seglarfreaken

Det här är en läsning sm jag tycker alla fritidsbåtskeppare borde läsa och ta till sig. Jag kan inte begripa hur man kan få för sig att fartyg någonsin ska väja för fritidsbåtar oavsett vilka vatten som man är ute på! Visserligen kan man undvika kollision genom att minska farten. Men frågan om den manövern blir lika tydlig? Varför utmana ödet och skapa oro istället för ro till sjöss? Hur svårt kan det vara för en fritidsbåt att ändra kurs oavsett om man seglar eller inte?

Okay! Nu är ju inte jag så väldigt händig av mig så det hade nog inte blivit så snyggt om jag hade gjort det. Jag märker nu bara hur svårt jag har haft att få till sex hål på rätt ställe i en tjock distanslatta i trä som jag ska ha innanför upphängningskonsollen. Det blir ju inte direkt lättare heller när borrstativet inte är så exakt. Det vinglar några millimeter hit och dit när jag borrade Med Vallas skorsten följer bland annat med en 2-3 mm tjock korkpackning. Ska inte det räcka?

Spännande med en oförstående fru!! Hon var med mig när vi skulle spackla igen det för stora skorstenshålet. Epoxyspacklet var färdigblandat. Jag tog till en rejäl mängd! Men när jag förklarade för henne att hon skulle hjälpa mig att lägga spacklet på toarullen istället för i hålet så förstod hon plötsligt ingenting! Det blev lite upprört mellan oss en kort stund, men sedan kapitulerade jag och tänkte som min fru. Det är klart att vi ska spackla igen hela hålet och därefter borra upp det! Det tillblandade epoxyspacklet räckte precis så att det kunde täcka hela hålet och såg riktigt jämnt och fint ut när vi var klara. Vi förstärkte undersidan av hålet med ett flertal lager med silvertape. När det har stelnat ordentligt kommer jag borra med en borrsåg ett 50 millimeters hål som det skall vara till Wallas skorsten. Jag tror på det här nu och hoppas att vi gjorde rätt:) Att beställa en rostfri lplåt, är nog bra, men säkert dyrt och vet ej vart jag ska få tag på någon sådan. Det är även väldigt trångt på insidan av taket så det skulle säkert vara väldigt jobbigt att få dit en plåt där.

Den förra Gastherm-värmaren hade en grövre diameter än vad wallas-skorsten har som jag nu tänkte montera på samma ställe där den andra satt tidigare.Tyvärr har jag inte mätt dimensionen på den tidigare skorstenshylsan som fortfarande sitter kvar där, men uppskattar att den är ca 60-63 mm /diametern. Wallas skostenshylsa som jag ska sätta dit istället är 50 mm/diametern. Vad säger ni om min teori hur jag tänkte anpassa hålet till den nya skorstenen: !. Känn efter om det är fuktigt i hålet och torka med en varmluftpistol i så fall. Därefter gör jag rent kanterna med aceton. 2. Eftersom jag inte vill att det rinner ner epoxyspackel på insidan av taket tänkte jag tillfälligt tejpa igen hålet med silvertape. 3. Jag tar en toapappershylsa 38/mm/diametern, lägger på en massa epoxyspackel runt om den så att den fyller upp hela 60-63 mm hålet. Stoppar ned den i hålet från ovansidan och tar bort epoxyspackel som hamnat vid sidan av hålet. Funderade på att linda silvertape runt pappershylsan några varv/millimeter, men från 38-50 mm som är slutmålet är det inte stor skillnad och jag vill ju givetvis inte göra plasten svag runt skorstenen. Ska jag istället spackla hålet i två omgångar t ex från 63-48 mm och därefter 48-38? 4. Rikta försiktigt upp hylsan och staga den med silvertape. 5. När den har stelnat ordentligt!! Kapa pappershylsan längs med däcket och ta bort silvertapen på takets undersida. 6. Borra med borrsåg 50 mm dvs den storleken som aluminiumröret har och sätt i den så långt att den kommer kant i kant med rufftaket. Tror ni på det här, eller har ni något bättre förslag?

Liten gallup-undersökningen innan premiärstarten av vår nya Wallasvärmare. Fick lite hicka efter att ha mätt upp längden på kommande varmluftsslangar. Tjugofyra meter blev det totalt fördelade på fyra utblås. I salongen, längst in i förpiken, toaletten och ena fotändan i akterruffen kommer de olika varmluftsslangarna och dess utblås vara dragna till. Vi har en långsmal S30 segelbåt som är 12.5 meter lång. Vi köpte en Wallas 30dT som har den rekommenderade kapaciteten (3 kW) för den här längden på båtar. Från vardera utblås från värmaren monterar vi en Y-koppling på passande ställe. Hur lång är din båt? Vad tror du att totallängden är på dina varmluftsslangar? Hur många utblås har du? Hur kraftfull värmare har du? Är du nöjd med värmen som den ger i din båt?

Vår nya värmare är på 3000W/3kW. Det är just den styrkan som rekommenderas för båtar upp till 12 meter. Vår segelbåt är långsmal och 12.5 meter lång. Då borde det inte vara fel att ha montera fyra varmluftsutblås och att det gått åt så mycket slang som det har gjort..

Snappar nu 666D3 Avluftningsslang är ju förstås för luft och inte för returbränsle. Nu har jag precis mätt upp den totala och även enskilda längden på varmluftsrören som jag behöver och får lite hicka faktiskt! Tjugotre meter blir den totala längden!! Två 7 meters slangar kommer jag att ha. En till förpik och en till akterruffen på vardera utblåset. Båda kommer ha y-rör. Förpiken kommer ha till salongen och akterruffen kommer ha ett kort y-rör till toaletten. Nu har vi ju köpt en kraftfull värmare och visar det sig att värmen inte räcker till så stänger vi troligtvis ventilen till akterruffen. De andra utrymmena räknar jag med att den klarar av.

Vad bra 666D3! Då tror jag att det kommer att gå bra. Hur lågt ned ska jag sticka ned avluftningsslangen? Bränsleslangen ska ligga vågrätt i botten så att den kan suga upp sista droppen kan jag tänka mig? Funderar på det där med tankningen. Först tänkte jag att jag skulle ta upp plasttanken på bryggan när jag fyller på, men det kanske blir för bökigt och lättare orsakar läckage där slangarna går ner i tanken. Det finns ju faktiskt ett påfylningsställe som är det andra locket. Tanken kommer att stå i ett utrymme som påminner om ett "stort" plastat koniskt format akvarium. För att komma åt tanken kommer vi att behöva ta bort dynorna i förpiken och även två skivor som dynorna ligger på, men vi överlever: Det var ändå den bästa platsen som vi kunde hitta för tanken. Det är i alla fall bättre än allt gasolsläpandet som vi har fått stå ut med och till råga på allt fått dålig värme för pengarna! Droppen var när jag för andra gången i år vaknade av att jag frös och gasolen hade tagit slut i gen! Visserligen sjösatte jag redan första april och övernattat en hel del. Men göra av med både en P5:a och en P6:a på en månad fick oss slita ut den gamla Gasthermen och köpa en modern luftburen dieselvärmare. En del kanske tycker vi är lite knäppa som har gjort så här, men gasolvärmaren var förmodligen lika gammal som båten och värmen nådde aldrig in i förpiken.

Precis så där såg det ut i änden på slangen till min gamla fotogenvärmare Wallas 1800. Jag ska kolla med Erlandssons bygga om jag skulle ha haft den här delen som du visar på fotot. Tror du min planerade dragning av returslangen räcker? Hoppas det! Det är i så fall en av de få relativt slutna utrymmena i båten som jag tror mest på plus samma låga mittplacering som värmarens bränsletank. Det borde fungera bra och hålla tätt när vi kryssar och har häftig lutning.

Vi får se om jag köper wallaslocket! Det känns lite snopet att det inte ska ingå en bra fix o färdig tankkoppling när vi lägger ut nästan 20000.- på hela värmarkalaset.. Men det är nog tänkt att jag som köpare av en Wallas 30 Dt själv ska borra o fixa till tankslangen. Gummimuffarna på bilden kände jag igen och det följer med ett par stycken i påsen. Är det meningen att jag ska borra två hål för gummimuffarna i skruvkorken och även trä igenom både bränsle- o avluftningsslangen genom korken? Eftersom korken är i ett stycke förmodar jag att slangarna ska ligga permanent i tanken och att locket alltid ska vara åtdragen. Man fyller på dieseln genom andra locket som också är på ovansidan. Räcker det med att jag har en ca en meter lång avluftningsslang, drar den som i ett liggande S där änden kommer att var ca 5-10 centimeter över tankens högsta punkt? Bränslefiltret som följer med är av plast och har fäste för bränsleslang i båda ändarna. Ska bränslefiltret ligga i tanken eller utanför? Hur långt från tanken i så fall?

Jag ber om ursäkt för att mitt första inlägg i ämnet var otydligt eftersom jag inte alls skrev att NU har jag precis köp en Wallas dieselvärmare 30 Dt och det är ju självklart DEN anlsutnigen som jag vill förstå bättre. Men som man frågar får man svar. Så kan någon beskriva hur man monterar dieselslangarna till Wallas 10-liters plasttank?

Beskrivningen känner jag igen för fotogenvärmaren 1800 som vi alltså hade tidigare för över tio år sedan i IF:en. Nu har jag precis köpt dieselvärmaren Wallas 30 Dt, så det är till den tankanslutningen som jag behöver beskrivningen/förklaring.

Hej! Jag förstår mig inte riktigt på installationen av denna platta plasttank till vår nya dieselvärnare. Till vår förra fotogendrivna Wallas 1800 har jag för mig att allting var färdigmonterat i skruvkorken. Det var bara att sätta ned den i en femliter-dunk och köra: Eller var det möjligtvis så att min händiga polare satte ihop fjäder, filter och packning utan att jag lag märke till det? Jag blir inte riktigt klok på beskrivningen som jag tycker är llte otydlig. Det finns två vanliga skruvkorkar på tanken. Jag anar att jag själv ska borra hål i en av korkarna och stoppa ned bränsleslangen där. Den andra skruvkorken förmodar jag är för påfyllning. I påsen med små slangklämmor finns även ett litet bränslefilter och några korta gummislangar. Det ve ju logiskt om en av gummislangarna skulle fungera som en tätning kring locket. Ska plastslangen träs igenom gummislangen? Det följer med flera sådana korta gummislangar. Var ska de sitta ? Ska bränslefiltret som följde med sitta på slangbiten i tanken eller utanför? Hur lång från i så fall? Inte kan man väl ha en avluftningsslang i en så grund tank? Risken är väl stor i så fall att det rinner ut genom den när man kryssar. Jag hittade en bra och låg placering av tanken under förpiken i ett stort sett slutet utrymme. kommer spänna fast tanken där i längsgående riktning med ett par spännremmar. Tacksam för svar.

Läste i manualen att värmaren bör vara placerad i ett utrymme som har en öppning på minst 100 kvadratcentimeter. Det har det tilltänkta utrymmet/garderoben vertikalt, men jag blir fundersam över om värmaren kan suga in den luften om luftintagen sitter bara 5-15 cm från skrovsidan. Om jag vänder på värmaren och monterar den på skottet mitt emot så blir det lättare för den att få luft. Då hindras det bara av en ca 7centimeters karm. Men jag bör kunna montera värmaren en bit in så att karmen inte hindrar luftintaget. Jag tror faktiskt även att det blir lättare att dra värmeslangarna om värmaren sitter på det skottet. Men vi vill ändå väldigt gärna kunna fortsätta hänga in t ex regnkläder där. Jag får väl mäta öppningen och se om de finns möjlighet att bygga om till en smal garderob avskärmad från värmaren om den fortfarande får sina hundra kvadratcentimeter. Tja..Det kanske inte blev så många frågor i det här inlägget utan mera en beskrivning hur jag tänker. Men svara mig gärna angående bränslekopplingarna till plasttanken.

Tack Bjorns_snipa! Jag hade det på känn, men behövde få det bekräftat eftersom jag har en inovativ polare som ibland kan vara lite väl envis. Egentligen borde jag ha stått på mig redan från början eftersom jag vet att jag läst det här med lutningen någonstans. Men det lustiga är att vi har seglat rätt många timmar under åren med värmaren på. Både iF:en med Wallasen och med S30:an och Gasterm. Det har aldrig varit något problem. Men därifrån till att montera värmaren vertikalt tänker jag absolut inte göra! En helt annan sak som jag tycker är lite märklig: Köpte Wallas tio-liters plasttank med två vanliga skruvkorkar på utan hål eller specialinfästning för tankslang. Däremot följde slangen med värmaren utan vad jag kunde se någon specialinfästning. På min gamla Wallas 1600 satt bränsleslangen redan monterad i en vanlig skruvkork vad jag kommer ihåg.

Hej! Det blev till slut en dieselvärmare eftersom det är tydligen allt färre som säljer lysfotogen i fem-litersdunk som jag alltid gjorde för xx antal år sedan när vi hade en Wallas 1800 i If:en Eftersom det finns två stycken rejäla luftintag på sidan till värmaren så vill jag att de ska få så mycket luft som möjligt. Men helst vill jag ha värmaren placerad i en smal garderob där vi hade vår utslitna Gastherm tidigare. Det är ju en S30 som vi har och de garderoberna är riktigt smala, men saknar dörr. ! Vi skulle kunna ge mer utrymme till värmaren och slangarna om vi placerade den vertikalt. Går det? Om vi placerar den horisontellt kommer fläktarna att vara närmast skrovet och givetvis helst då så nära som möjligt. 2.Hur nära skrovet kan fläktarna få tillräckligt med luft? På den andra sidan värmaren behöver vi ju också utrymme givetvis eftersom där ska ju de två 75 millimeters värmeslangarna gå i så mjuk sväng som möjligt ut från värmaren.Om man klämmer in slangarna i för tvära böjar där sjunker den ihop, diametern minskas och full värme går inte riktigt ut. Jag har köpt ett Y-rör eftersom jag tänkte fördela värmen på ett uttag till de två närmaste utblåsen. Det bästa hade varit om det även fanns ett L-rör som man kunde ha nära värmaren, men det verkar inte finnas. Får försöka skapa en så mjuk krök ändå och sätta Y röret så nära värmaren det går. 3.Kan man dra ett rör uppåt i en båge ovanför värmare och innanför avgasröret? Det.skulle spara lite plats. Jag tror att jag ska göra en pappmodell av värmaren så man lättare kan se hur mycket utrymme den kommer att ta i garderoben

Tack för bra svar! Det stärker både mina tankar om valet av brännare och dragning av slangarna. Att uppnå häverteffekt genom att placera tanken högre var min kompis påhitt. Han är rätt speciell av sig, så ibland ska man ta till sig av hans ideèr, Ibland inte. I vår förra båt; en If hade vi som skrivet en Wallas (1800) placerad i den stora garderoben där även portapottan stod. Vi upplevde aldrig att vi stördes av ljud från värmaren. Visserligen hade vi en dörr till den gaderoben vilket vi inte kommer att ha nu. Och ja! Bränsletanken stod lägre placerad än värmaren! Men hur är det där med brandrisken för kläder? Blir värmaren så pass varm att man inte bör ha hängande kläder intill? Läste på en sida att de tipsade om att isolera värmeröret där den är dragen genom kalla ytor. Det kommer den at göra ca 1 meter genom tamplådan i sittbrunnen fram till ena stickkojen i akteruffen. Vi nöjer oss med ett utblås på innersta skottet där. Hade vi dragit värmeröret även på den andra sidan hade vi fått ta utrymme från kastrullskåpen mm, men de är ju redan så små så den ytan behöver vi. Vet ni om det fungerar att ha en T-koppling av rören nära värmaren? På samma sida av värmarens placering kommer jag ha en kort slang eftersom avståndet till utblåset kommer att vara ca 1-1,5 meter. Det är den enda slangen som kommer att dras åt det hållet. Den andra slangen tänkte jag dra under kojen till innersta skottet i förpiken och alltså ha en T-koppling mellan dessa. Generellt sätt tänker jag dra slangarna lågt under kojerna. Där finns både små och ibland även stora hål där slangen till radiatorerna var dragna som jag tänker anpassa till nya värmeluftslangen. Slangen är väl lite porös så det är nog en fördel om jag låter den gå i mjuka svängar där den behöver ändra riktning. Så för att återkomma till funderingen kring T-koplingens placering: Den kanske rent av bör vara placerad 1-1,5 meter från värmaren längs skrovet efter någon mjuk böj. Finns det något som jag kan säkra rören med så att de inte ändrar sin position för mycket när segelbåten kränger? Det där är är nog i så fall det enda stället som det kan behövas. Är det okay att placera värmaren någolunda högt med ett kort avstånd till skorstenen? Mindre än en meter? Det måste ju vara tillräckligt utrymme för att komma åt och montera dit rökgasslang mm, men samtidigt tillräcklig höjd för att kunna kröka slangarna mjukt längs skrovet och kunna ha bränsletanken placerad lägre än värmaren helst inte mitt emot. Är det brandfarligt att placera bränsletanken under värmaren? Det skulle ju i så fall göra det möjlighet att kunna ha regnkläderna placerade i samma garderob.

Tack för bra svar! Det stärker både mina tankar om valet av brännare och dragning av slangarna. Att uppnå häverteffekt genom att placera tanken högre var min kompis påhitt. Han är rätt speciell av sig, så ibland ska man ta till sig av hans ideèr, Ibland inte. I vår förra båt; en If hade vi som skrivet en Wallas (1800) placerad i den stora garderoben där även portapottan stod. Vi upplevde aldrig att vi stördes av ljud från värmaren. Visserligen hade vi en dörr till den gaderoben vilket vi inte kommer att ha nu. Och ja! Bränsletanken stod lägre placerad än värmaren! Men hur är det där med brandrisken för kläder? Blir värmaren så pass varm att man inte bör ha hängande kläder intill? Läste på en sida att de tipsade om att isolera värmeröret där den är dragen genom kalla ytor. Det kommer den at göra ca 1 meter genom tamplådan i sittbrunnen fram till ena stickkojen i akteruffen. Vi nöjer oss med ett utblås på innersta skottet där. Hade vi dragit värmeröret även på den andra sidan hade vi fått ta utrymme från kastrullskåpen mm, men de är ju redan så små så den ytan behöver vi.

Hej! Vi har en S30 som förmodligen har haft en Gastherm m vattenburen värme i alla år. Nu har jag rivit ut den och även börjat att förbereda hur jag vill dra slangarna. Innan jag går in på mina tekniska frågor vill jag bara förklara varför vi gett upp hoppet om den gasoldrivna värmaren och även vårt missnöje med den vattenburna värmen och radiatorerna. 1. Den ger väldigt dålig värme i förpiken eftersom radiatorerna sitter under och täcks av den stoppade trekanten.Men den vill vi ju självklart alltid ha där. Vi kan bli lite nostalgiska och saknar verkligen den sköna värmen som vi hade i IF:ens förpik eftersom vi hade ett varmuftsuttag monterad längst in i förpiken. 2. inte ens radiatorerna i salongen ger tillräcklig värme trots att jag både luftat systemet och ibland även fyllt på glykolvatten i expansionskärlet. Där hade vi det andra varmluftsuttaget vid durken längs ena stickkojen som både kunde sprida en skön värme när vi satt och åt eller sov där. 3. Den vattenburna värmen har knappt alls nåt fram till akterruffen trots att jag har luftat systemet där ett flertal gånger. Det är sällan någon sover i vår akterruff nu för tiden och framför allt inte i den kyligare perioden av säsongen. Men vi vill ändå dra ett varmluftsuttag tlll en av stickkojerna där. 4. Vår gamla Gastherm drar mycket gasol. Jag har råkat ut för att p5-flaskan har tagit slut under nätterna två gånger redan denna säsong. Visserligen har jag varit ute sedan första april och övernattat då och då. Men det känns som att jag har betalat mycket pengar och får ut så lite värme för slantarna. Hade vi i stälet haft en fotogendriven Wallasvärmare hade jag lätt kunnat se när bränslet började ta slut och bekvämt kunna fylla på utan att gå upp på däck. Ursäkta min långa utläggning, men nu har ni bakgrunden till att jag tänker och agerar som jag gör. Nu till mina konkreta råd som jag funderar på hur jag ska göra: 5. Stämmer det att bränslepumpen behöver jobba mindre om tanken är placerad högre än värmaren? 6. Värmaren kommer monteras i en av de få öppna garderober som vi har i båten. Kan vi även ha kläder bredvid värmaren i denna smala garderob? 7. Vore det smartast att bygga en hylla för bränsletanken och ha den snett över värmaren på andra väggen? 8. Det är ju den kraftigaste fotogenvallasen som jag tänkte köpa. Hur ska jag dra slangarna? En till akterruffen och den andra till både förpik och salong? Eller tvärt om? Hoppas att ni pallade med mitt långa inlägg och kan ge mig några goda råd angående vår nytilltänkta Wallas 2400.

Nu börjar det klarna lite kring olyckan! Det var en taxibåt med en mycket erfaren skeppare. I Aftonbladet.se berättar han att han har gått denna rutt tusentals gånger i alla väder. Straxt innan olyckan hade han visat en av kunderna radarn. De hade tydligen sett ett fartyg på skärmen straxt innan olyckstillfället men inte då de krockade. Taxibåtföraren är helt förbryllad över varför han inte kunde se fartyget på skärmen när de smällde. Min teori: Kan det möjligtvis vara samma fenomen som faran med gps-plottrar? Man litar så totalt på tekniken och positionerna att man tummar för mycket på säkerhetsmarginalen till öar, grund samt då i det här fallet mötande fartyg? Taxibåtföraren var över 70 år och då kanske även hans fysiska tillstånd som ,syn hörsel , hjärta mm är något som man bör titta skeptiskt på. För yrkesförare på vägarna ställer man krav på regelbundna hälsokontroller när man börjar komma lite till åren. Vet ej vid vilken ålder o regelbundenheten. Jag är även rätt säker på att man kan bli hemmablind och inte inse faror när man både är ute till sjöss och i trafiken. Det här lär man faktiskt i Körskolorna idag. Så håll god marginal till både öar, grund och andra båtar är mitt råd att ge samt lita inte för mycket på tekniken! Samt man är inte säker för än man är framme! För xx antal år sedan krockade en granne på landet med en lastbil som stod parkerad på fel sida av vägen ett par hundra meter från deras hus!! Det var rejält halt, smällen var kraftig och han fick amputera ena benet. Bee carefull out there, säger de visst i någon gammal amerikansk polisserie.

så här skulle det stå givetvis: Men det är nog ändå INTE fel att vara defensiv och prestigelös till sjöss.

Jo, det hör ju till god sed och är tradition. Många, till exempel polisens presstalesman som uttalade sig i DN, verkar också tro att det är en regel. Okay..Jag kanske var lite väl pragmatisk i det här fallet. Förlåt Jonas P! Men å andra sidan kanske det inte är helt fel att just vara pragmatisk och ödmjuk till sjöss när kompetensen tydligen även kan brista hos polisen. Det säkraste kanske är att kontakta Robert Aschberg eller Uppdrag granskning om man råkat ut för någon incident till sjöss och är säker på att man verkligen blivit orättvist behandlad. Men det är nog ändå fel att vara defensiv och prestigelös till sjöss.

Men varför ska man förstöra både sitt eget och andra humör på sjön genom strikt praktisera någon lagtext om väjningsregler som man har lärt sig utantill Jonas P? Vi vet alla att det är väldigt liten risk att alla dumheter, tveksamma situationer och rena lagbrott till sjöss kommer att lagföras så varför då inte vara pragmatisk istället genom att tillämpa : minsta motståndets lag?! Jag tror snara det är viktigare att man försöker att anpassa sig efter den "väjningskultur" som verka råda på platsen. Jag vågar faktiskt påstå att det råder även olika väjningskulturer i "landtrafiken"i olika städer trots att vi har samma vägtrafikförordningar i hela landet. I Södertälje verkar väldigt många fler hålla på högerregeln även fast det kan störa trafikflödet. Det gör man oftast inte i Stockholm t ex . De bilister som kommer från Tussmötevägen och ska svänga höger på Östbergavägen verkar i regel strunta i att de har företräde mot bilisterna som kommer ftån vänster (Årstafältet) Östbergavägen. Det verkar ha blivit en sådan kultur där, men smäller det så är det högerregeln som gäller! En annan "trafikkultur-krock" som jag upptäckte för x antal år sedan var att det inte verkade finnas en enda bilist i Västervik som stannade för en fotgängare vid ett obevakat övergångsställe vilket jag tycker att man är riktigt bra på i Stockholm redan på den tiden. Inte ens polisbilarna släppte över fotgängarna där! Det var bara för mig att gilla läget och anpassa mig! Råder det olika trafikregler i olika städer inom landet? Ursäkta min utsvävning i ämnet och jag hoppas att ni klarar av det: Jag tror faktiskt att det inte blir så mycket till diskussion i ett ämne om man inte får sväva ut lite: Ett ämne här ingår ju inte precis i en dagordning där man skall komma fram till ett gemensamt resultat i frågan. Det är fritt för var och en att engagera sig i ämnet och även låta bli när man känner för det. För övrigt så tror jag faktiskt inte att man når någon av de mera hänsynslösa skepparna i något båtforum. Jag inbillar mig att friheten till sjöss väger tyngst för dem och är inte villiga till att diskutera för än de hamnat i rätten. Jag anser ändå inte att "vi" framstår som en enad klubb med inbördes beundran i ämnet. Om man lusläser inläggen så kan man ju faktiskt märka att vi kan tycka olika i ämnet vilket jag självklart tycker är okay.

Nu var det ju egentligen inte den enskilda polisens kompetens som jag kommenterade utan et faktum att de borde anställa nån med rätt kompetens istället. Sen är det skamligt dåligt betalt om de siffror du skriver stämmer. Precis som för ett antal andra viktiga yrkesgrupper i samhället. Jag förstår inte riktigt hur du menar, jag tror inte de olika frågorna riktigt hänger ihop. "Kan samma typ av olycka hända även vid möten av mindre passagerarbåtar?" -Ja, såklart att även mindre båtar kan krocka, eller vad menar du? Jag tror inte alls att det här har med attityder att göra. Det här handlar rimligtvis om någon annan sort miss eller felbedömning. Av erfarenhet vet jag att det är rätt svårt att bedömma hur fort färjorna rör sig. Därmed inte sagt att diskussionen kring attityder inte är intressant. Det är den!! Jag är dock osäker om den hänger ihop med den aktuella olyckan och tycker att den kanske förtjänar en egen tråd! Klart att olycksrisken ökar med felaktig attityd JonasP! För xx antal år sedan var det en "Flybridgeåkare" utanför Lidingö som hävdade sin rätt till väg framför en Vaxholmsbåt. Tilläggas bör att det finns många bryggor längs Lidingö där Vaxholmsbåtar ofta lägger till och de ha en tidtabell att hålla. Flybridgeåkaren blev så förbannad att det slutade med en rejäl krock. Till råga på allt hade han någon promille alkohol i kroppen. Han fortsatte och vara kaxig och förlorade givetvis i rätten. Vet ej vilket straff han fick. Nog tror jag att framgång och framförandet av fina båtar kan få EN DEL att ställa sig över lagar, tappa säkerhetstänket, ödmjukheten och strunta i väjningsregler på sjön! Med lite fantasi kan olyckan som hände idag dra igång en diskussion om attityder till sjöss. Jag har för mig att man uppmuntrar körskoleelever till att fundera på vad som finns bakom varje krön och även försöka även tänka ut hur sina närmaste medtrafikanter kommer bete sig vid kommande tänkbara trafiksituationer. Det betyder inte att man ska vara rädd i trafiken och köra mesigt. Man skall ta sin plats där det verkligen behövs, men ändå köra defensivt . Bör man bete sig likadant till sjöss?

Löneutvecklingen inom poliskåren är ju inte något som direkt uppmuntrar eller belönar dem. En patrullerande polis som vi känner har jobbat tre år nu och tjänar 23000.- i månaden:( Jag är glad och tacksam att både han och andra vill jobba som poliser. Både på land och till sjöss Det vore intressant med en attitydsundersökning bland båtfolket här angående olyckan som hände idag. Kan samma typ av olycka även inträffar vid möten av mindre passagerarbåtar? Vem ska då väja i så fall? 1. Har storleken betydelse för vilka båtar/fartyg som du väjer för? 2. Är fartygsskeppare beredda att väja för en vägfärja om de kommer från babord? 3. Var och när gäller den oskrivna regeln : Störst går först? 4. Väjer du för alla som seglar om du kör motorbåt? 5. När är du som seglare beredd att väja för en motorbåt? 6. Har storleken på motorbåten någon betydelse för när du är beredd att väja? 7. Ser du dig som en seglare med förkörsrätt när du går för motor? 8. Är du lika benhård på väjningsreglerna när du kappseglar som när du nöjesseglar, seglar till havs eller i skärgård/leder?