Utveckling av bergskil

[Utveckling av bergskil]

 

Vi har bara använt bergskilar ett par gånger, så erfarenheten är begränsad. Hur kommer det sig att du föredrar den vinklade kilen över de raka? Har du testat t.ex den här varianten https://www.captains.se/super-kilen-aronowitcsh-lyth.html? 

 

 

 

Jo, jag har en sådan kil.

Jag har inte köpt den själv, utan den följde med en båt jag köpte i aug. 2015.

Den fungerar bra i de flesta av Bohusläns klippor, men långt ifrån någon universalkil.

Men billiga bergskilar från exempelvis Biltema fungerar också bra, och man gör ingen större förlust om man förlorar en och annan sådan, tappar dem i sjön, slår sönder eggen eller slår i dem så hårt att de är omöjliga att få ur berget.

Däremot skall man undvika att banka på med den lilla stålsläggan som försäljarna gärna vill att man köper samtidigt.

Stålflisor går ut kilen eller släggan och kan orsaka ögonskador. Dessutom ett irriterande klingande ljud. Bättre med en sådan där rekylfri plastslägga med blyhagel inuti.

Nu skall jag kolla enkäten.

 

...

[Vad för Motorbåt skall man köpa ? Funktion, Driftkostnader, Möjligheter]

Rent generellt kan man väl säga att nimbusarna och aquadorerna är dyrare än jämförbara båtar,  prisskillnaderna jämnas inte ut på andrahandsmarknaden så mycket, så följer ju andrahandspriset med.

 

Hyttbåtar är ju inte helt fel, men som jag skrivit i en annan tråd, så har nog inte konstruktörerna tänkt sig att man skall bo i dem flera veckor i sträck.

Nimo/Sargo samt NordStar i 27-30-31-fotsklassen, är ju dom som har bäst boendeutrymmen. I Targorna har man slarvat bort detta till förmån för ett stort nedsänkt fördäck. I de större modellerna är det mer generösa innerutrymmen.

 

Sedan är ju Viknes en trevlig båt, finns i några olika storlekar, med alla generösa innerutrymmen.

Påminner en del om hyttbåtarna men däcket är inte nedsänkt, vilket då ger bättre utrymme under däck. Norska båtar är överlag välbyggda och skall inte föraktas.

 

...

[Vad för Motorbåt skall man köpa ? Funktion, Driftkostnader, Möjligheter]

Hyr en båt kommande säsong å se om det faller er i smaken innan båtköp.

Ett synnerligen gott tips!

 

Om man aldrig tidigare haft eller bott i en båt är det måga saker man är blind för då man tittar på "objekt" att köpa.

 

Oavsett storlek på båt att bo i, kollar jag helt automatiskt om det finns lika många kojplatser (="säng"-platser)som det finns sittplatser runt matbordet, liksom i övriga utrymmen ombord. Jag anser att man skall kunna laga mat ombord, kanske inte direkt trerätters, varje dag, men iallafall "spis" med två lågor/plattor, gärna också en ugn, saknar den vi hade i förra båten. Kojerna skall motsvara besättningens längd och bredd, många gånger står det "fullängdsdkojer" i beskrivningen, och man har kanske använt nyförälskade pygméer som referenspersoner då man mätt in sovplatserna.

 

En bra toalett med septiktank är guld värt! Duscha behöver man inte göra inombords, även om det är bekvämt, jag har på mina senaste båtar haft/har en bra dusch på akterdäck eller på badbryggan. Litet spartanska kan det få vara, annars kan man ju stanna hemma. Varmvattenberedare är ett stort plus, liksom en bra och effektiv värmare ombord.

 

Det svenska klimatet är ju som det är, och personligen har jag tröttnat på båtar med en massa kapellduk, det blev en hyttbåt senast för mig. "Sommaren är kort, det mesta regnar bort" står det i visan och det är ju inte bara en filosofisk versrad tagen ur luften, utan det är många gånger en meterologisk sanning.

 

Det skall vara lätt och säkert att röra sig på båtens gångytor, på däck, det skall vara lätt att kunna ta sig i land och ombord utan att företaga gymnastiska övningar eller riskera att skada genitala. Av tradition och av oftast oren botten vid bryggorna lägger man sig oftast med fören mot bryggan i vårt land, man vill inte riskera att skada roder, propellrar eller drev mot stenig botten nedanför bryggan, därför skall man då kunna gå ombord eller iland från fördäcket. Men om det är en flytbrygga som ligger en bit ut på djupt vatten kan man ju vända ändan till bryggan, men betänk då att flytbryggor oftast bara är omkring 30-40 cm högre än vattenytan, så då kan det vara lättare att äntra via badbryggan, även för svärmor.

 

I de flesta amerikanska båtar skulle jag aldrig sätta min fot, än mindre semestra i, men det finns undantag, det är de trålarliknande båtarna från Carl Barks, men dom tillverkas väl egentligen i Asien, och brukar vara rätt så stora, och dyra. Det finns en och annan "kopia" på dessa båtar också...

 

Diesel, skall det vara, men kanske helst hybriddrift, bensin är brandfarligare än diesel. Diesel innehåller mer energi, kostandsmässigt är det ungefär "skitsamma" men man kommer längre på en liter diesel än på samma mängd bensin, i princip.

 

Båtar som är billigare i drift är långsamtgående deplacementbåtar, oftast snipor, de som då som redan antytts är snabbare halv- eller helplanande motorbåtar, med en eller två maskiner.

 

Sedan innan man skaffar båt bör man (iallafall runt storstäderna) ju försäkra sig om en båtplats, det är inte alltid så lätt att få tag i en sådan, man kan tvingas stå i båtplatskö i flera år, om man har otur.

 

Föresten... "Carl Barks" låter visserligen bekant, men jag tror båtbyggeriföretaget heter "Grand Banks", det ligger inte i Duckburg Carlisota...

[Båttransport munkedal-gbg]

Om du inte kan ta snipan sjövägen, så hör med Christer Larssons transport, 0705344125.

[Efter oljan...]

Ursäkta, jag jag hade glömt bort den ultimata lösningen på denna energifråga, ändå presenterades den på båtmässan i år.

Seasea säljer den miljövänligda motorn alla har önskat sig!

[Efter oljan...]

Just det, det var så eldfängt på gasverken att man inte ville ha in ånglok där.

 

I Liftarens Guide till Galaxen nämer författaren ett rymdskepp som drevs av dåliga och illasinnade rykten. Det var billigt i drift, om det var miljövänligt eller ej förtäljer inte historien, men det skeppet var inte direkt välkommet i rymdhamnarna.

Ett annat skepp, "Hjärtat av Guld" drevs av den osannolika osannolikhetsdriften, dessvärre saknas det en teknisk beskrivning av denna, och det är ju synd.

Sannolikt skulle författaren blivit multibiljonär om han kunnat, i detalj, visa hur denna drift var konstruerad.

Men det lär ha att göra med att oaändligt antal apor som skriver på maskin, förr eller senare, oftas långt senare lyckas dom tillsamman skriva något klassiskt verk, sägs det... Men det stämmer nog inte. Så många fungerande skrivmaskiner går idag inte att uppbringa, så den teorin skiter sig.

 

Nä, diesel är bra!

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Förut, när jag var brtydligt mindre, trodde jag tamburin var besläktad med ubåtar. Samburin var ju ubåtar fast dom va gula.

När vi började lära oss engelska fick jag klart för mej att dom gula var submariner inte samburiner.. å dom kunde va vilken färg som helst.. så tamburinen fick visa sig vara ett instrument.. som man kan ha när man sjunger tex. "Jellooo samburin"

Jag trodde att den där popgruppen tagit sitt namn efter en folkswagenbubbla, då det står en sådan parkerad bakom övergångstället på Yellow Brick Road... Nej fel, det var ju på Abbey Road som dom gick över på The Zebra Crossing. Och där fanns det bland annat en "Beatle" pakerad.

 

När jag var ännu yngre trodde jag dom sjöng "Alattjo jä, jä".

Sedan var det psalmen i skolan, en "tryggare" som ingen kunde vara. En tryggare var nog någon slags hantverkare, typ rörmockare, snickare eller elektriker...

Vi hade en invandrarkille i klassen, han kom från Stååkhoolm, han var övertygad om att det var "trygga rekan" alltså en trygg räka som psalmen handlade om.

 

Och den där gula ubåten, var den verkligen ett fartyg? Somliga menar på att det i själva verket rörde sig om en liten gul kapsel med något hallucinogent innehåll, LSD. Och alla vet ju då naturligtvis att jorden är platt, månlandningen var inspelatd i en studio och att låttiteln "Lucy In the Sky with Diamonds" förkortas just LSD...

 

I den svenska översättningen sjönger Per Myrberg "gul, gul är vår undervattningsbåt".

Vän av ordnng och någorlunda organiserat kaos, ställer då frågan, vad är en "undervattningsbåt" är det en båt, ett fartyg eller ett skepp?

Eller kanske bara en hallucination?

 

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Alla typer av farkostrar som används för att transportera gods och/eller personer över vatten är ett "fartyg".

Strängt taget är då bardommens barkbåtar fartyg då de bemannades av en påtvingad besättning av myror eller andra småkryp, dessa räkandes då som "gods" liksom får, nötkreatur och riddjur som trasporteras på "fä-färjor" eller mer korrekt på "kreaturspråmar".

Sedan har ju naturligvis flottan och marinen andra föreställningar om detta, då man i begreppet särkiljer om båten har militär- eller civianställd besättning.

Alla fartyg blir till skepp då de är mer än 12 meter långa eller 4 meter breda.

Sjöflygplan är fartyg så länge de har kontakt med vattnet, men därefter är de "luftfarkoster". Svävare, hydrokoptrar och annan oknytt är fartyg.

 

Sedan är det märkligt med de där stora "flytande systembolagen" som korsar såväl Kattegatt som Östersjön. På ena sidan kallas dom för "Stenabåtar" och på andra sidan för "Finlandsfärjor".... Ok, "Danmarksbåten" singularis, bestämd form, förekommer också, även om de seglar i pluralis.

 

Även till och från de baltiska staterna kan man ju åka likartade fartyg.

Och på grund av en tragisk fartygsolycka vet ju nu allmänhetnen vad ett "bogvisir" är för någonting, men styrbord och babord har man i allmänhet dålig koll på.

 

...

[Efter oljan...]

Jag läser med intresse denna tråd med dessa välformulerade inlägg.

Det tycks ju vara så att man är inne och snurrar i något slags ekorrhjul, eller ungefär som när man spelar monopol, eller försöker ett flytta en båtbyggerifirma, meningslöst, att flytta runt ett varv det innebär att man är tillbaka på samma ställe. Inte heller ekorrhjul, om än de driver en supereffektiv generator är något alternativ, djur och människor producerar ju också kolväten.

 

För många år sedan var jag halvintresserad spekulant på en ångslup, som en gång hade tillhört ett örlogsfartyg, det blev inget köp, priset var för högt och renoveringsbehovet för stort.

Ångmaskinen i sig är ju en ren kraftkälla, men man måste ju producera ångan på något vis, och kol samt olja är ju då inte att tänka på längre, ved finns det väl, iallafall drivved att elda med. Men inte heller vedbrasor är direkt miljövänliga... så det där med kärnkraftsavfallet då...

 

Som ung teknikstudent hade jag en kort praktikplats på Volvos exprimentavdelning på 1970-talet, strax efter en av oljekriserna, det var mycket hemligt där, men något som man visade upp för allmänheten var en ny förbättrad gengasanläggning. Det var en äldre Volvo 140 och minst en 240 som hade fått gengasaggregat, en utav dessa skulle provas som någon intern budbil, men så öppnade väl araberna den stora oljekranen igen, och jag vet inte hur det gick sedan.

 

Min far berättade om en man som hade provat gengas i en snipa under kriget, och det hade väl fungerat lika halvbra som på land.

Men nuförtiden faller väl även gengasen för den negativa miljöpåverkan?

 

När man förr i tiden byggde långa tunnlar, och även i gruvdrift användes "eldstadslösa ånglok" alltså ånglok som fylldes med ånga under tryck vid någon central, troligtvis totalt oanvändbart i en båt. Sedan utvecklade man detta vidare genom att mata "ång"-maskinen med tryckluft istället, alltså man trucksatte en större behållare, ungefär som med verkstadskompressorn, men även den idén är inte tillämpningsbar till sjöss, och någon stans måste ju såväl ånga som tryckluft produceras.

 

Kontaktledning till sjöss..? Tja, klart det funkar, egentingen som på järn- och spårvägar med likström i en ledning och återledning genom vattnet, eller som hos trådbussarna med två ledningar. Alla följer ju ändå samma farleder, så det är vara att rätta sig i ledet. Klart det kan ju bli "litet" svårt för segelbåtar och andra högre fartyg och båtar att unna passera under ledningarna...   Kompassernas missvisning kan ju också påverkas, men man behöver inte kompassen, man följer ju ändå bara ledningarna, man har ju inget annat val.

 

Jag har läst i nån bok om omöjliga uppfinningar där man provade att driva en färja över ett sund, i England tror jag, med elfärja under kontetledning, och med tanke på tidvattenskillnaderna där låter ju det väldigt "spännande"... Jag minns inte vad boken heter, men i samma bok fanns enspåriga gyroförsedda lok rullande trottoarer och motordrivna rullskridskor, så seriositeten är säkert diskutabel. På de Schweiziska järnvägarna fick man akut kolbrist under kriget, men man hade gott om vattenkraft, så vad gör man, jo man fixar till några "elektriska ånglok" dessa fick elenergi från kontaktledning och traditionell strömavtagare men istället för en brasa i fyrboxen anslöts en jättestor doppvärmare i pannan...

 

Men hur gjorde man då förr, innan såväl ångmaskinen som förbränningsmotorn gick till sjöss?

-Jo som flera redan nämnt, man seglade!

Men om det då var stiltje, ja man väntade på vinden, eller så rodde man!

Vikingarna inte bara seglade eller rodde sina båtar, de släpade dem även mellan olika flod- och sjösystem på landbacken. Men det fanns ju många sjöfarare förr i tiden, om man får tolka värdshistorien efter Uderzo och Goscinny, som berikade oss med Asterix och Obelix äventyr, där såväl sjörövande pirater, handelsresande fenicier samt romarnas sjöstridskrafter korsade Medelhavet, Engelska kanalen och närliggande farvatten i den då kända världen omkring 50 år f.Kr. i galärer!

Det kanske är framtidens melodi, bygg dig en galär!

-Men klart det kan ju vara svårt att få tag i en billig besättning, och en beställning som inte skitar ned miljön... Måhända är ekorrhjulet en bättre lösning trots allt!

 

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Hr Ohm...

"Dom skulle gå av på hållplatsen innan Liseberg för att komma till Världskulturmuseet"

Och när dom kom till Liseberg tänkte dom "Aha, vi skulle gått av vid förra hållplatsen"

Förvirrande också på skyltarna vid de små ringledningsknapparna "nästa hållplats" , vaddå, jag skall ju går av på denna hållplatsen.

 

Men konduktören annonserade "nästa hållplats" Korsvägen/Cross Roads, strax efter de lämnat Berzeliiegatan, i riktning mot Liseberg.

 

Jag besökte en skyltsamlare, med en skyltsamling nu i vintras.

Han visade mig en del skyltar med texten "Se upp för....!"

Ja bland annat då "Se upp för spårvagn!" om det hade stått "Se upp för helikopter!" -flygplan, -zeppelinare eller -UFO hade jag ju förstått bättre, men flygande spårvagnar har vi inte... ännu.

 

För att återgå till det marina nautiska språket, så har jag alltid funderat på vad det är för skillnad på ankare och dragg..?

Ombord på min båt benämner vi 15 kg brucekopian för "ankare" men den ihopfällbara paraplydraggen för tillfällig ankring kallas då för "dragg".

I räddningstjänstens lilla trailerbrara aluminiumbåt finns det flera mindre draggar, dessa ser ut som förvuxna tre- eller fyrkrokar utan hullingar, dom används till att dragga med, exempelvis efter tappade större föremål. Att dragga efter lik, gör man regelmässigt inte längre, då draggarna förstör och trasar sönder vävnaden.

 

Kan det vara så att ett ankare skall ge ett fast grepp i botten, medan en dragg tillåts "dragga"?

Eller är det typen av ankare/dragg som avgör namnet, eller storleken/tygnden?

 

...

[Varmvattenberedare]

Jaha, plattvärmeväxlare... mer i storlek som en psalmbok, skriven på plattyska.

 

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

För att "nautiskt nonsens" skall ha något värde så är det intressant att veta vad bakgrunden till de olika uttrycken är.

Någon frågade även längre upp i diskussionen varifrån de nautiska orden och uttrycken härstammade.

Styrbord och babord lär ju komma från vikingarna och på vilken sida styråran var monterad på deras skepp.

 

Sedan lär många ord komma från holländskan, nederländskan. Holländare var ju i gamla tider, och även idag ett sjöfarande folk som då myntat ord och uttryck. "dykdalb" exempelvis lär härstamma från holländarna.

Sedan, som vanligt, kan man säkerligen finna spår av latinska språk, liksom förutom holländskan även från övriga germanska språk.

 

Jag har däremot svårt att tänka mig att svenska språket har haft inflytande på den nautiska termerna, svenskar har ju historiskt sett sällan framstått som några betydelsefulla sjöfarare... Men det kanske förekommer..?

 

-Vinden avtar, jag tror bestämt det "mojnar på"!

 

...

[Varmvattenberedare]

En slingtank är alltså en varmvattentank där hela tanken kommer att ingå i motorns kylsystem. Varmvatten får man genom att varmvattenledningen går i en slinga genom tanken och värms upp när man spolar. Det blir bara bakterier i själva varmvattenledningen som är ljummen.

 

Vad leder detta till?

• Större kylvattenvolym.
• Borde vara ett effektivare sätt att värma upp vattenvolymen eftersom själva värmeöverföringen inte bromsar uppvärmningen.
• Säkert något mera!

Mackey

Jag har en sådan hemma i huset, fjärrvärme.

Varmvattenberedaren är på 3 dl(!).

Jag har "långtidsduschat" och tvättat bilen i varmvatten, och varmvattnet tar aldrig slut!

Fjärrvärmevattnet på ingående håller över 90 grader c. Några grader lägre på returen, särskilt efter sölet i duschen!

När vi hade oljepanna var varmvattenberedaren på 300 liter, och det vattnet blev ljummet och kunde ta slut.

 

Men jag har svårt att tänka mig att detta skulle funka i en fritidsbåt, där ingående värmande vatten uteblir när motorn är avstängd.

 

...

[Varmvattenberedare]

Jag har också en Isotemp, kanske en ur basicserien, men den är mer än tio år gammal och kanske heter något annat. Men det sitter en Webastodekal på min, men det är väl så att Webasto marknadsför dessa?

Jag ser att personen som installerade den i min båt har monterade den litet i framåtlutande, så att vattnet rinner lätt ur den då man lossar in och utgående slangar, praktiskt vid vinterkonserveringen.

...

[Borra hål i kölen - darwin awards]

Ok träbåt?

Många, eller iallafall vissa, lever i villfarelsen att ekolodsgivaren skall vara placerad i skrovets lägsta punkt... Det är tvärt om, dessa skall vara placerade en liten bit under vattenlinjen.. Sedan kan ekolodet kalibreras att räkna bort avståndet mellan givaren och vattenlinjen.

Följ Bosses råd här ovan!

Är det så att givaren är en "avlång puck" med en gängad hals på? och ur halsen kommer kabeln som är till själva instrumentet?

Kapa aldrig sådana kablar! det kan vara en koaxialkabel, iallafall på litet äldre ekolod, modernare har tunnare signalkablar, och kan skarvas, men tillverkarna rekommenderar inte detta. Visserligen kan även en koaxialkabel skarvas men det är lätt att det blir fel, så undvik det!

 

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Förr sades det även innebära otur att ta med kvinnor och kyrkans folk ombord. Och det var ju förenligt med direkt livsfara att ge sig ut på sjön fredagen den trettonde, men det är en seanre form av skrock.

När prästen skulle hämtas i land och seglas ut till högmässan i kyrkan eller kapellet på någon ö utan landförbindelse, var man noga med att detta skeddi i en speciell iallafall inte i en båt som användet till fiske, fiskelyckan var ju ändå förbrukad i båtar som hade haft kyrkans folk som passagerare. Troligtvis såg man annorlunda på detta i hamnarna runt Genesarets sjö....

 

Jag kan väl tycka att man skall hålla på traditionerna, Arne Weise och dopp i grytan på julafton, för att anspela på en viss "Svensson".

Språket förändras ständigt, men de grundläggande nautiska termerna tycks bestå, och dem skall vi vara rädda om.

Styrbord-Babord, beslå, belägg, förhala, dragga, fendra ut, fendra in, håll ut, håll in, bär av, lägg ett sping.... Alltså de grundläggande kommandona till för och akterdäcksgastarna vid ankomst eller lämnande av hamn.

Sedan kan jag ju tycka att uttyck som "vi siktade haveristen på styrbordsbogen kranbalksvis på en kabellängd" är högtravande och direkt nutiskt nonsens som knappt förstås ens av de inbitna.

 

Fender, eller fendert, tycker jag är väl inarbetade namn på "puttifrånkorvarna", nu dinns det kanske inge direkta motsvarigheter på land, på landgående fordon, men ite fasiken bytar man namn på bilar, motorcyklar, mopeder, velocipeder och andra på land förekommande gummihjulsförseddan köksredskap!?

 

Jag satt föresten fast på "kryss-tvåan" alltså X2000, jag själva tåget heter bara X2 med underlittera på olika enheter... Iallafall någonstans vid Olskroken, bara några minuters färd från Göteborgs centralstation, meddelar lokföraren att det är stopp en stund, "eftersom en dvärg sinalerar rött ljus".

Och genast tänker man sig att Glader, Butter, Blyger eller någon annan av de sju småvuxna figurerna från sagan står mitt på spåret med en röd lykta, eller hur?

Järnvägskunniga vet däremot att det inom stationsområden och bangårdar liksom industrispår och liknande finns något som heter "dvärgsignaler"...

 

Förtroendet för SJ och aktuell lokförare blev inte bättre då han efter tre fyra omotiverade stopp ute på linjen innan Hallsberg återigen tog upp mikrofonen och meddelade att han hade problem med datorerna ombord, så nu måst "vi" starta om våra datorer. Ok, jag hade ju bara en läsplatta, men jag såg olika affärsmän och -kvinnor avsluta sina arbeten i word och exel och sedan köra crtl-alt-del.....

 

Konduktören på Ringliniens vetranspårvagn på Lisebergslinjen ropade ut "Några nypåstigna" efter stoppet i Brunnsparken.... En ung kvinna undrade då hur konduktören kunde veta det, för det hände ju sent i går kväll....

Samme konduktör skulle förklara, på engelska, för några Sydafrikanska turister att dom skulle gå av på hållplatsen innan Liseberg för att komma till Världskulturmuseet, nämligen på "Cross Roads" (Korsvägen) tja det blev väl inte helt lyckat. Bättre att gå av på "Whale-Duck", korsningen mellan Kungsportsavenyn och Vasagatan, ja hållplatsen heter "Valand"...

 

Nä det gäller alltså att använda rätt språk, ombord på båtar, snabbtåg eller spårvagnar..... eller på sådana här diskussionsforum!

 

...

[Borra hål i kölen - darwin awards]

Det har skrivits mycket om detta i flera olika trådar.

Ibland kan man montera givaren på insidan av skrovet, för att undvika håltagning. Jag hade i nimbusen en akterspegelgivare på insidan fastkletad i Sikaflex, det är viktigt att det inte finns luftbubblor mellan givaren och skrovet. Sedan måste skrovet vara av enkellaminat. När jag bytte från stävskena i aluminium till en av rostfritt stål slutade det ekolodet att fungera, signalen gick liksom inte fram. Givaren fick flyttas en bit åt ena sidan.

 

Ett annat gammalt tips är att montera en givare i ett PVC-rör, typ avloppsrör eller liknande som är limmat mot insidan av skrovet, fylla röret med olja, glykolblandning eller liknande och placera givaren i detta. Men det, det krävs ett skrovet är enkelaminerat och att ekolodet har hygglig effekt, men ändå tappar man en del, jag vet att jag fick osäkra djupuppgifter då det var djupare än 50 meter...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Blåser det tillräckligt när man seglar kan lä och lovart bytas ut mot nere och uppe.

 

Mackey

 

Det var någon som myntade utrycket "nautiskt nonsens" om terminologin ombord.

 

Liksom landbaserade fordon kan ju även båtar framföras baklänges, backas.

Och jag har ju hört fördäcksgastar som gett order, vilket Gud förbjude, som lyder "backa bakåt"... Inget tycks vara självklart längre.

 

Det är ju inte så lätt för landkrabbor och andra lägre stående arter, att veta vad "låringsvis" och "kranbalksvis" är för något, eller ens att det är riktningar ut från den egna båtens skrov, i horisontallinjen...

 

Att sedan påmönstrade landkrabbor kommer med sitt gepäck stuvat i resväska är en annan sak man måste vänja dem av med. Stora och mindre uppackade, helt eller delvis tomma resväskor är fantastiskt svårstuvade ombord. Bättre är det med mindre eller mellanstora mjuka ryggsäckar. Men inte större fjällvandrarryggsäckar med aluminiumram. Och fjällvandrarna skall även lämna sina oftast gröna grovmönstrade gummistövlar i land. Det finns nog inga skodon som kan dra med sig så mycket jord och grus ombord på ett båtdäck som just sådana stövlar.

 

Sedan bör man lära påmönstrade gäster eller tillfälliga besättningsmedlammar att det är förenligt med kölhalning i gryningen om man äter chips då man befinner sig på ett teakdäck. Det finns speciella oljor att behandla sådana däck med. Feta potaiscips eller smulor av dessa missförgar torra teakdäck.

 

Krukväxter, eller som vi säger på göteborgska "trän" är också förbjudna ombord. Möjligen kan dispens lämnas för mindra balkonglåda till skeppare på husbåt med gröna fingrar, ja skeppare med gröna fingrar på husbåt, eller hur det nu blir för att undvika hänsyftningsfel...

 

Men visst, vi kör med devisen:

Spotta i lä och sitt i lovart!

 

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Journalister har ju också en förmåga att röra till det.

Nyligen var det en större brand vid Kvilletorget, där brandmännen sprang upp och ned på "kranar", senare åkte dom upp och ned ned i dessa "kranar" enligt lokalradions reporter.

Alla vet väl att brandmäns (och -kvinnors) främsta arbetsredskap förutom strålrör, är en stege i någon form. Mekaniska eller hydrauliska stegar monterade på lastbilschassin kallades förr för "maskinstege" idag heter dessa "stegbil" hur svårt kan det bli?

Det är inte ovanligt att dessa stegar har en räddningskorg i toppen där brandmän, och brandkvinnor, kan åka upp och ned, och ta med sig räddade personer, nedåt.

Sedan finns det en annan typ av "högfordon" med räddningskorg monterad på en lång ledad hydraulisk arm, som kan vinklas in över hustak, kallas på svenska för "hävare" men inte sällan felaktigt för "Sky-lift" som liksom Jeep, Vespa och Frigolit är registrerade varumärken.

För att krångla till det ytterligare finns det ett kombinerat räddnings- och släckredskap, en hävare med stegpaket på sidan, det ryktas att man kallar sådana för HÄST, HÄvare-STege... Men här blir det alldeles för svårt för vanliga journalister.

 

Sedan var det rökdykarna som fick sina "gastuber" fyllda med syrgas.... Det är säkerligen ett suiciduppdrag för en rökdykare att bege sig in i en brinnande byggnad med syrgas i en trycksatt behållare på ryggen. Likom vanliga vattendykare har rökdykarna vanlig luft i sina behållare, som ibland kallas för "flaskor".

 

När jag ändå konfabulerar om räddningstjänsten och icke tekniskt kunniga journalister kan jag väl få nämna den stora och tragiska spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen för en himla massa år sedan. I skenet av roterande blåljuskäglor står då SVTs utsända reporter, Elisabeth Höglund på Vasaplatsen i direktsändning, och ställer den intelligenta frågan varför alla landets spårvagns- eller möjligen spårvägsolyckor händer i just staden Göteborg...? Tja, det är ju väldigt tråkigt, men å andra sidan hade denna stad då, liksom idag väldigt få, ja faktiskt inga tunnelbaneolyckor överhuvudtaget. Och vi hade då liksom nu norra europas största spårvägsnät då till längd och passagerarkilometer, idag till passagerarkilometer. Sedan kan man ju tycka att det var otur att det hände en och annan olycka med spårburna fordon blandade med andra fordonsslag, och fotgängare med hörlurar. Samt fallskador inne i vagnen dä spårvagnsföraren tvingas farobromsa för vilsna bilister eller för suicidala cyklister.

 

Men det är nog inte tillrådligt att reta upp sig för alla fel. Jag såg nyligen en tysk film som utspelade sig någon gång i mitten av 1950-talet, och man hade lyckas väldigt bra med att återge rätt tidsanda. Men... minst en Folkvagn hade skärmblinkers, dessa kom med 1960-års modell, alltså efter den tyska industrisemestern 1969.

Snacka om dålig research!

 

Om ni vill finna felstavningar, särskrivningar och hänsyftningsfel, läs annonserna på Tradera och på Blocket, jag har antytt det förut. Här gäller det ju att stava rätt så att varan man vill sälja kan hittas av köparna. En gång var jag i ett akut behov av en fungerande luftkyld Folkswagenmotor, och av en slump fann jag en "WV-motor" på Tradera, eftersom ingen annan hade hittat den var det inga andra budgivare, så den blev billig.

Och att bjuda på en vara på en nätauktion tycks numera heta "att buda" suck!

 

Nu är jag på jakt efter snygga lanternor med kapsling i rostfritt, gärna Hella Marine från sent -70 tal, men jag använder även sökordet "lantärna" både i singularis som i pluralis, chansen är då större att finna sådana.

 

...

[S P R Å K - P O L I S E N !]

Bultar saknar väl gängor, skruvar har gängor.

Vem har sett exempelvis en gängad kolvbult?

 

Nåväl.

Jag såg som hastigast att någon ville har ett "Bord i ruffen på 20fot".

Nu vill jag definitivt inte chickanera någon trådskapare, eller som moderna allvetande ungdomar säger "dissa någon"...

 

Men visst vore det häftigt att få plats med ett bord på tjugo fot, vad blir det? nånstans omkring 590cm?

Tänk vad mycket folk man kunde bjuda ombord på kräftskiva..!

 

Hänsyftningsfelen kan ju bli grandiosa, inte kunde man väl ana att trådskaparen ville ha tips (med ett "p") på lämpligt bord i en 20 fot lång båt?

 

Nu gjorde ju inte språkpolisen någon utryckning eller ingripande, istället fick trådskaparen en massa fina tips på (korta) lagunbord och andra finurliga lösningar. Denna fråga bordlades ju inte direkt heller!

 

Annars är ju "insektsnycklarna" populära, men det kanske är en övergående fluga?

 

...

[Varmvattenberedare]

En sak till:

 

Köp en så stor vv-beredare som du har plats för eller råd med.

Hellre 40 liter än 30 i ditt fall, eller kanske större?

Jag upptäckte det när jag bytte båt, det var vv-beredare av samma fabrikat av samma serie i dessa med olika storlekar.

I den större är det ju mer volym och massa, det tar längre tid för vattnet att förlora värmen.

I vår 40-litersberedare har vi varmt diskvatten till frukostdisken dagen efter motorgång (utan landströmsanslutning under natten) dessutom räcker det till minst en snabbdusch.

 

...

[Tips på bra TV]

Jag hade i många år en TV-mottagare med USB-anslutning som man kopplade till en lap-top. Denna funkade väldigt bra, om man kompletterade med en bra antenn, den medskickade miniantennen på magnetfot var rätt värdelös. 

Men datorn drar mer ström än vad en modern liten platt-tv gör.

 

Jag köpte en Anderson 20´TV för 12 och 240v, för några hundralappar på en loppmarknad, jättebra, tyckte jag då den testades med kabel-tv hemma... Den hade DVD men saknade satellitmottagare, så en billig kortlös box fick köpas på Net on net.... det fanns alltså en anledning till att förre ägaren sålde den tv´n på en loppmarknad.

Nåväl, då denna lägger av köper jag troligtvis en LTC.

 

Stereon ombord är en billig variant från Jula, den satt tidigare i en skakig och öppen liten bil, har funkat väldigt bra. Den har bland annat en AUX ingång i form av en 3,5 mmm anslutning, till denna kopplar vi TV´n och får betydligt bättre ljud, nästan som hemmabio.

 

Antennen jag köpte förra året är en LTC Pro T2, den har bättre förstärkning än de Kjell säljer.

Hittills har den funtat bra, utom i Grebbestad, där man troligtvis hamnar under signalens utbredningsområde. I Grebbestad står TV-sändaren, slavsändaren, på ett högt berg alldeles ovanför hamnen. Annars är mottagningsförhållandena i Bohuslän ofta dåliga eller halvdåliga för radio, telefon och TV.

 

...

[Varmvattenberedare]

Rent ovetenskapligt och subjektivt blir vattnet i min 40 liters beredare varmare än vad som är nyttigt för kroppen, detta efter 1-2 timmars gång med KAD43, eller efter två timmars anslutning till landström.

-Jo jag har öppnat blandningsventilen en del och kan numera undvika att skålla mig. Det blir varmare med landstömmen än efter motordriften.

 

Det där med försiktighetsåtgärden att skruva bort duschhandtaget vid tvagning på billiga hotell utomlands... Man vet ju aldrig, det kan ju förekomma andra bakterier än legionellan också, de farligaste djuren eller organismerna som finns är ju oftast så små att man inte ser dem. Flodhästar och Komodovaraner icke att förakta, men oftast ser men dem på långt håll, och det förekommer ibland varningsskyltar, dock ej Bohuslän...

 

Till trådstartaren, Sneseglarn2, kan vi ju sammanfattningsvis säga lugnande, att så länge hen fyller med friskt kommunalt vattenledningsvatten är det ingen fara, iallafall inte här hemma i vårt land.

Och temperaturen inuti varmvattenberedaren är som den skall, så  dör legionärssjukans bakterier. Och om man ändå har otur och får i sig sådana bakterier i luftvägar och lungor, är det då personer med nedsatt immunförsvar som drabbas. Och det finns vårdcentraler samt apotek med välfyllda antibiotikaförråd längs kusterna, man kan ju få andra infektioner också...

 

Sedan vet jag av erfarenheter (i pluralis) att man kan få äckliga beläggningar i tanken, slangar och i pumpen, dessa går att tvätta bort eller skölja ur. Slangarna skall ju byts nån gång vart femte år eller så... (vem gör det?) och man skall ha en skyddande sil innan pumpen.

 

Om man har vattenparanoija finns det filterbehållare, kanistrar, som man kan fylla med olika sorters passivt eller aktivt filtermateriel att ansluta mellan tank och pumpen. Jula har en sådan, egentligen avsedd för sommarstugor eller fastigheter som saknar kommunlat vatten, men jag vet att det funkar även i en båt med lägre tryck. Man kan ju fylla en sådan behållare med aktivt kol om man nu vill göra det.

 

Men egentligen skulle man ju ha ett filter, eller iallafall en sil mellan påfyllningsanslutningen och tanken, så att man inte får ner skräp i tanken. Men bakterier och virusar är så himla små att det är svårt att filtrera bort dessa ur vattnet, iallafall med prylar man kan köpa i vanliga butiker.

 

Kanske man kan filtrera genom semiperiabla filter, såsom i "watermakers" och avancerade vattenreningsgrejer som exempelvis akvariefiskodlarna använder, och då får man ut endast H₂O, ett vatten utan mineraler och annat som kan vara bra att ha i dricksvattnet...

Måhända är detta något för långfärdsseglare som tvingas bunkra från tvivelaktiga vattenkranar eller då tar upp havet som dricksvatten..

 

Jag tror dina farhågor har kommit under funderingar innan du somnat eller under något tråkigt TV-program, i verkligheten, iallafall här hemma, behöver du inte bekymmra dig så länge du tankar kommunalt vattenledningsvatten... (om nu inte detta blivit förorenat, men då brukar det hänga en skylt på vattenkranen... och då brukar "Brandkåren" köra ut sin tankbil... och du får fylla i dunk).

 

Sedan är det ju bra att tydligt märka ut vatten- och bränslepåfyllningshålen, jag vet en familj som tankade diesel i vattentanken, så var den semestern förstörd. Men jag vet inte vilket som är värst att fylla diesel i vattentanken eller tvärt om, bör iallafall undvikas x flera!

 

...

[Varmvattenberedare]

Ok, där ser man... Alla världens sanningar finns på Wikipedia.

Jag tänker väl annars att det var delar av Julius Ceasars armé som fick ljummet tvättvatten i nån akvedukt...   Eller om vattnet var taskigt i Rubicon... Det var väl föresten där som dom uppfann Yatzy... Ja ok, jag har väl en divergerande uppfattning om världshistoriens olika delar.

[Varmvattenberedare]

Jag har aldrig haft problem med dricksvattnet ombord, annat är utfällningar som man kunnat skölja eller tvätta bort. Tankar i stort sett alltid kommunalt dricksvatten och har god omsättning på detta.

På ställen som Nord- och Syd-Koster som saknar kommunlat vatten fyller jag i separata vattendunkar eller i nödfall i PET-flaskor... eller dricker öl... och badar i havet...

 

När jag varit utomlands och bott på billiga hotell och andra slags boenden, och använt duschen, där det finns sådan, och vattenkvaliteten känts tvivelaktigt har jag skruvat bort duschmunstycket och duschat direkt ur slangen.

Risken är då mindre att man får en vattendimma med misstänkta legionellabakterier, man kan andas in. Det var en infektionsläkare som åkte runt i världen i kriszoner och arbetade med olika biståndsprojekt som tipsade (med ett "p") mig om detta, om det har någon beprövad och vetenskapligt grund vet jag inte, men bara tron kan ju hjälpa långt.

 

Jag tror det är farligare att få en kallsup direkt ur havet, speciellt under tider med algblomning, hunden har en stabil mage som tål det mesta, men har några gånger fått ordentlig "magsjuka" efter att fått i sig havsvatten. Det är alltså inte bara saltvattnet i sig utan andra saker som skapar detta problem.

 

Infektionens namn, "Legionärssjuka", "legionella" kommer av att det någonstans någon gång var militärer, legionärer, som var i dåligt skick som råkade ut för denna bakterie som då förorsakade en elak lunginflammation. Och om man har dålig motståndskraft kan man dö av denna infektion, om den får härja fritt i kroppen.

Och på den tiden man benämnde soldater som "legionärer" fanns fet väl kanske ingen antibiotika...

 

Länk till Vårdguiden:

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Legionarssjuka/

 

...