Nils_D

Såvitt jag vet var det Paul Elvström som var först med denna slags sittbrunn på sin i flera avseenden nyskapande halvtonnare Bes, som var den som bröt Scampins treåriga segersvit på halvtonnar-VM 1972. Många designinnovationer på den tidens framgångsrika kappseglare fördes också över till familjebåtar, som på den tiden ofta baserades på framgångsrika kappseglare i framförallt kvartston- och halvtonklasserna. Men denna typ av sittbrunn kopierades sällan. Den ursprungliga Dixie (ibland kallad Dixie MH) är den enda jag känner till. Den vanliga historien om Dixie säger att den fanns i två versioner, den första hade denna typ av sittbrunn, mastheadrigg och blyköl, den andra har vanlig sittbrunn, partialrigg och järnköl. Men som Peter_K påpekar finns det många mellanvarinter. Inte bara på utsidan utan också flera olika inredningslösningar. Själv seglade jag på 70-talet ofta på en Cardell 28, som konstruerades för att delta i kvartstonnar VM i Malmö 1974, och som hade en sådan sittbrunn. Men också Cardell 28 fick en ”vanlig” sittbrunn när man gjorde en familjeseglare av den. Föredelen var inte enbart bättre fotstöd tycker jag. Den stora fördelen var att man kom upp och ut jämfört med att sitta i en vanlig sittbrunn, som i sin tur gjorde att man såg genuans förlik bättre, vilket i sin tur underlättade både styrning och segeltrim. Men i övrigt fanns för icke-kappsegling inte många fördelar, bortsett ifrån att det förstås blev mycket mer utrymme nere i ruffen under akterdäcket.

Med ett nylackat skrov skulle nog min prioritering vara att undvika friktion och skav mellan Y-bom och skrov för att undvika skador på lacken. Vilket i sin tur leder till att jag skulle välja traditonella runda fendrar så att de vid skrovets rörelse har möjlighet att rulla istället för att skava när skrovet rör sig.. Av bild att döma är det en bryggplats som ligger mycket skyddad för stora vågor, vilket om detta stämmer gör att kraven på fendrarnas dämpande förmåga kanske kan skruvas ner lite. Så varför inte försöka med runda fendrar i mindre diameter än dina nuvarande där skrovet är som bredast? Eller finns det risk att mindre fendrar är för klena för att så emot tryckkrafterna vid större vågor eller stark vind från sidan?

Håller med helt och fullt. Som flera kommenterat i tråden tidigare har båtar i den här storleks- och prisklassen rätt olika egenskaper. Och vilka man verkligen uppskattar och vilka man kan vara utan vet man sällan eller aldrig innan man provat på det i praktiken. Så varför inte ta denna sommar som en testsommar och prova mer än en båt. Och om sedan konjukturen fortsätter att mattas av lär båtar dessutom vara billigare nästa år. Utöver Hygglo som nämns i tråden kan jag rekommendera RTC. Jag har vid flera tillfällen innan jag köpte egna båtar (och i mellanrummen mellan båtar) hyrt av dem och lärde mig mycket om både olika båtars egensaper och vad som är viktigt för mig.

Jag vill starkt rekommendera dyneema eller liknande styv lina utifrån mina egna erfarenheter. När jag köpte min båt hade den en ganska mjuk furlinglina, vilket gjorde att den vid flera tillfällen när jag seglade själv rullade upp sig kring förstaget när jag rullade in seglet. Hade nog inte inträffat om jag hade lyckats bättre med att hålla furlinglinan lagom spänd medan jag rullade in seglet. Men det är inta alltid lätt att göra när man seglar själv och har flera saker att hantera. Med en för mjuk furlinglina finns det mindre felmarginaler. Bytte då till Dyneema (eller kanske kopia med samma egenskaper) och har aldrig haft några problem sedan dess. Dyneemalinans större styvhet gör att den aldrig snor sig runt förstaget trots lite för mycket slack i den vid inrullningen. Mina erfarenheter pekar alltså på att det inte enbart är låg töjning som är viktigt utan också hur styv furlinglinan är. Därför rekommenderar jag starkt Dyneema som furlinglina.