Gå till innehåll
måndag 29 april 2024

Finlir

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    14
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om Finlir

  • Placering
    Kadett
  1. Hej. Jag seglade Flipper som tonåring, men det var ju ett tag sedan... Om jag mins rätt är den översta lattan genomgående och har ett plastbeslag i mastliket som lattan ska passa in i. Lattan spänns så att seglet bukar sig åt ena eller andra hållet. I mycket lätt vind kan den stå kvar i lovart om man har spänt lattan för hårt (med nämnda snören). Utan en elastisk latta går det inte, så det är bara att skaffa.... Lycka till
  2. Jag har haft min båt på samma ställe i Åkersberga. Min båt var full av tulpaner. Jag använde Neptune Formula från Ekomarine. När jag märkte att båten tappade fart och att tulpanerna växte till prövade jag att köra genom en bottentvätt. Jag var nog inte tillräckligt snabb för tulpanerna hade blivit stora och starka. Resultatet av bottentvätten var att all röd Neptune tvättades av men mer än hälften av tulpanerna satt kvar. Valet av vilken färg jag inte ska använda nästa år blir enkelt, av flera skäl. Kanske blir det ingen bottenfärg och spolning vid tulpantiden...
  3. Att göra det enkelt är nog den största utmaningen ni har. Jag har under några års tid deltagit i Virtuella kapseglingar. Vissa kappseglingssiter har inbyggda verktyg och i vissa fall har det med tiden utvecklats ett antal bra program för optimering. Här kommer mina två favoritverktyg. Det kanske kan vara till hjälp att kolla in dem. En av de mest avanserade och fortfarande ganska lättanvända är VRTool. Programmet är gratis och kan det mesta som ni vill göra. Jag vet inte om det funkar i verkligheten eller bara i den virituella världen. Ett annat bra program (som inte funkar just nu för tävlingen är slut) är SailingSimulator. http://sail.zezo.org. Båda systemen utgår från PolarChart för aktuell båt. De hämtar riktig väderdata/prognos från GRIB. De hanterar havsseglingsberäkningar typ Storcirkel. I grunden fins en karta med områden där man kan segla och där man inte kan segla. Rout Optimizion utgår från Väder, Polar och väderdata kvadrater samt punkerna i den planerade rutten. En hel sida om detta här: http://www.tecepe.com.br/nav/vrtool/routing.htm Omar F Reis har skrivit programmet och det fins ett aktivt användarforum med mycket kunskap. Men som sagt enkelhet är svårt När det gäller enkelhet har Sailing Simulator bäst användargränssnitt i övrigt är VRTool kanon. /Fredrik
  4. Miljömuppar?? Jag vet inte var du har din båt men alla båtägare i östersjön har problem med algblomning. Jag själv hatar algblomning som förstör mina semestrar. Fosfater leder till övergödning. När det är lätt att låta bli att släppa ut så ska man göra det. Miljömuppsnacket tillhör historien. /F
  5. Undvik att hälla ut tvättmedel i sjön! Bryggan är en mycket dålig plats. Det ska i avloppet som kan rena klor och andra miljögifter. Skärpning alla båtkemimarodörer! /F
  6. Inte hel lätt att förstå problemet utifrån din bild. Hur gick det sönder? /F
  7. På hemsidan anges propulsive power 480W. De anger vidare att: Comparable petrol outboards (propulsive power) = 3 hp. Man frågar sig därför vad en 3hp bensinmotor ger i propulsive power. Det är ju det som är intressant. (Inte vad som står på kåpan på bensinmotorn) /Fredrik
  8. Jag kollade på Torqeedos hemsida och jag måste säga att jag blev imponerad. Om företagets uppgifter stämmer är det helt felaktigt att elmotorer inte duger. De har många olika modeller och de har rekomendationer för olika båtstorlekar. Jag tittade på en modell som heter Cruse 2R där de anger följande prestanda under range: http://www.torqeedo.com/en/hn/products/cruise-r.html Range Cruise 2.0 R (with 2 x 12 V / 200 Ah lead batteries), 30 square-metre skerry cruiser 12.4m, 2,600kg Example of use Speed in knots Range in nm Run-time in hours Full throttle 5.0 10.0 2:00 Half throttle 2.7 44.6 16:30 Slow speed 1.5 165.0 110:00 Motorn har inbyggd distansberäkning som bygger på GPS och anger hur nånga nm man har kvar till laddning. För mig räcker 10 distans i 5 knop med råge. Det kanske är dags att lämna bensinmotorn på land? Senast ändrad av Finlir | 30 november 2010 | 22:01 Senast ändrad av Finlir | 30 november 2010 | 22:04
  9. Nä just det. Vilka blir då kvar? Företag som driver marinor och gästhamnar och komuner och städer påhejade av det lokala turistkontoret. Detta finns ju idag på kommersiella sidor. Vem ska skriva? Det gäller att få med alla... Idén är ju faktiskt bra... Om Wikipedias hamnsguide börjar växa kanske alla olika intressenter kommer att haka på och skriva om sin hamn. Kanske kommer de kända naturhamnarna skrivas in av entusiaster eller bokförfattare eller ö-folket som vill ha besökare till sin ö. Kanske någon vänlig själ tom delar med sig av sina smultronställen. Det skulle onekligen bli en tillgång för allt båtfolk! /F
  10. Varför starta en ny när Wikipedia finns? Där finns plats. Alla hittar dit. Alla som vill får skriva. Den finns kvar (till skillnad från en privat satsning). Är trovärdig. Det fins en kategori http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Hamnar_i_Sverige Jag antar att man ganska lätt kan lägga till Naturhamnar, Gästhamnar. Med lite hjälp även kategorisera efter område/sjökort. Det finns några av orden (gästhamn, naturhamn) inlagda redan men ingen lista över vilka som fins och någon typ av mall för detta. http://sv.wikipedia.org/wiki/Gästhamn http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Sjöfartsstubbar Det fins flera kommersiella siter med gästhamnar. Men jag antar att idén inte är att konkurrera med dessa. Idén är bra. Formen är bra. Platsen och organisationen måste vara i paritet för att ge kvalité och förtroende och många användare. Mitt förslag är Wikipedia. Ett inneboende problem med en hamnguide är att många inte vill dela med sig av sina små hemliga vikar. Nästa gång man kommer ligger tre andra båtar i viken... . Nu ska jag inte vara mer negativ: Lycka till! Senast ändrad av Finlir | 23 november 2010 | 16:41
  11. Jag tycker att gnället på reklamfinansierade tidningar är lite onyanserat. Jag tycker att det är helt ok eller till och med bra med reklamfinansiering. *Jag slipper betala fullt pris för tidningen. (Vem skulle betala 2-3 ggr mer för varje blaska?) *Jag får information om nya produkter *Jag hittar leverantörerJ *Jag vet vem som är avsändare av annonsen. Problemet uppstår om redaktionen blandar sina intressen med annonsörernas. Stå på er ochhåll avståndet! Tyvärr är detta vanligare i en bransch där det är en överetablering av tidningar och marknaden är för liten för att alla ska kunna ha råd att överleva på seriös båtjournalistik. Det blir annonsörernas marknad. Tur att det finns forum. /Fredrik
  12. Täta masten är en bra idé. Gäller bara att vattnet som kommer in i masten rinner ut ovanför däck. Det kanske går att lösa med ett dräneringshål. Byggskum är inte vattentätt. Risken är att den suger i sig vatten och ruttnar med tiden. Kan nog bli ganska äckligt och mycket svårt att få bort. Även stora problem med nydragning av tex el. Vid val av färdigt skum skulle jag använda ett mer flexibelt skum. Tex cellpolyeten, som används i tex liggunderlag, fast med högre densitet och med slutna celler. Det skummet är vattentätt och tillräckligt flexibelt för att täta. Det går att skära i med en vass kniv och kanske går det att utforma den ur ett block med sluttande ovansida så att vattnet rinner av till ett dräneringshål. Det gäller bara att kunna trycka upp den till rätt plats inne i masten. I min båt blir det svårare då jag har tre fall och el för topplanterna som går i masten ner under däck. Att göra en tätning med tre genomgående fall som ska kunna röra sig blir inte lätt. Vattnet följer ju gärna fallen dessutom och de får ju inte gå trögt. /Fredrik
  13. Köra i färsvattentunna i 10 minuter för att få bort saltvattnet. Trycka in fett i alla smörjnipplar och olja alla rörliga delar. Droppa några droppar motorolja i tändstiftshålet och dra runt några varv. Byta olja i växelhuset. Fetta in propelleraxeln. Instruktionsboken brukar gen en lång lista på saker som du måste göra. Många punkter i lisan verkar vara av karaktären friskrivningsklausuler. Om du kan förvara den i plussgrader är det en fördel. /F
  14. En idé är ju att göra hela luckan i polycarbonat. Den blir tunnare och mer inbrottssäker än trä och mycket ljus blir det. (Man får sätta i en list så den passar i de gamla spåren. Jag funderar själv på att göra om hela rufluckan, både mot sittbrunn och på rufftaket, för att få in ljus. Det blir som en stor skylight. Här finns lite inspiration :-) (googla på bilder med sökordet 'companionway' eller klicka på länken) /F Senast ändrad av Finlir | 11 november 2010 | 17:39
×
×
  • Skapa nytt...