Jump to content
Friday 14 June 2024

Nils_D

Medlemmar
  • Content Count

    24
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

25 Expert

About Nils_D

  • Rank
    Kadett
  1. Selden har en utmärkt liten skrift om riggar och riggning som ligger gratis på nätet. https://support.seldenmast.com/files/1605536002/595-540-S.pdf Föreslår att du laddar ner den och läser relevanta delar innan du mastar på med hjälp, så förstår du mer vad man gör och kan säkert nästa år göra det själv
  2. Nils_D

    Kylbox kompressor

    Varför batteri för kylning under transport till båden. I alla fall om transporten sker med bil så finns det väl alltid minst ett 12-voltsuttag (s.k. cigguttag). Då kan man väl låta bilens elsystem kyla boxen. Det finns ju skarvsladdar om man inte kan ha boxen i närheten av uttaget. Själv har jag två boxar. Dels en kompressorbox som finns i båten hela säsongen för att den är för tung för att släpa fram och tillbaka mellan varje tur. Kyler bra och drar relativt lite el. Dels en billig termoelektrisk kylväska som bara håller som lägst 12-15 grader en varm sommardag i bilen. Men för en eller ett par timmars resa till båten räcker det för att maten skall hålla sig fräsch. Sådana boxar är riktiga energislukare trots sin dåliga kyleffekt. Men återigen, för en eller ett par timmar i bilen på väg till båten spelar det ingen roll. Inköpspriset var bara några hundralappar, eller i alla fall bra mycket billigare än en riktig kompressorbox. Användertrrasportboxen också vid bilresor för att kyla drycker och annat man vill ha kallt på resan, eller för att de färska räkorna jag köpte i Göteborg på hemresan inte skall hinna bli dåliga på vägen till hemmet i Linköping.
  3. Jag råkade ut för något liknande för 5-10 år sedan. Står i en kallhall (egentligen ett stort tält med avfuktare), där en båtgranne hade slipat rent sin röda bottenfärg utan att täcka in sin båt när han gjorde arbetet så min och andras båtar var täckta av ett tunt klibbigt rosaskimrande slipdam. Mina erfarenheter är att: Dammsugare fungerar inte. Dammet är aldeles för klibbigt (vilket gissningsvis betyder att jämförelsen med det dam som kommer från hårt trafikerade vägar och liknande inte med själklarhet är relevant) Vanlig rengöring med LeFAnt Boatcleaner och liknande var extremt jobbigt och med tveksamt resultat. Det som fungerade var rengöring med vanligt båtrengöringsmedel (LeFAnt Boat Cleaner) och högryck med varmvatten. Marinan där jag har båten hade en spolplats med varmvatten och när de gick loss på nedsmutsningen fick de bort allt. Så det går. Den slutsats jag drar från mina egna erfarenheter och av andras, inklusive tidigare inlägg i denna tråd, är att man skall akta sig för att dra generella slutsatser från enkilda erfarenheter och liknelser med annan nedsmutsning. Gelcoat är inte metall eller trä (vilket påpekats ovan) och bottenfärg är inte som annat damm. Och det är möjligen också skillnad mellan olika bottenfärger. Men proffs ofta kan klara också de knepigaste fell. Räkningen skickar men lämpligen till den som stått för nedsmutsningen ... i alla fall om uppläggningsplatsen/marinan har tydliga regler som man kan hänvisa till. (Mitt fall behövde jag inte gå så långt. Marian tog jobbet utan att ta betalt för det)
  4. En ovanlig båt som jag tror uppfyller din kravspecifikation är Inferno 29. Enligt en (tidigare) ägares kommentarer på denna länk verkar den stämma rätt väl med det du är ute efter. https://www.sailguide.com/aasikt/comment-nr165?parent=719 Om du kan hitta någon. Jag letade efter en för 10-15 år sedan utan att lyckas. Har för mig att den tillverkades i några olika varianter varav en del halvfabrikat erkar ha haft rätt tveksam kvalitet och planlösning men de som är varvsbyggda verkar vara såväl välbyggda som trevliga. En annan båt som nämnts i tråden innan är 806. Den uppfyller vad jag kan se både dina krav på att vara välseglande och lätt kunna hanteras ensam (med vinscharna på rätt ställe) och ditt "krav" på begränsad komfort 🙂. För några 35-åringar fungerade det fint i några veckor i Stockholms skärgård. Idag som 70+ skulle jag bara se den som dagseglare. Men en mycket bra sådan
  5. Har du kollat att bränslekranen står rätt? En så liten motor brukar ofta ha såväl en inbyggd tank som möjlighet att ansluta en extern. Det har hänt mig ett par gånger att bränslekranen stått den interna tanken efter service och då bara gått en kortare stund eftersom ajg alltid använder den externa tanken. Det som talar emot att det skulle kunna vara en felstäld bränslekran är att i min erfarenhet går motorn flera minuter med kranen i fel läge. Men tänkte jag skulle nämna det ändå eftersom jag första gången det hände mig gjorde en lång och fullständig onödig felsökning innan jag kom på vad felet går.
  6. En annan hamn att överväga, inte minst med tanke på en liten dotter som kanske har en hel del spring i benen, kan vara är Nyköpings Segelsällskaps uthamn Broken https://nyss.nu/broken Var visserligen länge sedan jag var där själv men hör fortfarande positiva omnämanden från bryggrannar och andra som varit där nyligen.
  7. Express är en rolig båt att segla, men kanske inte en nybörjarbåt om du skall segla den ensam. I byig vind kräver den att man jobbar rätt aktivt med storskot eller storskottravare för att inte riskera uppskärningar (broach). Det räcker inte med att bara hålla emot med rodret när den vill lova i en lite kraftigare vindby. Räcker med en frisk sjöbris.. Också en H-båt är livlig, men ändå mindre "nervös" i frisk byig vind än en Express. Dessutom tycker jag, men det är kanske en smaksak, att Expressens rätt höga fribord i jämförelse med de flesta andra förslag du fått här, är en nackdel när man seglar själv, eller snarare när man skall lägga till när man seglar själv. Det blir svårare att manövrera motorn, och bojten, Y-bomsförtöjningsfästen och annat blir svårare att nå än i t.ex. en Vigg som du seglat tidigare. Oavsett vad du väljer rekommenderar jag dig starkt att provsegla innan du köper. Kan lösas på flera sätt. Dels är vi nog rätt många som gärna tar med en nybörjare på en tur, så varför inte gå runt på bryggor och fråga om du får hänga med på en provtur? Ett annat sätt är att kolla om de som hyr ut privatbåtar (som ofta finns i de storlekar vi pratar om här) kan tänka sig att hyra ut för en dag nu när det börjar närma sig eftersäsong. Eller förstås be om en provtur på objekt till salu som du finner intressanta. Som någon sade i ett helt annat sammanhang "there is no substitute for experience"
  8. Håller med om allt positivt du skriver om en IF, Janken. Men den har några lite sämre egenskaper också, och en av dem är enligt min uppfattning sittbrunnen. Dels är den obekvämare än modernare båtar, men framförallt är den ganska liten i förhållande till båtens storlek. Om man som du och jag som seglat våra IF ofta själv är det förstås inget problem. Tvärt om. Men om man vill ha med sig några personer, och kanske lunch- eller badförtöja med dessa, så är en IF:s sittbrunn i minsta laget, En H-båts sittbrunn är större, vilket var en anledning till att jag rekommenderar den om man framförallt är ute efter en dagseglare. Dessutom har den ju faktiskt jollekänsla också 🙂 Vill man däremot segla längre sträckor och bo mer än en dag eller två i båten så är definitivt en IF att föredra. Vilket också var varför jag sålde min H-båt och bytte till en IF för tio år sedan
  9. Varför inte en H-båt? Den uppfyller vad jag kan se alla dina kriterier bortsett från priset - du kan få den för betydligt mindre pengar än 100 000. Viktigt att tänka på att det lite förenklat finns två slags H-båtar idag. Dels de som seglas av aktiva kappseglare, och som då är optimerade för att seglas hårt med en besättning på tre man. Då sitter skotvinscharna på rufftaket för att gastarna skall vara framåtvända och se fockens förlik när de trimmar seglet. Dessutom ofta korsskotade så man skotar i lovart för att gastarnas vikt skall vara på rätt sida. Dessutom sitter storskotskenan högt i sittbrunnen (i höjd med däcket) för att kunna trimma storen bättre. Och allt detta med topputrustning från Harken och liknande. Och ofta ett pris på långt över 100 000 för en båt som dessutom ofta saknar dynor och annat i ruffen. Men det finns också H-båtar, ofta lite äldre, som ej kappseglas utan används precis som du vill göra; dagsturer och kortare övernattningar inglan. Dessa är betydligt enklare att segla på egen hand. De har fockvinschar på skarndäck vid sidan om sittbrunnen så de lätt kan nås av rorsman, storskotskenan ligger på sittbrunnens tofter så det är lätt att röra sig i sittbrunnen. Jag seglade en välutrustad H-båt av det senare slaget i 10 år och var mycket nöjd med seglingsegenskaperna, både när vi var två och när jag seglade ensam. Det går att övernatta i en H-båt, men det är mycket mera trångt än i andra av motsvarande storlek som IF, Misil, Maxi 68 och 77 m fl. Det som gjorde att jag sålde båten och istället köpte en IF var att H-båtens förpikskojer var för korta för min dåvarande sambo. Man skall helst inte vara längre än 175 cm för att sova bekvämt där. I kojerna i ruffen sover däremot också betydligt längre personer bra. En sista fördel jag vill nämna är att det finns ett aktivt klassförbund. Visserligen inriktat mest på kappsegling men jag fick snabbt bra svar också på mina frågor även om de inte handlade om kappsegling.
  10. Håller med dig i princip. Men tycker det finns två undantag från den regeln. Det ena är att man när man går för motor har ett segel uppe för att minska båtens rörelser, på samma sätt som gamla tiders fiskebåtar ofta hade ett itet stagsegel för att minska rullningen. Men strikt sett så seglar man ju inte då, utan segelet fungerar som ett slags "köl i luften". Det andra är om man har en mindre segelbåt med en liten utombordsmotor som inte orkar att pressa båten mot vinden (till exemepl ut genom ett trängt gatt när vinden vänt och man snabbt måste lämna sin natthamn) Genom att då gå för motor och med ett segel uppe, och inte styra rakt mot vinden, utan genom att styra så att seglet drar som på kryss, så får båten kraft av både motor och segel vilket gör en stor skillnad i en sådan situation. Och dessutom får man mycket branta kryssvinklar med den kombinationen enligt min erfarenhet. Dessutom är detta förstås mycket snällare mot seglen än att göra som alltför många gör och gå för motor rakt mot vinden med krafigt fladdrande storsegel. Men detta är förstås undantag från grundreglen.
  11. Jag tycker att en IF har eller kan lätt utrustas så att den uppfyller alla era kriterier. Den är en välkänt bra kryssbåt, har utombordare och är lättmanövrerad. Vill man ha toalett så löser man det antingen med en Porta Potti som får plats på durken i förpiken, alternativt sätter man den i garderoben på styrbordssidan. Min IF har en sådan lösning. Det finns också några som skaffat en toalett med hålltank (septiktank) och däckstömning. Andra fördelar är att kojerna är långa och, för att vara på en så liten, båt relativt breda. Dessutom ett aktivt klassförbund där man lätt kan få svar på sina frågor. Dessutom en aktiv grupp på Facebook. Jag är förstås partisk eftersom jag seglat en IF i tio år som mer än väl uppfyller era kriterier (och som dessutom är utrustad med kyl, solceller och lite annat som gör livet ombord lättare). Finns just nu flera på Blocket som uppfyller alla eller nästan alla era krav för 40 000 eller lägre. Och så här långt in på säsongen är det dessutom ofta prutläge. Ett sista råd lite vid sidan om: Om ni inte hittar en båt som uppfyller alla era krav så rekommenderar jag er att välja ett objekt som i sunt i grunden och med bra segel och motor; det är enklare och billigare att fixa en toalettlösning än att fixa till en sunkig inredning eller köpa nya segel.
  12. Nils_D

    Vant till Möre30

    Jag skulle rekommendera dig att köpa nya från t.ex. Benns, och det av flera skäl, i stället för att leta begagnat. För det första så kostar vant inte speciellt mycket, så du sprarar inte så mycket pengar. I alla fall om du har vantskruvar men saknar själva wiren.(Och om du köper nytt kan du se till att de verkligen passar till dina vantskruvar) För det andra så slits vant och bör bytas men jämna, om än rätt långa, mellanrum., så om du köper något begagnat riskerar du att behöva byta igen när kardelerna tittar fram. Vilket de gör förr eller senare. (Själv skulle jag aldrig skaffa gamla vant med i värsta fall osäker historik, och det av säkerhetskäl. Varför spara några hundralappar eller någon tusenlapp och riskera att tappa en rigg som kostar bra mycket mer?) För det tredje slipper du leta på nätet och vänta på att något dyker upp. Utan kan lägga en beställning idag och veta när du får dem levererade. För det fjärde så får du vant somär säker på att passar till just din båt
  13. Hur man fixar till toppbeslaget permanent har jag ingen kunskap om. Det får du förhoppningsvis veta av andra här på forumet. Men med tanke på att säsongen är långt gången och jag gissar att du vill komma ut på sjön, och med tanke på att akterstaget till en partialriggad båt i vanliga fall inte får så mycket belastning och en X-79 dessutom har backstag så skulle jag inte vara rädd för att masta på med den lilla sprickan så jag fick komma ut på sjön.För vanligt nöjessegling i sommarvindar tror jag du kan vara (ganska) trygg. Kappsegling i hårdvind skulle jag däremot undvika till dess skadan är åtgärdad
  14. Intressant att läsa alla inlägg i denna tråd, även om kanske inte alla råd är enkelt att tillämpa för trådskaparen eftersom de bygger på andra förutsättningar än att segla ensam på ostkusten i en mindre segelbåt. Tänker därför komplettera med mina erfarenheter. Jag seglar en båt i samma storlek (IF) och i liknande seglingsvatten (mest S:T Anna och Gryts skärgårdar, men har seglat en hel del i Stockholms skärgård också). Har en utombordare på aktern som gör att jag är lite begränsad i mina möjligheter att manövrera med motor när jag är ensam. Ett första råd är att som nybörjare inte försöka förtöja ensam på ställen man inte vet någonting om. De första åren som ensamseglare valde jag att framförallt ta landförtöjning på platser där jag varit tidigare med besättning. En annan lösning är att använda de mycket detaljerade naturhamnsbeskrivningar som bygger på Hydrogaphicas sjökort (Arholma-Landsort och Landsort - Skanör). Dessa litar jag på idag så jag utan tvekan går in ensam på platser där jag aldrig varit tidigare och har hittills aldrig haft några problem. Peppar peppar ta i … Sedan tycker jag man måste skilja på att segla ensam, och att hitta en vik där man kan vara för sig själv. Det sistnämnda har förvisso sin tjusning, men till en lite oerfaren ensamseglare rekommenderar jag att i början gå till platser där det redan ligger andra båtar (om de inte är för många – när jag seglar i skärgården stoppar jag ner mina fendrar i ett stuvfack och tar helst inte upp dem innan jag är tillbaka i hemmahamnen). Min erfarenhet är att om man som ensamseglare kommer in mot en naturhamn där det ligger någon tidigare, och inte siktar på att ligga alltför nära denne, så får man ofta spontant hjälp av att någon i den andra båten visar var man kan komma in, och ofta tar emot den första förförtöjningen. Och kommer inte någon spontant brukar det alltid komma någon om man pekar på den plats man vill ligga på och frågar ”tror ni jag kommer in där”? Då brukar man få hjälp. I alla fall i de vatten jag seglar. Nästa steg är att fixa landförtöjningen helt på egen hand, där det redan finns många bra råd i denna tråd, som t.ex. att ha ett ”landankare” så man får in ett första fäste. Har länge tänkt skaffa ett sådant, men hittills har jag klarat mig utan. Istället gör jag så här: Kollar innan jag går in var jag kan hitta fästen för förtöjningarna (träd, stenar, sprickor i klippor …) så jag är rimligt säker på att kunna förtöja. Fäller ankaret långt ut, så jag är säker på att få fäste och kunna bromsa farten med ankarlinan men också att lätt kunna dra mig ut igen om försöket misslyckas. Vill undvika att backa med utombordare i sådana situationer. Sedan förtöjer jag i två steg. Först en tillfällig så jag har landfäste medan jag söker efter permanenta fästen jag litar på. Knopar därför en kort (för att inte riskera trassel) förtöjningslina i fören (i mitt fall ofta i pulpitfästet). Går in mot land mycket långsamt och gör fast ankarlinan när jag ser att jag lätt kommer att kunna hoppa i land med den första förtöjningen. Väl i land lägger jag fast den mot något provisoriskt och justerar akterförtöjningen så att båten inte riskerar att slå mot klippan där jag tänkt förtöja. Glider den iväg gör det ingenting bara jag kan dra in den så jag kommer ombord igen. Tar mig sedan i land med två långa förförtöjningslinor och letar efter bra fästen. När det behövs med bergskilar. Kan ibland ta lite tid men båten sköter sig själv så det är ingen brådska. Sedan tillbaka till båten med de två förförtöjningarna som jag lägger på knaparna och sedan justerar så båten ligger som jag vill, för att sedan efter lite spring fram och tillbaka mellan ankarlina och förförtöjningar ligga väl förtöjd och kan ta bort den provisoriska förförtöjningen. Låter kanske krångligt men är egentligen rätt enkelt. Tar ibland lite tid, men eftersom jag i första steget har en tillräckligt bra tillfällig förtöjning för att slippa oroa mig för båten kan jag låta det ta tid. Fördelen med min lösning med en tillfällig förförtöjning är två. Dels slipper jag hoppa iland med en lång lina där det alltid finns större risk för trassel, dels kan jag i lugn och ro leta efter permanenta förtöjningsfästen utan stress när båten ligger tillfällig förtöjd.
  15. Nils_D

    Motor på CB66

    Med kraftig ström i Stångån är problemet inte att ta sig ur hamnen, utan att komma tillbaka in. 🙂 Sent på säsongen har jag kryssat in till hamnen i Linköping med en SeaCat, som är en sämre seglare än en CB 66. Och visst går det att paddla båten under sådana förutsättningar. Jag har paddlat små segelbåtar, som J 10, men också större som IF hyfsat långa sträckor. I plattvatten är det inga problem. Men drygt 1 km i motström är en helt annan sak.
×
×
  • Create New...