arkivdykarn_lw

Varför inte, isen har inte lagt än! (förutom Nollrand, som en av ungarna sa som liten palt), å bor man på en ö är man ju tvungen & hösten/vintern är underbar i skrärgårn. Ja menar allvar; kristallklart vatten, likaså luften när solen tittar fram, milda vilsamma färger, fri sikt in över annars lövklädda öar, ingen trängsel på sjö & alla lävikar lediga. Med dagens andas-plagg som är lätta, smidiga och varma behöver man absolut inte frysa, men det är rekomendabelt att ta flera strandhugg än sommartid, för att röra på sig å få fart på blodet. OBS Kolla med försäkringsbolaget, ofta krävs ett tillägg höst, vinter och vår OBS Se ytterligare tips BÅTNYTT nr.13 (som ligger ute nu) artikel: Vinter till sjöss.

September i södra sveriges skärgårdar är ofta en riktig sommarmånad!

En fråga ja ofta får -av både seglare, motoriserade å landkrabbor -är hur lång tid mina resor/båtturer tar, och alltid samma tafatta svar; det vet jag inte! orsak; ja mäter aldrig tiden i timmar eller minuter, måttstocken är väl snarare vad man upplevt under tiden, och om ja hunnit med det ja förutsatt mig. Var det inte Edit Södergran som myntade i en dikt nåt i stil med ...att det är vägen som är resans mål/mödan värd. Frågan är om den enbart motoriserade båtmänniskan njuter lika mycket av själva färden som seglaren gör? den senare måste väl rent logiskt sett göra det eftersom han/hon tar så god tid på sig! (får väl fråga om detta även på Motorsidan). För egen del har ja inget emot att sticka iväg med snurrbåten (ofta rent nödvändigt/praktiskt) men jag känner mig väldigt låst vid att tvingas sitta still hela tiden på samma plats, därför blir vägen kringelkrokig med flera strandhugg utefter vägen, för att räta på ryggen & luska efter nåt intressant. Går åxå helst olika vägar på ut/-hemresa. Den öppna huvudskutan kan linstyras varhelst var man befinner sig ombord, vilket är mycket befriande och gynnar benmusklerna. I en konventionell lustsegelbåt med sittbrunn är man ju rätt låst vid vissa begränsade ytor/utrymmen. Bild: Man över bord? nej, skepparn linstyr förifrån.

Här funkar det däremot bra. Supertunnt/lätt rakt industrirör (5m c:a 700 kr). Visserligen är det ingen kryssbåt (öppen notsnipa,7x1,90m, byggd c:a 1910) men drivet å höjdtagningen klart förbättrad gentemot det tidigare traditionella dacron-spriseglet. Men på ren kryss blir det nog en del störande virvlar/turbulens. Då seglet är rätt plant -å det går lätt att trimma med vishbonbom-uthalet/fallet -går det att få det att stå fint även vid revning/inrullning.

Den var riktigt rolig, kanske nåt att montera in i roddsnipan?! men ja tror det får bli en elvisp -med solpanel på mitttoften -när Marinern gjort sitt. Bild: Roddsnipan numer även utrustasd med sprisegel (från Optimistjolle/Mylar) och sidosvärd.

Rullstor? (Bermudarigg) kan man väl inte få att stå bra?

Med kombinationen; Ditt beskrivna roder och mitt beskrivna storsegel, blir det en toppbåt för en spottstyver! Ofta beskrivs mindre segelbåtar från 70-talet (ex.vis Stortriss å MS-20) som obotligt tröga ök, där skrovet får största skulden. Detta vill ja påstå är en felaktig analys. Boven i dramat är riggen/seglen. Förutom den dåliga utformningen, så seglas ofta dessa båtar länge av en å samma ägare, och då med gamla utseglade klutar. Det är obegripligt att så pass många båtar -rent generellt -seglar med undermåliga segel?! Seglen är ju båtens motor! Ja har en känsla av att många seglare lägger ner betydligt mer pengar och omsorg på motorn än på seglen?! Rätta mig om ja har fel! (Då ja bor på en ö som är belägen mellan en prickad farled och en gammal skutled -som många nyttjar -så har ja bra möjligheter att studera vårt segelbestånd).

Toppen! Tack för den retucheringen, så långt har inte ja kommit i min digitala bildhantering!

Likaså den låga å breda riggen. Ett annorlunda roder påverkar knappast båtens överdrivna lovgirighet?! Många Stortrissar -som haft samma ägare länge -kör med utseglade trasor, så nya segel behövs nog rent generellt för att få fart på skutan.

Det var den här bilden jag avsåg! dock samma segel.

Nyligen levererade brossan ett dylikt till Göteborg, pris: 5.500:- , för kontakt se: www.waernhoffsegel.se Bild: En tidig variant. Idag sys det med lite större runda upptill och fler genomgående lattor, Dacron/Bainbridge eller liknande. Kan eventuellt fås i färgen gräddvitt, rödbrunt? (det mystiska fenomenet midskepps är inte ett sidosvärd! utan en skada på papperskopian som ja försökt dölja med blyertspenna).

Vidhåller fortfarande att fördelarna med Dacron av hög kvallité lämpar sig bäst för familje-ock/eller ordinär crusingsegling. Båtar byggda på 70-80 å en bit in på 90-talet är inte dimensionerade för stumma hajtäcksegel, som kräver enorma krafter för att kunna trimmas optimalt. För klena röstjärn och infästningar, block bör bytas ut, skot å fall bör bytas mot stumm Dynema etz. Ska det vara nån vits med stumma hajtäcksegel då får man löpa hela linan ut, å det kostar skjortan, och kan väl bara vara motiverat om man ska kappsegla. Bild: Lowtech-segel Dacron/Bainbridge. Använt 10 år, varje år från april/maj-januari, seglar alltid vid undanvind till halvvind. Inga direkta åldersymtom trotts slarv med skydd mot sol.

Gratis broschyr: Gasol för hem- och fritidsmiljö, kan rekvireras från Sv.Räddningsverket: www.srv.se >publikationsservice, ja misslyckades, men det kanske berodde på strul med min burk.

För vanlig crusing&familjesegling är absolut dacron att föredra. Dels eknomiskt och hanteringsmässigt. Mylar, Kevlar, å dylika prasslar, är stela och får absolut inte knölas ner i en säck/förpik hur som helst, och har betydligt kortare hållbarhet/åldras fortare. Hellre än superdyra specialmaterial, lägg lite extra på en toppfin Dacron. Synd bara att färgvalet är begränsat i de lite tjockare dukarna. Vita segel är ju en styggelse!! Finns nåt fulate än en vit båt med vitt däck å vita segel?! Hugaligen! Bild: Nöden är uppfinningarnas moder. En ful vit fock förvandlas lätt med rå linolja och Falu rödfärgpulver!

Tjo H! Lösfotat är inte så nytt som man kan tro, och är nog i princip alltid bäst. Lättare att trimma å få en enhetlg buk ända ner. Men viktigt då att ha en trimmsnodd nedåt i skothornet å runt bommen, plus sedvanlig sträckare akteråt / till bomnocken. Bild: Lösfotad stor anno 1980.

Albin 57 är en jäkla bra seglare på alla bogar, betydligt bättre än Stortriss, men kostar väl en del mer. Kolla www.albin57.net

Billig och trevlig båt, men jobbigt lovgirig på grund av den låga å breda riggen/seglen. Det är dock lätt avhjälpt med ett nytt storsegel, med indraget bomlik och utlagd topp (se bild). Ägde själv en MkI på 80-talet (se bild) som bror-segelmakare* sydde ett nytt storsegel till (som ovan), och med det balanserade hon perfekt. Den senare modellen MkII är att rekomendera då den har ruffen utdragen ända ut till bordläggningen. Det ökar komforten innombords vesäntligt, bland annat sitter man bekvämare i britsarna (utan att få nackspärr! som i MkI). *www.waernhoffsegel.se Bild: En ännu större runda upptill är att rekomendera nåra fler genomgående lattor (brossan har nyss sytt ett dylikt till en beställare).

www.waernhoffsegel.se

Kolla med brossan / se bild

Intressant iaktagelse; av drygt 1.000 gluttar på min fråga har endast 29 svarat?! Andra ämnen kan ha lika många svar men med mindre än hälften gluttare! Kan det betyda att många av Er inte vet varför Ni är ute på böljan den blå? Ja lägger ingen värdering i detta, bara ett intressant fenomen, eller? Bild: En anledning kan ju vara; för att komma i hamn!

För egen del ligger ja lite lågt här, mestadels beroende på att ja ä på sjön/i skärgårn (å där självvalt datorbefriad), än dröjer det innan isen lägger! (Sankt Anna skärgård).

Varför lägga ner tid å pengar på dåligt verksam bottenfärg?! (om man är mån om vattnet man seglar i) För samma summa kan man lyfta eller traila upp båten en gång/sessong å spruta bort krypen med högtryck. För egen del har ja tillgång till en sötvattenå där båtarna får ligga emellanåt, då dör de små gynnarna. Bild/ Ingen bottenmålning här på > 30 år (Elan 015).

Orsak; ja bor mestadels på en ö skärgårn och är där självvalt datorfri, å sen har ja tröttnat lite på Seglarsnack som mestadels inte är nåt Seglarsnack, utan borde väl hellre heta Prylsnack! Tiden mellan måndag 29 oktober tillochmed söndag 4 november -07, var här totalt 29 nya huvudinlägg, av dessa handlade 7 om segling och resterande 22 om prylar, utrustning och dylikt. Bra är dock att det här finns (och under andra rubriker) skrivande båtkvinnor, vilket jag saknar på Marinan. Bild: Farmor Blenda, hennes systrar och några tjejkompisar var aktiva seglare på västkusten när förra seklet var ungt, vilket rötne så stor uppmärsksamhet att det skrevs om dem i tidningarne! Märkligt, då tjejer och kvinnor förr alltid seglade och rodde innomskärs, bland vårbofasta skärgårdsbefolkning (och idag är motoriserade).

Hej igen! Måste rätta Dig på en punkt. En segelbåt behöver inte nödvändigtvis ha nedbyggd köl. Min skuta är ett bra exempel; med en längd på nästan 7 meter, masthöjd 5,5 meter över vattenytan och ett grundgående på max 0,50m, så kommer ja åxå in till en fin sandstrand.

Inget är omöjligt! Verkar ju toppen! och dylika skärbrädor kan man nog ha till allt möjligt hemmagjort i båten, tack för tipset.Kul med egentänkta/tillverkade system. Eller för att travestera Strindberg när han skulle köpa kamera & handlaren svarade; sånna kamror finns inte! Strindberg ilsknade då till å snäste tillbaka; då får ja väl bygga en själv! å det gjorde han och den funkade till belåtenhet. Angående föregående talare, så förstår ja inte varför det inte skulle kunna gå att få ner strumpan från sittbrunn?! Min tänkta konstruktion kommer att ha en ring av halvstyv slang nederst vari ja fäster ett par tre tåtar som sammanbindes i ett nedhalsfall å till ett brytblock å sen akterut, det borde väl funka ?!