känner till. Den har lett till felprioritering av bevakningsresurser, utsatt människor för kontroll utan saklig grund och medfört opåkallad kriminalisering av vardaglig livsföring. Motivet som med emfas framhållits från ansvariga politiker är trafiksäkerhet. Men riskerna till sjöss handlar inte mycket om trafik, och det saknas påvisat samband mellan sjösäkerhet och de låga promillegränser som nu införts. I ett undersökt material om 350 sjöfylleridomar (1994–2010, kommer våren 2011 på Jure Förlag) har sjutton fall av död eller allvarlig kroppsskada befunnits orsakade av berusning över 1 promille, medan ett enda sådant förekommer med lägre påverkan, som enligt domstolen inte behöver ha orsakat olyckan. Propositionens likställande av båt- och biltrafik är missriktad. Det är knappast ”körning” som är det svåra eller viktiga vid båtfart, utan bedömningar och beaktande av sjö och väder. Även den rena körningen – som närmast berör motorbåtar – har en annan karaktär. Marginalerna är mycket större än på väg, och i trängre passager är hastigheten ofta begränsad. Inte heller är faciliteterna som på land. Den som druckit en öl kan inte ta bussen eller för rimligt pris kalla på taxi. För hemfärden med egen båt har hittills gällt att ingen får dricka sig oförmögen att säkert fylla sin funktion. Den regeln har fyllt behoven. Propositionens tal om trafik ger intrycket att den nya regeln ska gälla bara för den som ”kör”. Så är dock inte fallet. Lagstiftaren har infört sin ”trafikbestämda” promillegräns i ett gällande regelverk för sjösäkerhet som omfattar även den som ”i övrigt fullgör en uppgift av väsentligt betydelse för säkerheten till sjöss”. Det innebär att alla möjliga funktioner som är väsentliga för sjösäkerheten omfattas av 0,2-regeln – befälhavarskap, navigering, utkik och maskinarbete – inklusive uppgifter som många gånger utförs i hamn. För alla föreskrivs 0,2-gränsen som en fast regel utan appell, även för den som skött och kan sköta sin funktion utan anmärkning. Frågan blir inte längre om var och en är nykter nog för sin syssla utan om någon har 0,2 promille! Det blir legitimt – formellt faktiskt ett åliggande – att kontrollen utsträcks till snart sagt envar som kan ha en roll för säkerheten ombord. Ska lagen tillämpas som den är skriven får vi alla räkna med påhälsning och blåsning ombord. Sommarens facit är en våg av prickningar, i många fall i gränslandet kring 0,2 promille – mest strafförelägganden, men en påtagligt ökad ström av rättsfall har också börjat nå domstolarna. Kustbevakningen kommenterar sin insats som en framgång och talar om uppdagade ”mörkertal”. Egentligen handlar det om att personer haffats som man tidigare inte haft anledning att stoppa eftersom de fört sina båtar utan anmärkning och utan fara för andra. Vad som skett är en nykriminalisering – förbud på områden som alltid varit fria. Denna nyskapade brottslighet sker med hjälp av rutin­mässiga kontroller och belastar rättsväsendet med otaliga utredningar. Domstolarna har hakat på. I höstas fällde Uddevalla tingsrätt en båtägare med 0,2 promille fastän han bara släppt förtöjningen och ännu inte satt i gång motorn, något som under tidigare gällande lag ansågs principiellt straffritt. Nyligen har Svea hovrätt knäsatt principen att man ska dömas efter alkoholhalt oavsett påvisade risker. En båtförare som exempelvis kört med måttlig hastighet på en öppen fjärd kan dömas till höga böter oavsett om risken för en olycka varit obefintlig. Det är inte något fylleri som stoppas med den nya regeln, utan vanligt måltidsdrickande. De som berörs är närmast båtfolk som valt båten som sommarstuga och skärgårdsbor som behöver den för allehanda ärenden. De har alla rimligt krav på saklig grund för ingrepp i sitt vardagsliv. Sjösäkerhetsrådet har redovisat stadigt sjunkande siffror på båtolyckor under senare år, och sjöpolisen finner alkoholrelaterade båt­olyckor ligga kvar på en konstant låg nivå, trots fler och snabbare båtar. Det måste vara något fel med en lag som utan anförd statistikgrund för­bjuder skärgårdsbon att ta en öl på grund av möjligheten att behöva korsa fjärden i något ärende, och hindrar den ankrade båt­semestraren att ta ett glas vin till laxen för att en möjlig trängsel i viken eller störande sjögång kan ge anledning till byte av ankar­plats. Därtill påtvingar lagen besökande från utlandet ett förmyndarskap som saknar motstycke i varje annat land. Ingen seriös bedömare förespråkar berusning på sjön. Vi förespråkar över huvud taget inte berusning. Men en lag får inte stiftas utifrån populistiska sloganer om att alkohol och båtkörning ”inte hör ihop”. Den nya regeln är förnedrande för båtfolket och ett uttryck för styrning som går stick i stäv mot politikernas allmänna intentioner att inte använda den makt de fått till att dirigera väljarnas liv i detalj. Regleringar som påverkar folks valda livsföring ska grundas i påvisade behov och utformas på ett kunnigt och rationellt sätt. För att bli efterlevda måste lagarna vara förankrade i vårt rättsmedvetande. Motreaktionen är tydlig. Bland båtfolk myntas nu begreppet ”pilsnerfylla”, inte värre ansett än att få en parkeringsbot. Om lagar även i framtiden stiftas på samma bristfälliga sätt som denna sjölagsändring finns skäl för ökad oro. Vem står bakom en pilsnerlag? Låt oss få lagen snarast övervägd igen, med verkligt beaktande av sådana synpunkter som lagstiftare skall ta hänsyn till, med rimliga, kloka gränsdragningar både ifråga om de båtar och de funktioner som ska omfattas av regeln och en sakligt motiverad promillegräns. För alla politiker som vill lyssna och förstå så borde detta vara en självklarhet. I annat fall kommer lagen få ett ytterligare löjets skimmer över sig och, dessvärre, epitetet ”sjöfyllerist” att mista sin allvarliga och rättmätiga innebörd. Hugo Tiberg Professor i sjörätt Stockholms universitet Mats Edenius Professor i informationssystem Uppsala universitet Senast ändrad av BerraK | 15 september 2011 | 02:10

Miljö- och skärgårdslandstingsråd Gustav Andersson skriver detta skrf måndagen den 8:e augusti 2011 Ett liberalt brev till min kollega om nya sjöfyllerilagen Min kritik mot de tillägg till sjöfyllerilagen som infördes förra sommaren har väckt starka reaktioner, bland annat från min landstingsrådskollega Birgitta Rydberg (FP) som menar att lagen haft avsedd effekt eftersom sjöfylleriet halverats och insinuerar även att mitt motstånd mot lagen skulle bero på att sjökrogarna får lägre intäkter. Här kommer mitt svar: Vän och kollega, Det är naturligtvis befängt att hävda att jag är mot nya sjöfyllerilagen av skälet att den ger krögare lägre inkomster. Den som lyssnat på ABC eller Radio Stockholms korta inslag bör uppfatta att mitt motstånd är principiellt grundat i klassiska liberala och borgerliga principer om frihet och rättssäkerhet, respekt för civilsamhälle och människors egna val. Däremot stör det mig att lagstiftarens (och tydligen även din) respekt för vanliga skötsamma båtmänniskors att leva sina semesterliv som de själva vill är så liten. Lyckliga semesterminnen och rekreerande båtliv - som borde ligga dig varmt om hjärtat i egenskap av folkhälsoansvarigt landstingsråd - har också ett värde som borde vägas in när onödiga regler hängs om halsen på båtfolket. Och två glas vin till middagen på Ingmarsö krog kan vara pricken över i:et på en dags underbar segling utan att medföra någon ökad fara för någon. Utflykten till ett ensligt skär med en pick-nick och en flaska vin är för många en semestertradition som den nya lagen brutalt undertryckt. Att effekten hos krogarna är så stor tyder inte bara på att förarna lagt om beteende utan att även medpassagerarna känner olust och osäkerhet inför de rättsäkerhetsbrister som kännetecknar straffansvaret i den nya lagen. Är det verkligen bra, Birgitta, att ha lagar som nästan varje människa man talar med tolkar på olika sätt när det gäller straffansvaret? Och där, som i ett aktuellt rättsfall, till och med byte till en tryggare ankringsplats endast får ske sedan storm brutit ut om skepparen tagit en öl till middagen. Min frihetliga utgångspunkt är att ingen lag ska vara strängare än vad som är sakligt motiverat för att förhindra skada, att det ska finnas proportion mellan regleringen och dess syfte, samt att lagen ska vara rättssäker. Som den liberale filosofen Mill uttryckte det har varje människa rätt till största möjliga frihet så länge den inte inkräktar på någon annans frihet. Den nya sjöfyllerilagen är en intressant prövosten för denna centrala liberala princip. Du skriver att det minskade antalet personer med över 0,2 promille i blodet vid kustbevakningens kontroller är ett bevis på att nya sjötrafiklagen fungerar. Men det är väl självklart att en dramatiskt ökad kontroll av en lag som medför kännbara straff påverkar människors beteende? Jag hade gärna sett att en rimlig kontroll och tillsyn av den tidigare promillegränsen också hade utövats - vilket tyvärr inte gjordes. Då hade det farliga sjöbuset kunnat stävjas utan att de skötsamma båtmänniskorna och deras medpassagerare hade behövt påverkas. Ingen vill ha fulla och farliga personer bakom båtrattarna. Frågan är dock om det är motiverat av sjösäkerhetsskäl att ställa lika höga krav för fritidsbåtar som för vägtrafikanter. Min bedömning utifrån olycksstatistiken är att det inte är sakligt motiverat. Olycksfall till sjöss halverades från 2001-2010. De allra flesta fallen sker med ensamma onyktra människor på små båtar som inte omfattas av lagen. Och i de fall olyckor inträffar med större eller snabbare båtar har förarna i allmänhet högre berusningsgrad än den gamla lagens 1,0 promille. Hade samma massiva insatser sats in utifrån den gamla lagen hade vi alltså sett i stort sett samma effekt på sjösäkerheten. Vi skulle också fått en lika dramatisk minskning av det verkliga sjöfylleriet men utan att göra brottslingar av hundratals försiktiga och skötsamma båtmänniskor. Birgitta, om man vill ingripa med nya och strängare regler i människors semesterliv (eller i skärgårdsbornas redan krångliga vardagsliv), bör man då inte som liberal ställa ganska höga krav på att dessa ingrepp verkligen bidrar till bättre sjösäkerhet och att förespråkarna kan visa det? Eller är det så att lagen har ett annat syfte i dina och dina åsiktsfränders, nämligen att av generellt nykterhetspolitiska skäl bända och böja i skärgårdens och båtlivets semesterkultur i syfte. Birgitta, i din roll som sjukvårdspolitiker brukar du alltid understryka värdet av evidens i vårdpolitiken. Borde inte rimliga evidenskrav ställas också på vår lagstiftning, särskilt när den griper djupt in i vanliga skötsamma människors sunda och rekreerande semestervanor? Med vänliga, kollegiala och liberala hälsningar, /Gustav http://gustavanderssonkungsholmen.blogspot.com/2011/08/ett-liberalt-brev-till-min-kollega-om.html

20 kap. Straffbestämmelser 1 § Om en befälhavare försummar att enligt 6 kap. 1 § första och andra styckena se till att fartyget är sjövärdigt, döms han till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms en redare som försummar att avhjälpa fel eller brist i sjövärdigheten enligt 1 kap. 9 §, om han ägt eller bort äga kännedom om felet eller bristen. Om en redare underlåter att, trots att det är möjligt för honom, hindra fartyget att gå till sjöss när en förestående resa på grund av fel eller brist i sjövärdigheten kan bli förenad med allvarlig fara för de ombordvarande, döms han till böter eller fängelse i högst två år. 2 § Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka döms, om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i sjötrafik till böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. 3 § Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter. SJÖFYLLAN 4 § Den som framför ett fartyg, som med motordrift kan framföras med en hastighet om minst femton knop eller som har ett skrov med en största längd av minst tio meter, efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Det som föreskrivs om den som framför ett fartyg gäller även den som i övrigt på ett sådant fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. För sjöfylleri döms också den som framför ett fartyg eller i ÖVRIGT på ett fartyg FULLGÖR EN UPPGIFT av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att han eller hon inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt. Lag (2010:297). 5 § Är ett brott som avses i 4 § att anse som grovt, döms för grovt sjöfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om 1. gärningsmannen har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften, 2. gärningsmannen annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel, 3. den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra har varit särskilt krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständigheter, eller 4. framförandet av fartyget har inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss. Lag (2010:297). Senast ändrad av BerraK | 15 september 2011 | 01:53 Senast ändrad av BerraK | 15 september 2011 | 02:45