xyz123

Min länk fungerar också ifall man kostar på sig att kopiera texten och klistra in den i en webläsare. Att maringuiden.se inte inser att en länk är en länk är deras problem - inte mitt. De system jag brukar använda har inga problem med detta.

En dyster text i dagens SvD. http://www.svd.se/sport/tre-doda-i-segelolycka_7122375.svd

Ja det blir dyrare. Men inte så mycket dyrare. Man kan få en PLB för 2690:- och Shipfinder till en iFåne eller AndroidXXX kostar inte så mycket.

Det var med tvekan som fritidsfolket släpptes in på sjöfartens VHF-band. Man skall kanske ta fasta på denna tvekan och på Coppertails invändningar mot att vi försöker följa VHF-kursens utlärda signalprotokoll. Det är kanske läge att montera ner den VHF man skaffat. (I mitt fall uteslutande pga den säkerhet man får(?) med DSC.) Mycket av det man vill uppnå med att ha en VHF kan uppnås med andra medel. Om man behöver tala med brovakt, slussvakt eller med en gästhamn så har man med mycket stor sannolikhet mobiltäckning. Om man får så stora problem att man behöver hjälp så kan man i stället använda en nödsändare, PLB eller EPIRP. I stället för att lyssna på rapporterna från rapportpunkterna så kan man ha en AIS-mottagare. Vid närmare eftertanke verkar alternativen till VHF betydligt bättre.

80 % (Men jag är en landkrabba! ) Senast ändrad av xyz123 | 20 april 2012 | 21:43

Jag har också varit nybörjare och undrat var och hur man letar upp lediga båtplatser. För en nybörjare kan det vara besvärligt att hitta rätt marknadsplats! Jag flyttade min båt förra sommaren. Det var inte helt enkelt. Begreppet ledig båtplats tycks vara ett okänt begrepp i storStockholmsregionen. Till slut började jag undra om storStockholm var en ren inlandskommun utan kontakt med farbart vatten! De lokala politikernas bristande kännedom om båtlivet stärkte denna misstanke. Vilka orsaker; politiska, ekonomiska, miljömässiga, &c; finns det till denna påtagliga brist på lediga båtplatser? Detta borde diskuteras någonstans! Men detta forum är troligen fel plats?

I dagsläget är det bara Net1 ( http://www.net1.se/ ) som jag kan rekommendera som mobiltelefon på sjön. Och detta beror på den använda frekvensen, 450 MHz. Men detta alternativ har sina egna problem som man måste ta ställning till! Om man bara seglar inomskärs så bör man även kunna använda övriga operatörer. Men jag rekommenderar i så fall grundlig täckningsanalys för egna farvatten. I slutändan får man nog bita i det sura äpplet och skaffa en fast VHF med masttoppsantenn. I alla fall om man vill vara något så när garanterad förbindelse med land även i kritiska situationer. Senast ändrad av xyz123 | 18 april 2012 | 21:15

Somliga skulle kanske föreslå Sonim. Den tål i alla fall vatten och misshandel i största allmänhet. Men den är i stort sett bara en GSM-telefon. http://www.sonimtech.com/ En s.k. smarttelefon med sjökort och AIS ( d.v.s. Shipfinder) är kanske ett bättre val i dessa tider? Ett tredje alternativ är en telefon med uttag för yttre antenn. Då kan man sätta upp en telefonantenn i masttoppen.

Jaha, jag minns när jag kom med min fabriksnya bil till hamnen. Då brast det för en av mina båtgrannar. Enligt honom skulle jag köra en gammal skrotbil. Det hade jag i och för sig gjort. Men jag hade kört den sen den var fabriksny. Eftersom den var slutkörd bytte jag till en ny bil.

Här är det läge för två tolkningar av myndigheternas godkännande av somliga lanternalösningar och förbjudande av andra. 1. Kan det vara så att felaktiga lanternor ställer till med olyckor? Om så är fallet så skall man kanske som myndighet försöka hjälpa även små privata ägare av fritidsbåtar. Godkänn lanternor som visar rätt; rätta sektorer, rätta färger, rätt styrka. 2. Man vill kanske som myndighet djävlas med små privata ägare av fritidsbåtar? Välj själv vilken tolkning som är troligast!

Om folk kan vara lugna eller inte när de möter mig vet jag inte. Jag halkade in på båtlivet efter en hjärtattack och är väl fortfarande att betrakta som nybörjare. - Men jag har nfb's intygsbok och det finns anteckningar av såväl teoretisk som praktisk natur i densamma.

Gäller din fråga alla intyg som nfb administrar eller bara de som medför någon sorts behörighet?

Varför har man till en del rullfocksystem två likrännor? Hur kan man använda två likrännor? Kan man hantera två försegel, ett per likränna? Kan det finnas någon fördel för en söndagsseglare med två likrännor?

Oj då! Jag har, dessvärre, fått det bestämda intrycket att det i storStockholms området bara finns rena inlandskommuner utan någon som helst kontakt med farbart vatten. Lediga båtplatser verkar hur som helst vara en totalt okänd företeelse.

Problemet är att man bör veta vad som gäller. Det gäller för övrigt all utrustning. Vad gäller om den är med? Vad gäller om den inte är med? Jag tycker att man skall ta reda på det!

Om du har VHF och/eller mobiltelefon och råkar se ett trasigt sjömärke så är du skyldig att rapportera det. (Om det inte är ett obetydligt fel.) Det är något som man bör göra klart för sig själv innan man släpar ombord VHF och /eller mobiltelefon.

Tänk om man var så ung som ni verkar vara.

Nej! Jag har givetvis inte använt SOS / DSC knappen! Jag har aldrig använt DSC knappen! Den enda gången jag sänt ngt från VHF'n var när signalen visade fel. Senast ändrad av xyz123 | 29 januari 2012 | 14:23

Nu har jag lösningen! Man saboterar, olyckligtvis och ovetande givetvis, sändningstangenten. Sen glömmer man mobilen hemma eller ser till att den är urladdad. Då kan man höra på VHF trafiken men inte sända iväg något. (Anm. För en f.d. eldledningssignalist är radiodisiplin inget som helst problem. ) Återstår förståss att byta ner sig till en VHF utan SOS-tangent. Om moralen börjar gnaga för mycket och om man har lite laddning kvar i telefonen så kan man kanske sända ett tips-mail till någon av kvällstidningarna.

Första gången jag skulle rapportera något så var det inte så farligt. Bara risk för materiella skador och genomblöt besättning. Andra gången, den felaktiga signalen, tvekade jag i flera minuter på grund av mina tidigare erfarenheter. Men om man passerar en röd signal finns det en uppenbar risk för dödsfall. Och man är skyldig att rapportera fel. I alla fall fel som kan ge upphov till problem. Vad skall jag göra om jag vid Furusund ser en hornmina mitt i farleden? Skall jag rapportera? Vågar jag rapportera? Är det överhuvudtaget meningfullt för mig att rapportera? Om hornminan visar sig vara ofarlig - blir jag bötfälld för att ha använt VHFn och försökt rapportera?

Fattar alltså nada, kanske kan du förtydliga ditt inlägg? Jag gjorde misstaget att använda VTS-kanal. - Inte populärt! - Jag för min del tyckte att alla som förväntades lyssna på VTS-kanalen borde informeras. Jag tänkte dessvärre inte på andra alternativ. Senast ändrad av xyz123 | 27 januari 2012 | 20:29

Tja, hitintills har jag lyssnat på VHF, kanal 16 och aktuell trafikkanal. En gång råkade jag ut för en signal som visade fel, grönt när det skulle varit rött. Efter flera minuters funderaden så rapporterade jag felet. (Om man passerar signalen när det skall vara rött så råkar man för stora problem, mycket stora problem.) Nästa gång jag råkar ut för någon felaktig signal eller annat fel som kan ge upphov till problem så kommer jag att stänga av VHFn, montera bort den, gömma den, säga upp den &c, &c, &c. Senast ändrad av xyz123 | 13 januari 2012 | 21:35

Se till att du kan allt som krävs för att få nfb's utsjöskepparintyg! Du måste kunna *räkna* på tidvattenhöjder och tidvattenströmmar. Det finns dessutom en massa annat som du måste veta. Vad gäller i engelska kanalen? Vet du det? Vad måste du kunna visa upp i främmande hamn? Vet du det? &c

Jag tömmer båten, en segelbåt 6 m lång 2 m bred, i största möjliga mån. I synnerhet tar jag hem nästan allt som kan suga åt sig fukt. Det vill säga alla dynor, alla rep, alla vimplar o flaggor. Jag tar också (av andra skäl) hem en hel del annan utrustning. Kvar är ett nästan tomt skrov. Dock är gardinerna och alla trädetaljer kvar. Jag gör inget åt de ventiler som finns. De är alltså helt öppna. Sen sätter jag in några torrbollar. Dessa behöver underhåll i början av vintern. Det är under hösten som fuktproblemet är som störst. Vinter- och vårluft är, relativt sett, torrare.Torrbollarna suger i sig den fukt som annars skulle fällt ut på de kala plastytorna. Detta har fungerat bra för mig.

När Gudrun kom hade jag en hel men tidigare använd grön pressening av billigast lättviktstyp. Den höll helt och hållet hela vintern och nästa vinter också. Jag tror att det allra viktigaste är hur man spänt fast den! Inget fladder! Inget som gnager! Pulpitrör som ligger mot presseningen kläs med sådan isolering som används till vattenrör! o.s.v.