annerborn

Jag mailade Pantaenius och frågade om deras försäkringar täcker bogsering till hemmahamn. De svarade: "Ja, assitans ingår upp till 50 000 kr." Förhoppningsvis räcker det för oss som uteslutande rör oss i Stockhoms skärgård.

Hej! Förra sommaren fick vi motorhaveri pga glappkontakt i kabelstammen mellan instrumentpanel och motor. I samband med detta blev det klart för mig att varken vår båtförsäkring eller vårt medlemsskap i SRSS täcker bogsering till hemmahamn. Försäkringsbolaget hänvisade till att vi har en för gammal motor och SRSS bogserar bara till närmaste fastland. Detta borde jag givetvis ha haft koll på, men jag hade inte läst alla villkoren. Som jag förstått det kan en hembogsering kosta många tusen kronor, även om det inte rör sig om någon längre sträcka. Hur tänker ni kring hembogsering? Har ni försäkringar som täcker det, tänker ni att det bara är att bita i det sura äpplet om det skulle behöva bogseras, eller....? / Nicke PS Vi rör oss uteslutande i Stockholms skärgård så det är inte några oöverstigligt långa bogseringssträckor det skulle kunna bli tal om DS

Blocket var redan tömt. Det var en av förutsättningarna. :-)

Tack för alla goda råd! Jag körde på metod 3 och det verkade fungera bra. Jag gjorde så här: 1. Blandade två hinkar med 50/50 koncentrerad glykol och vatten och ställde dem på badbryggan 2. Därifrån drog jag en bit trädgårdsslang till en spolmuff på drevet. 3. Jag tejpade spolmuffen tätt mot drevet och tejpade igen dräneringshålet på undersidan av drevet (för att motorn skulle suga glykolen och inte luft) 4. Jag drog igång motorn och den började genast suga i sig glykolblandningen 5. När den sugit i sig nästan bägge hinkarna så började det komma ut glykolblandning vid skölden 6. Då sprutade jag konserveringsolja ner i förgasaren 7. Det rök rejält om avgaserna, men motorn dog inte så jag slog av den. 8. Slutligen demonterade jag impellern och tog hem den för frostfri förvaring. Vet inte om den mått bättre av att sitta kvar i det glykolfyllda impellerhuset. mvh, Nicke

Ang lösning 3: På ritningen av termostathuset ser det i och för sig ut som om motorn kommer kunna suga in glykolblandning i motorblocket via 1 -> 2 -> 5, även om termostaten är stängd.

Hej! 1 & 3 känns ju enklare (i min situation) så det vore bra om de fungerar, men det som gör mig lite orolig inför för de lösningarna är: Lösning 1: Jag är lite orolig för att jag inte kommer kunna fylla hela systemet utan att det bildas en massa luftfickor. Lösning 3: Jag förstår inte riktigt hur en dränerad motor med stängd termostat skall kunna suga i sig glykolblandningen. Bifogar ritningar på kylsystem och termostathus. mvh, Nicke

Ja, jag vet. Det finns massor av trådar om detta redan :-) , men jag blir åndå inte riktigt klok på det. Här är förutsättningarna: -Jag har en sjövattenkyld VP AQ211A (V8 förgasarmotor) med ett 290DP drev -Jag har kört igenom kylsystemet med färskvatten (trädgårdsslang kopplad till spolmuff) -Jag har dränerat motorblocket och avgaslimporna (tror att de kallas så) på bägge sidorna -Jag stötte på problem när jag skulle få motorn att suga i sig glykolblandningen som ett sista steg i konserveringen av kylsystemet, så jag måste göra det nu i efterhand. Frågan är nu hur jag smidigast får i glykolblandningen. Jag har läst om diverse metoder här på forumet och ser följande möjliga lösningar: 1. Någon har sagt att det fungerar att lossa termostathuset och hälla ner glykolblandning i motorblock och slangarna som går till avgassystemet. Är detta en fungerande metod? Det hade ju varit trevligt för det är ju en ganska enkel metod jämfört med de nedanstående. 2. Andra säger att man skall återcirkulera glykolblandning tills man är säker på att termostaten öppnat och glykolblandningen cirkulerat genom motorblocket. Detta är ju lite mer komplicerat än ovan, då man måste fånga upp glykolen, som på ett 290drev sprutar ut både uppe i skölden (tror det kallas så) och tillsammans med avgaserna längst bak på drevet. Dessutom måste man ju skicka tillbaka glykolblandningen in i motorn. Här föreslås dränkbara pumpar kopplade till spolmuffar och liknande lösningar. Dessutom måste man köra motorn en bra stund och lista ut när termostaten öppnat. Hur vet man det? 3. Andra säger att man vid en helt dränerad motor inte behöver varmköra (och vänta på att termostaten öppnar) utan att motorn kall kommer att suga in glykolblandningen tills den fyllts. Stämmer det verkligen? Det skulle ju göra hela operationen enklare. Då slipper man ju återcirkulera glykolen. Då behöver man ju bara köra motorn tills den fyllts och det börjar komma glykol ur skölden/drevet. Vad säger ni om dessa metoder? mvh, Nicke

Hej! Efter att ha läst på en hel del om plastreparationer så är det fortfarande ett par bitar jag inte fått klart för mig. Som jag förstått det hela så...: a.) ...blir en lagning med polyester och flera lager glasfiber starkast om man kan lägga alla lagren "vått i vått", dvs att man lägger efterföljande lager innan föregående härdat. Detta skulle innebära att man bör bygga upp en lagning i ett enda svep och sedan låta det härda. ...MEN... b.) om man bygger för mycket med en gång så kommer polyestern under härdningen utveckla så mycket värme att den "kokas" och i slutändan blir väldigt spröd. Detta talar för att man skall bygga upp lagningar i omgångar. Det här ger ju upphov till ett antal frågor som jag inte hittat några svar på: 1. Finns det några tumregler för hur mycket glasfiber och polyester man kan applicera med en gång utan att polyestern "kokar"? 2. Hur länge måste man vänta innan man lägger på nästa omgång med glasfiber och polyester? Borde det inte vara bäst att lägga det så fort föregående omgång svalnat, men innan det genomhärdat (för att säkerställa att lagren binder i varandra utan att polyestern kokar)? Vad innebår detta i timmar? Hur länge bör man minst vänta och hur länge bör man inte vänta längre än? 3. Vad måste jag göra med ytan på föregående omgång innan jag lägger på nästa omgång. Jag har läst att man skall först rugga upp ytan med sandpapper och sedan tvätta den med aceton. Stämmer detta? Skall man alltid göra dessa steg eller skall man bara göra uppruggningen av ytan ifall föregående omgång hunnit genomhärda innan man lägger nästa omgång? mvh, Nicke

Hmm, då blir det nog till att montera flödesmätare för att hitta mest ekonomiska marschfarten ändå. Jag hade en diskussion med en bekant som trodde att det räckte med att kolla vid vilket varvtal man fick mest "hastighet per varv", men det går ju inte då. Tack för svaren.

Hej! Är det någon som kan svara på ifall bränsleförbrukningen (liter per timme) för en bensinmotor med förgasare är linjärt proportionerlig till varvtalet, dvs suger motorn i sig exakt samma mängd bensin per varv oberoende av varvtal, belastning, mm? / Nicke

Väcker liv i denna tråd igen. Är det någon som har tips på bra båtmanövreringssimulatorer för pc, mac, ipad och eller adnroidplattor. Behöver öva lite på tilläggning mellan y-bommar vid olika vindriktningar. / Nicke

Vid lite närmare räknande ver det ju inte helt lätt att hitta en sensor som täcker in hela det förväntade flödesspannet på min V8. Vissa klarar nog inte de största flödena vid max gaspådrag (2-3l/min?) och andra klarar nog inte det låga flödet vid tomgång (0,02-0,04l/min?) med en vettig upplösning. Tror dock att denna skall funka: 97478160 Återstår att se om conrad kan ta hem en sån.

Den här till exempel verkar klara bensin och har ett rimligt flödesintervall: FLOW M. FCH-M-POM-LC G1/8/2XM5 Är det någon som provat? PS Om man sedan inte vill bygga räknare/display själv så kan man ju köpa till den här: ARS 260 TOTALISER / FLOW CONTROLLER Då har man ju en flödesmätare med display för ca 2000,- Bygger man räknaren/displayen själv så kan man ju komma betydligt billigare undan. DS

Se till att lägga till på den sida av skäret som kommer att vara läsidan under din vistelse på ön. Lyssna på sjövädret för att säkerställa att du kommer ligga i lä av land.

Hej! Är det någon som provat att bygga en flödesmätare baserat på någon av de flödessensorer som säljs på conrad.se? flödessensorer hos Conrad.se När man tittar på flödesmätarna från garmin, emco, blueflow etc så ser de ju i alla fall ut som de som man kan köpa för några hundringar på Conrad. Sensorerna på conrad saknar förvisso NMEA-anslutningar eller vad det heter, men för mig är detta en fördel då jag tänkte koppla sensorn till en microprocessor som jag programmerar själv. / Nicke

Puffar ämnet i år igen ;-)

Ingen?

Hej! Jag är lite sugen på att köpa en Swemax/Minimax 690, men det är dåligt med sådana till salu här i stockholmstrakten. Innan vi drar på turné och kollar på båtar i andra delar av landet vore det intressant att hyra eller titta på en i närområdet. Har du en Minimax eller Swemax 690 i stockholmsområden och kan tänka dig att hyra ut den en helg eller vecka, eller bara ge en liten visning så är jag intresserad. mvh / Skötsam och båtvan ;-)

Tack så mycket för info Jacko. mvh, Nicke

Hej! Jag tänker hyra en segelbåt av en uthyrare som har ett antal segelbåtar i Säbyviken (på vägen mot Vaxholm) och jag undrar om det är någon som har erfarenhet av denna uthyrare. Firman heter Braz C2ech Entertainment och de annonserar både på blocket och RTC. Mannen bakom firman heter Jaroslav Vrba. Är det någon som hyrt av dem? Är de bra? mvh, Nicke

Hmmm...då blir det nog till att fixa ett färgprov som någon kan blanda till efter, för själv tror jag inte att jag kommer kunna blanda rätt.

Nä, det är lite här och var på fribord och i sittbrunn

Hmmm...att hitta exakt rätt nyans på spackel lär väl inte bli så lätt? Jag jämförde med färgkartan för gelcoat (längst bak i seaSeas katalog) och det var ingen som var spot-on. Därför tänkte jag att det kanske var lättare att låna en färgkarta av färgaffärn för att hitta rätt nyans och sedan be dem blanda till färg. Jag inser att jag kanske inte kommer att hitta någon vattenbaserad färg som håller måttet (tål framtida slitage från sol och polering). Frågan blir då: 1. Skall jag skippa iden med vattenbaserad färg som appliceras med spruta? 2. Kan man få spackel i exakt den nyans man behöver? 3. Om man inte hittar spackel med rätt kulör, vilken typ av färg skall man toppa med (som tål solljus och polering)? / Nicke

Hej! Jag har en plastbåt som en tidigare ägare gjort diverse smålagningar på. Tyvärr har han använt kritvit gelcoatspackel som inte matchar den övriga gulnade/grånade gelcoaten. Dessa små lagningar lyser vita mot den övriga gelcoaten och jag skulle vilja täcka dem med färg av rätt kulör, MEN det är att det är svårt att hitta sprayburkar med rätt kulör ...Därför hade jag tänkt åka till färgaffärn och låta dem blanda till en färg med exakt rätt kulör. Sedan tänkte jag applicera den med en färgspruta. Dock klarar färgsprutan endast vattenbaserade enkomponents färger. Min fråga är då: 1. Finns det några vattenbaserade enkomponentsfärger som jag kan använda för att måla över dessa smålagningar? (det finns ju numera vattenbaserade billlacker) ELLER 2. Skall jag penselmåla på nån annan färg (lösningsmedelsbaserad eller tvåkomponents) och sedan våtslipa och polera? (vill helst inte slipa för mycket på gelcoaten) mvh, Nicke

Hej! Jag har en plastbåt som en tidigare ägare gjort diverse smålagningar på. Tyvärr har han använt kritvit gelcoatspackel som inte matchar den övriga gulnade/grånade gelcoaten. Dessa små lagningar lyser vita mot den övriga gelcoaten och jag skulle vilja täcka dem med färg av rätt kulör, MEN det är att det är svårt att hitta sprayburkar med rätt kulör ...Därför hade jag tänkt åka till färgaffärn och låta dem blanda till en färg med exakt rätt kulör. Sedan tänkte jag applicera den med en färgspruta. Dock klarar färgsprutan endast vattenbaserade enkomponents färger. Min fråga är då: 1. Finns det några vattenbaserade enkomponentsfärger som jag kan använda för att måla över dessa smålagningar? (det finns ju numera vattenbaserade billlacker) ELLER 2. Skall jag penselmåla på nån annan färg (lösningsmedelsbaserad eller tvåkomponents) och sedan våtslipa och polera? (vill helst inte slipa för mycket på gelcoaten) mvh, Nicke