Mercury_44XS

Vad bra att det löste sig... Instruktionsbok är mycket bra att ha men tyvärr slarvas de bort eller kastas då vissa manfolk tror att de inte behöver den🤣 Sök efter Yamaha F40A manual om du har en 4-cylindrig motor eller Yamaha F40B manual om den har 3-cylindrar. Alternativet är att du kontaktar din närmsta Yamaha återförsäljare men tror de får svårt att hjälpa dig om du inte har tillgång till serienummer, modellkod o.s.v. Försök att tyda typskylten, utan den informationen är det mycket svårt (i stort sett omöjligt) att hitta reservdelar. Reservdelskataloger för utombordare går inte efter "årsmodell" utan är nästan helt beroende på ett serienummer och en modellkod samt ett tillverkningsår om det gäller Yamaha och denna information finns på typskylten. Så här ser en typskylt ut för Yamaha utombordare (kan finnas vissa variationer): Vid röda pilen längst nere i hörnet finns en versal bokstav vilken talar om tillverkningsår. 1= Serienummer 2= Modellbeteckning t.ex. F40A ET 3= Rigglängd S=kort L=lång XL= extra lång 4= Modellkod t.ex 66W På cylinderblocket på din motor sitter (skall sitta) en aluminiumbricka lite större än en 50-öring men mindre än en 1-krona (de gamla mynten) där står motorns serienummer instämplat. Kan även stå instämplat på någon annan stans på motorblocket. Anteckna allt du hittar, du kommer att behöva den informationen förr eller senare. //Pär

Finns säkert instruktionsböcker online, kolla bara så att den stämmer med vad som står motorns typskylt. Hittar du inget, ta en bild på typskylten så kan jag kolla.

Om rätt mängd olja och rätt olja är påfylld, börja med att: Kolla så att den manuella sänkningsventilen är åtdragen Lufta systemet enligt anvisningar i instruktionsboken //Pär

Jo men jag tyckte inte, jag tog uppgifterna ur Mercruisers verkstadshandbok och den litar jag på till 100%...

Ja skruvstäd är det bästa sättet att få rätt stukning på kabelskor med detta verktyg. Slå med en vanlig hammare är inte optimalt, för hur många har ambolt och smeslägga till hands. Fast jag föredrar att löda mina kabelskor och använder denna typ: Innan lödning drar jag över en bit krympslang ner en bit på kabeln som efter lödning dras upp över kabelskon och krymps på plats, se bild nedan. Varför vill jag helst löda? Jo det blir full kontakt mellan kabelsko och koppartrådarna och inget utrymme för korrosion/oxid inne i kabelskon samt krympslangen gör att blir tätt och ser dessutom snyggt ut😉 En kraftig lödkolv, lödtenn med fluss samt krympslang är allt man behöver. Har kapat bort ett antal pressade kabelskor i mina dar där kabeln varit helt sönder oxiderad vilket resulterat i dålig kontakt och spänningsfall/effektförlust. Gällande småkablar så brukar jag använda kabelskor utan plast runt och en riktig presstång samt samma procedur med krympslang innan pressning. Det går att ta bort plasten på vanliga kabelskor och pressa med billiga presstänger om man använder rätt del på presstången. Samma där, krympslang på kabeln innan pressning och sedan krympning enligt bild ovan. Kabelskon på bilden ovan är pressad med en vanlig, billig presstång som även skalar kablar för att visa hur det blir, se bild nedan: Använd dessa uttag vid pressning för kabelskor utan plast, glöm inte krympslang innan pressning. Fast jag använder alltid en riktig kabelskotång för oisolerade kabelskor men ville bara visa att det går med dessa enklare presstänger förutsatt att det finns uttag för oisolerade kabelskor, går inte alls bra om man använder de övre uttagen för kabelskor med plast runt. //Pär

Kolla även om du hittar något serienummer på drevet så kan jag länka till rätt reservdelskatalog, detta är ju före R och MR dreven och långt före Alpha One. Kul att någon ser till att hålla liv de gamla raksexorna som har mycket jämnare gång en en V6. //Pär

Det är "originalmotorns" serienummer som gäller om du ska använda elsystemet från den. Är reservmotorn/blocket en Mercruiser konvertering, d.v.s. svart motorblock eller är den från en bil? Den går att identifiera med hjälp av gjutnummer, typkod och GMs serienummer som sitter på lite olika ställen på motorns SB-sida. Kolla vid fördelaren, bakom startmotorn eller strax ovanför där startmotorn sitter. //Pär

Det är förbränningsmotorns serienummer det gäller, inte startmotorn som inte har något serienummer. Beror lite på tillverkningsår var typskylten sitter men oftast sitter en aluminiumskylt på SB-sida strax ovanför startmotorn, kan även sitta på locket till flamdämparen men det brukar vara en dekal som ofta är bortsliten och oläslig. Hittar du typskylten så ta en bild eller skriv upp serienumret så kan jag länka till korrekt reservdelskatalog.

35 mm2 är alldeles för klent, bör minst vara 50 mm2 som klarar upp till ca 1,5 m kabellängd. Tycker inte du skall sätta batteriet i maskinrummet, bör sitta i ett separat utrymme utanför maskinrummet om det är bensinmotorer. Lämpligt batteri är min 90Ah och min 550 CCA. Sitter en 55A eller 90A huvudsäkring på startmotorsolenoidens inkommande, vilken säkring det skall vara är beroende på motorns serienummer. Upp t.o.m. 05117444= 55A (88-79023A55) mellan 05117445-09999999= 90A (88-79023A90), reservdelsnummer inom parentes är enligt original reservdelskatalog och kan vara nummerändrade. Har du andra serienummer än ovan angivna, vänligen återkom med aktuellt serienummer. //Pär

Har fått lära mig av erfarna båtbyggare att är båten tillverkad i glasfiberarmerad polyester skall man man laga med polyester och glasfiber samt avsluta med topcoat (gelcoat med vaxlösning) för att täta ytskiktet. Ligger glasfiber rowingen öppen (synlig) i en lagning börjar trådarna suga vatten via kapillärverkan. Finns de som tycker epoxi är bättre men det får stå för dom, jag skulle aldrig laga en båt tillverkad i GRP med epoxispackel eller epoxi och väv. Man kan inte använda glasfibermatta med epoxi. Skall man tillverka något nytt som t.ex. surfingbräda, ett roder eller en hel kajak då är epoxi bättre än polyester, man behöver inte så tjock laminat som med polyester och dessutom vattentätt utan topcoat. Småskador som t.ex. slagmärken i gelcoaten räcker det ofta med topcoat eller s.k. "gelcoatspackel" som är topcoat med lite förtjockningsmedel (microballonger eller likn.). Större skador och sprickor måste man slipa rent och laga med polyester+härdare och glasfibermatta eller glasfiberflock som man själv kan klippa till eller riva. Jag har sett alldeles för många hemmalagningar med epoxi som inte sitter kvar utan släppt efter ett tag. Bilspackel i alla dess former hör bara hemma på bilar eller annat som finns på landbacken, har fått fixa till hur många hemmalagningar som helst som folk har gjort med spackel. Bara för det står glasfiberspackel på burken innebär detta inte att det skall användas på en båt. De som inte är pålästa eller har jobbat med lagning av båtar tycker det blir nog bra om jag "kletar" på lite spackel och helst med alldeles för mycket härdare också och sedan bara målat över med bottenfärg. Gå till ditt lokala bibliotek och låna böcker om plastbåtsreparation och underhåll, där får du reda på hur det går till och vad man behöver. //Pär

Avråder från att använda epoxispackel på GRP men beslutet är ditt. Epoxi och GRP hör inte ihop, det är två olika material. Smårepor spacklar man enklast med bara topcoat+härdare, större skador lagas med polyester+härdare samt glasfibermatta eller glasfiberflock. Väv används inte till att laga skador med utan användes förr som ytmatta i ett handupplagt laminat, de flesta GRP-båtar är sprutlaminat idag och ytterst sällan används väv som ytmatta. //Pär

@mattera din båt är definitivt en Ryds Hajen, nr 166 som lämnade fabriken. Går inte att utläsa årsmodell men det vet Ryds om du vill veta. Nej det är bara block av polyuretanskum som är formade efter båten och lades ner i det ohärdade lamintet som sedan härdade fast i polyesterlaminatet. Därefter monterades innerline och överdel. Inte många fördelar med skumfyllda flytelement och speciellt inte om de suger vatten som öppet polyuretanskum gör. Har för mig att det inte fanns någon "golvbrunn" på durken och någon har varit och sågat i uttaget för luckan som även är ett bord, syns på en tidigare bild. Där skall nog vara en "tröskel" på minst 10 cm (om inte mer ändå) så att ev. vatten på durken inte skall rinna ner bakvägen. Framför tankutrymmet satt en träskiva i mahogny- eller teakplywood so även kunde användas som bordsskiva. Dubbelkolla och trippelkolla bottens utsida efter sprickor och fullagningar med bilspackel samt ev. hål i akterspegeln efter gamla motorbultar och annat som bara fyllts igen med spackel eller silikon. Tyvärr allt för många som lagar båtar i glasfiberarmerad polyester (GRP) med spackel och tror att detta blir tätt, skall lagas med polyester+härdare och glasfibermatta samt topcoat över lagningen. Är gelcoaten bortskavd så sugs vatten in i laminatet som sedan kan bli frostsprängt under vintern. Jag har lagat GRP-båtar sedan 1980-talet och har sett många fullagningar i mina dar. Du kan ha hur många liter vatten som helst kvar inne i polyuretanskummet som måste rinna ut och torka upp innan alla ev. hål plastas igen. Var är det rektangulära hålet på bild 2 upptaget i durken, är det framför tankutrymmet? //Pär

Där ska inte vara en enda droppe vatten, polyuretanskummet är inplastade flytelement. Ni får nog börja leta efter sprickor eller "fullagningar" med bilspackel på båtens botten. Är ni båda helt säkra på att det är RYDS Hajen, ta gärna fler bilder och helst på hela båten samt typskylten. //Pär

Glömde visst länken: https://www.summitracing.com/search/part-type/valves/make/chevrolet/engine-family/chevy-small-block-gen-i/valve-position/exhaust/valve-material/21-4n-stainless-steel/valve-fitment/search-by-engine?PageSize=25&SortBy=DisplayPrice&SortOrder=Ascending

Jo, du "inbillar" dig på rätt och är på rätt spår när det gäller äldre motorer som inte har rostfria ventiler som standard. Det är rekommenderat att fräsa ur de gamla gjutjärnssätena och installera nya hårdare insatssäten som är avsedda för ventilerna. Det är inte vanligt rostfritt som t.ex. SS2333 osv. utan helt andra legeringar och en av de vanligare legeringarna heter 21–4N och har mycket bra egenskaper och värmeledningsförmåga. Finns flera olika legeringar som klassas som "rostfria" när det gäller ventiler till förbränningsmotorer. Om man inte byter ventilsätensäten så kommer dessa att rosta men inte mer än vanligt. Däremot ökar risken för att de gamla gjutjärnssätena blir sönderbankade av de ofta hårdare rostfria ventilerna men det finns vissa legeringar som är lite snällare mot gamla gjutjärnssäten. Sen är det ganska stor prisskillnad på standard och rostfria ventiler. Gelis fick väl en kpl. sats ventiler för 750 kr plus avgifter medan en enda rostfri ventil kostar från ca $7.50 per styck och sedan till kommer frakt och avgifter samt kostnad för att fräsa ur gamla säten och montera in nya anpassade säten om det behövs. Vet inte vad rostfria ventiler kostar i Sverige, kollade priset på Slipa in ventiler med Carborundum kan man ju göra själv hemma men när det kommer till slipa ventiltallrikar i maskin och fräsa ventilsäten mm. är det inte många som har utrustning för och motorrenoveringsverkstäderna har full koll på vad som passar ihop eller inte. //Pär