Johan77

De skickar inte med extra kol utan de säljer det som reservdel.. Så jag tänkte isf passa på att köpa det i samma veva.. Bortslöst är 'naturligtvis' väldigt trevligt, men ofta dyrt som du skriver

Jag har aldrig haft en polermaskin, så kan bara jämföra med handpolering.. Och förväntar mig att nästan vilken maskin som helst kommer göra jobbet både bättre och snabbare.. Men för att det ska gå snabbare och vara någorlunda trevligt så bör den framförallt vara 'lätt' och 'ergonomiskt bra' och inte alltför högljudd och med vibrationer som ligger runt 3m/s2 snarare än från 5m/s2 och uppåt.. Jag tänker att runt 1500kr (exkl tillbehör) kan jag tänka mig att ge.. Gärna då en maskin där man kan köpa extra kol redan när man köper maskinen, som i fallet med Pela-maskinen.. Jag ringde förresten till firman i Borås (som tydligen tagit fram Pela i samarbete med en, tyvärr, kinesisk fabrik) och nämnde testet i Praktiskt Båtägare från 2013.. Och hon visste precis vad jag pratade om när jag nämnde att testet tyckte att den rasslade lite väl mycket.. 'Svaret' blev att den version som säljs numera inte ska rassla på det sättet..

Tack för tipset :).. Men bortsett från högt pris (säkert hög kvalitet) så ser det ut att vara otroligt högt lägsta-varvtal på en dylik..? 5.500vpm..

Tack för tipset om framförallt slaglängd :).. Men blir det inte ännu knepigare med stor slaglängd när man är nära olika 'hinder'? 🤔

Hej, Läste ett test av polermaskiner från 2013 i praktiskt båtägande, där oscillerande polermaskin av märket Pela (från Borås?) för ca 1000kr (på den tiden) vann. Den enda negativa synpunkten i testet var att den rasslade en del.. Är det någon som innehar denna maskin (eller 'efterföljare', t ex den enl länk nedan för 1600kr) och vill dela med sig av lite erfarenheter? Hur är det med rasslandet t ex.. Och hur är det med tillbehören, är de bra eller mindre bra.. https://verktygsboden.se/hand-elverktyg/natanslutna-elverktyg/polermaskiner/polermaskin-oscillerande-inklusive-vaggfaste Mvh.

Hej Gripen, Den andra varianten, som jag har lite svårt att förklara, är i princip en sockerbit, men utan att skruven har kontakt med (och trasar sönder) kardelerna.. Skruven trycker istället på en 'fot'..

Jag var nog lite otydlig.. Jag tänkte ha en 'snabbkoppling' som strömbrytare, mellan solpanel och regulator.. Anledningen är att regulatorns anslutningsplintar är så pillriga.. Det är visserligen inte ofta man behöver klippa strömmen där, men tydligen ska man göra det när man kopplar in/ur batteriet, för att skydda regulatorn har jag förstått det som..

Hej Christer, I ett av mina fall så gäller det solcellspanel till dess regulator.. Jag skulle vilja ha en 'strömbrytare' emellan dem, men utan att behöva köpa en stor marin-kluns med vred eller kopplingsplint för ringskor.. Wago används flitigt av elektriker, både i bostäder och i till viss del inom 'industrin'.. I min bostadsel ser jag hellre wagoklämmor än de traditionella 'toppklämmorna' (som inte har någon klämning alls, trots namnet), för att förbinda två ledare där plint inte är möjligt..

Hej, Jag funderar på vilken elkontaktslösning som är bäst på en båt med avseende på vibrationer (och möjligen även med avseende på korrosion, även om kontakterna i mitt fall kommer sitta väl skyddade nere i kajutan). Wagoklämmor eller vanliga förskruvningar med 'tättslutande pressfot' inuti..? Vore intressant att få höra lite erfarenheter..

Hej, Jag funderar på vilken elkontaktslösning som är bäst på en båt med avseende på vibrationer (och möjligen även med avseende på korrosion, även om kontakterna i mitt fall kommer sitta väl skyddade nere i kajutan). Wagoklämmor eller vanliga förskruvningar med 'tättslutande pressfot' inuti..? Vore intressant att få höra lite erfarenheter..

Hej, Har plockat loss växelhuset på min Tohatsu 8hk 2006 för att byta impeller, men kommer 'såklart' inte ihåg i vilket läge växeln var i vid demonteringen.. Kan det orsaka något problem vid monteringen?

Hej och tack för de varierande svaren.. Det är mycket möjligt att seglet är nyare än båten.. Alternativt att det inte använts så mycket innan jag köpte den.. Jag anser att det absolut har många år kvar att ge.. Har 'bytt ut' ett antal sömmar (sytt för hand med vaxad segeltråd) för att hålla det i skick.. Där revorna är, så är det dubbel duk, en upptill och en nedtill (uv-tyget där mantåget tar i ibland).. Av den anledningen så kör jag numera utan mantåg Hursomhelst, har nu köpt Mylar-tejp på Hjertmans då de sa att det torde fungera även på 'vanligt segel'.. Men det återstår ju att se..

Hej, Har ett par revor i förseglet (antagligen original från -76) och funderar på lagningstejp.. Helst vill jag ha transparent tejp eftersom ena revan är i det grå uv-tyget och den andra i själva segelduken.. Och har även en spricka i sprayhoodfönstret.. Så vore toppen om tejpen fungerar bra till allt.. * Mylar-segel-tejp känns som en kanditat, men har inte fått svar från Hjertmans om de kan rekommendera den till 'vanliga segel'.. * Gorilla clear tejp låter käckt, men får mig att tänka på tv-shop-reklam och det står inte att den rekommenderas till någon sorts segelkvalitet överhuvudtaget.. Vidhäftning och sol-/vädertålighet är ju såklart en viktig parameter.. Och även 'elasticiteten' tänker jag..? 'Vanliga segel' har ju mer 'stretch' i sig jämfört med sprayhoodfönster och segelkvaliteter som Mylar och Kevlar etc..

Kan man inte lägga primer direkt på gelcoat?

Vad tror ni om Epifanes undervattensprimer? För mig är det nämligen inte noga att 'hålet' fylls upp utan vill bara att det ska bli vattentätt och övermålningsbart med grundfärg. https://www.paintpro.se/farg-ytbehandling/bottenfarg-och-batfarg/epifanes-under-water-primer?att=MCw3NUw=&gclid=EAIaIQobChMIsbS29Iyj8AIVT_gYCh3jTgOWEAQYESABEgIMCvD_BwE

Hej! Jag tycker att jag har googlat rejält och sökt i forum men känner mig ändå förvirrad.. Jag har en segelbåt från 74 där gelcoaten släppt under vattenlinjen, några kvadratcentimerer så att glasfibern syns.. Se bild.. Jag kan inte tänka mig att skrovet är epoxibehandlat, så egentligen behöver jag ju inte täta med epoxi även om det iofs verkar smidigt..? Men härdtiden kan vara många dygn/veckor? Så om jag kör på polyester, ska jag slipa och pensla på polyester eller måste man använda polyesterspackel? Eller ska det heta gelcoatspackel?

Kan man även använda den produkten direkt på befintlig sikaflex? Tänkte bättringstäta en ruta... Mvh.

Finns det någon bra utrustning som underlättar att skapa rätt blandningsförhållande? Det här med 2% vid såhär små volymer är inte lätt att få till på känsla väl... Är det aceton som gäller när man förberett märket/ytan som ska fixas?

Hej, Vi har lite fula märken och sprickor i vår segelbåts gelcoat (vit) i sittbrunnen. Plasten är original, drygt 30år gammal men fin för övrigt. Är det 2-komponents som gäller? Är det mycket besvärligare att ta sig an stora avgränsade ytor (där märken finns spridda), eller är det mer vettigt att ge sig på alla små/halvstora märken var för sig? Många märken är hyfsat djupa (slagmärken) och glasfibern skymtar här och var. Alltså, vad gör man, och hur? Samma fråga gäller märken på fribord, i anslutning till vattenlinjen. PS. Vi har letat en hel del info här i forumet, och visst finns det mycket skrivet i ämnet. Dock känner jag mig bara mer och mer förvirrad efter att ha läst om alla olika specifika plastproblem . Så jag tar mig friheten att starta en ny tråd i ämnet, som är specifik för just oss. DS. Hälsningar Johan. Senast ändrad av Johan77 | 04 mars 2008 | 20:22

På sikas hemsida står det såhär; Efterbearbetning av fogen måste ske inom massans öppentid. Vi rekommenderar i första hand användning av Sika® Tooling Agent N. Andra glättningsprodukter bör testas utifrån kompabilitet innan användning. Men jag kan inte hitta den i deras produktdatabas... Johan. Senast ändrad av Johan77 | 01 februari 2008 | 22:57

Hej, En fundering kring sikalfex; Om man vill täta exv en genomföring enligt konstens regler, dels att den ska bli tät och dels att den ska hålla så länge som möjligt (tänker på rörelser som kan försämra med tiden). Om man t ex tätar först från utsidan och låter det härda med en viss åtdragning (ej slutspänningen) och sedan tätar på insidan och låter det härda på samma sätt, och sedan slutdrar man förbandet. Hur lång tid ska man låta sikaflexet härda innan man slutdrar? Och hur funkar det vid olika temperaturer, exv nu när det är lite kallt ute? Och en annan fundering; Om man gör om tätningen i/runt ett fönster så är det svårt att få det snyggt, det kladdar ju så förbannat, finns det nåt bra tips på hur man gör detta så smidigt som möjligt? Typ något lösningsmedel som minskar kladdet men som ändå inte påverkar sikaflexet negativt. Hur gör båttillverkarna för att få det så perfekt överallt? Johan.

Vart kan man finna en lämplig backventil tro? Det verkar knivigt värre (förståligt tyvärr). Har försökt med Drevia och www.esska-teknik.se men ingen av dessa har i alla fall någon produkt som är i närheten av att kunna klara uppgiften. Det säkraste alternativet kanske är att installera en vanlig liten handventil i driekt anslutning till pumpens inlopp, som ju då garanterat håller tätt i alla fall. Haken är ju då bara att man då måste ner vid motorn varje gång man ska starta, och varje gång man lämnar båten. Eller om det finns någon prisvärd elektrisk donventil som är gnistsäker och lämplig för diesel?? Hade ju varit fiffigt att bara kunna trycka på en strömbrytare som man monterat lättåtkomligt, exv en ip-kapslad ute i sittbrunnen .

Hej! Vi har inte hunnit ge oss på något mer än. Men funderar mycket och läser ivrigt alla inlägg. Kompressionen är kontrollerad i höstas vid cirka 0C. Trycket (ej omräknat till högre temperatur) var i underkant men i alla fall godkänt och lika stort i båda cylindrarna. Jag skickade ett mail till Drevia i Lysekil och frågade efter en lämplig backventil. Det fick jag inget svar på, däremot tyckte de att det lät som om matarpumpen inte fungerar som den ska gällande backspärrfunktionen, om det nu alltså är så att bränsle rinner tillbaka genom denna vid stillastående. Ett tips från Drevia är annars, om jag inte reklamerar pumpen förstås att sätta in en blåsa som utombordare har på sin bränsleslang, något som dessutom underlättar avluftningen. De sa bara att de vet att det fungerar bra, men utan att ha hunnit testa det själv så undrar jag ändå hurpass bra backspärren är i en sån blåsa? Vilket arbetstryck har en typisk matarpump? jag har ingen aning, men kan det vara 0,1bar kanske? I så fall kan det ju inte vara lätt för en backventil med lågt öppningstryck att hålla 100% tätt dessutom. Dessa båda egenskaper strider väl generellt mot varandra. När jag funderar vidare på detta så slår det mig att läckoljerören ju går direkt tillbaka till finfiltret (alltså inte via en slang till tanken som en del har det), så det finns väl ingen risk att tankens luft kan ersätta bränset? Jag tänker att om hävert uppstår så måste väl utrymmet ersättas av luft, annars torde väl bränslet hålla sig kvar, då med ett litet undertryck jämfört med höjdskillnaden till tankens nivå? Hursomhelst, nummer ett blir nog att trycksätta hela bränslesystemet från tank till motor och noga söka efter läckor, för att bättre kunna utesluta tjuvluft i bränslet. Hälsningar Johan.

Motorn har inte alltid varit sådan här. Innan vi började märka av en försämring så startade den utan kallastart (visste inte ens att det fanns!) på några sekunder (som man förväntar sig), oavsett utetemperatur. Inte ens marinservicefirman nämnde något om att det fanns en sådan funktion, det kom han på först när fantasin strandat och fakturan sakta närmade sig femsiffrigt. Lite trist, men men… Om motorn har centrifugalstyrd förställning av insprutningen vet jag inte. Motorn har 1st högtrycks insprutningspump till varje cylinder. Pumparna har shims monterade mot motorblocket och vad vi hört så är denna tjocklek avgörande för motorns funktion. Vi har dock aldrig haft loss högtryckspumparna under den tiden då motorn blev allt sämre. Först i höstas demonterades bägge två och lämnades in för provning. Sedan monterades de åter med samma shims, och motorn blev varken sämre eller bättre. Det går inte att ge motorn kallstart under tiden man försöker starta den, detta måste göras innan vad jag vet. Man ställer gasreglaget med tomgångsgas och drar i motorstoppet, sedan är det klart att försöka starta motorn. Avgaserna har ingen tendens till att ryka svart, avgaserna ser fullt normala ut.Drevia har vi inte haft kontakt med, inte än i alla fall. Bara lekmän och en marinservicefirma har låtit kunskaperna och fantasin spela fritt. Den nya matarpumpen är en kopia, då Penta tydligen har slutat tillverka originalpumpen själva. Det positiva är dock priset, tror jag gav 700kr för en ny komplett pump hos vår marinbutik, till skillnad mot en bantad reparationssats som gick lös på 900kr. Jag funderar på hur bra backspärrfunktion dessa matarpumpar har? Kan det vara värt att prova att montera en extra backventil i anslutning till matarpumpens inlopp? Vad ska man helst köpa i så fall? Har ingen aning själv. Vi har inte provtryckt bränslesystemet ännu. Egentligen borde vi väl ha gjort det bland de första sakerna vi gav oss på, innan marinservicefirman började sätta på taxametern, men det har vi alltså inte gjort. Räcker det i så fall att provtrycka med luft med någon tiondels bar? Har ni något tips här kanske? Fenixen, vad menar du med detta? ”Dom är mycket snålt ställda från fabrik. Svarar motorn dåligt på gaspådrag efter start (en till två minuter varmkörning) kan man skruva på bränslet ett halv varv.” Kan man helt och hållet utesluta problem med ventilerna? Ska höra med marinbutiken imorgon om de har någon bra backventil som jag kan sätta in snabbt och lätt. Hade varit guld värt om det faktiskt är ett så simpelt problem. Trevlig helg på er! Senast ändrad av Johan77 | 25 januari 2008 | 20:57

Hej, Vi har en Volvo Penta modell 2002 från -89. Under förra säsongen så blev motorn gradvis alltmer svårstartad, och från i höstas så verkar det varken bli sämre eller bättre med den saken. Man kan behöva köra startmotorn uppemot en halv minut innan den överhuvudtaget visar något tecken på att vilja starta. Och när den då väl gått igång till slut så svarar den inte alls på gasen, varken med växel ilagd eller med tomgångsgas. Efter ett tag, oftast ½-2 minuter så börjar den sakta komma upp i varv, efter det så funkar den som vanligt (som man förväntar sig). En sak som hjälper att få igång motorn, är att använda kallstarten, då går den nästan alltid igång på några sekunder (som man förväntar sig), och likadant om man innan ett startförsök pumpar manuellt med matarpumpen. Men såhär ska man ju inte behöva ha det. När motorn nyligen varit startad så går den igång med lätthet, oftast även om den är kall. Annars är det just när den är kall och inte körd på några dagar som den blir kinkig att starta. Det har inte spelat någon roll om det varit 30C ute eller 0C för den delen, vi kan inte märka någon skillnad alls. För övrigt går motorn som en klocka med bra kraft. Vi har gått igenom motorn ganska grundligt under hösten, men utan resultat. Vi har säkerställt att det kommer ren diesel hela vägen från tanken till matarpumpen. Och att inga förträngningar finns i slangar/rör fram till denna. Tankens avluftning har fri passage. Tanken är i syrafast och cirka 6 år gammal. Pumparnas returledningar är dragna med rör original direkt tillbaka till finfiltret. Systemet har vi avluftat många gånger enligt konstens regler efter att ha demonterat/monterat alla olika delar och försäkrat oss så gott det går att kopplingar och andra anslutningar är täta. För- och finfilter har vi studerat och dessa har inte visat något tecken på varken smuts eller vatten, men vi har givetvis ändå bytt dem än en gång för att utesluta dem i felsökningen. Inga tecken på vatten i motorn någonstans, det enda vi har funnit är pyttelite korrosion i den gamla original matarpumpen, som vi alltså bytt nu. Matarpumpen bytte vi för att även kunna utesluta den.Samt så har vi kontrollerat kompressionen (mätningen gjordes vid 0C och båda cylindrarna visade lika och godkänt, dock lite i underkant men alltså vid 0C). Spridarna är provtryckta och rengjorda och utlöser vid 195kg båda två, och med fin spridarbild).Högtryckspumparna (2st) är också provade i testbänk hos fackman och dem var det inget fel på heller tydligen. Som sagt, den bästa ledtråden vi har i den fortsatta felsökningen är det faktum att kallstarten tydligt avhjälper fenomenet, då motorn nästan alltid går igång på några sekunder (som man förväntar sig), och likadant om man innan ett startförsök pumpar manuellt med matarpumpen ett litet tag. Både vi och fackmän verkar inte komma någon mer vart, fantasin sätter gränsen för vad det kan vara för fel. Så nu blir vi jätteglada för varje tips vi får, hur långsökt det än är. För förmodligen är det just ett långsökt problem, och inte otroligt att det dessutom är enkelt när man väl kommer fram till det. Vi hoppas på tips från er andra medlemmar!