Har tanken slagit dig?

[Har tanken slagit dig?]

Intressant att Du skriver det. Vi var nämligen mer än lovligt trötta på det blöta kapellet som man ändå måste forcera med alltid blött inne som följd. Därför (nja, inte bara därför....) har vi nu just en kabinbåt med skjutdörr. Och visst är det skillnad. Visserligen har vi numera kapell på den med (över akterdäcket), men det blir mer som ett uterum och är ju egentligen ett uteutrymme. Där tar man av sig allt blött innan man går in.

Vi har två stora glasskjutluckor över salongen och förarplatsen, och ofta sitter jag i dem och kör med fötterna om vädret är angenämnt. Vår båt har dessutom dubbelkommando, så jag kan även sitta ute på relingskanten på styrbord och köra.

Annars finns ju flybridgevarianten av dubbelkommando

[Sökes, erfarenhet av bogpropeller.]

Håller fullständigt med !

Försök alltid göra så mycket som möjligt utan bogpropellern. För mig är det lite sport, känna av vinden, beräkna avdriften före ett tajt läge o.s.v.

Men hade jag inte haft dem skulle jag t ex aldrig vågat gå ut själv med barnen (som är för små för att hoppa iland med en tamp och orka hålla något). Dessutom blir allt så mycket enklare och situationer kan undvikas i de fall naturens krafter är emot en. Eller när man tabbat till det...

[Har tanken slagit dig?]

Han får nog hålla sina leksaker på golvet även om Ni köpte motorbåt !

Jo, det lutar visserligen inte lika mycket, men det lutar å andra sidan åt alla håll (dock ej samtidigt ). Ibland när det går sjö önskar jag att jag hade lite segel att stabilisera gungandet och slåendet med. Visserligen finns det mesan som tillbehör till min motorbåt, men just den är så förskräckligt ful. Å andra sidan har vår båt rak axel, roder och lite köl, så vi puttrar med fördel njutbart i 5-6 knop. En del drevförsedda båtar är ju rätt slingriga och jobbiga i dessa ekonomifarter.

Fast å andra sidan sitter man inne i värmen med vindrutetorkarna på, det är väl fördelen jämfört med att segla om det regnar. Och att kunna dra på i 20 knop om åskan är på gång eller om man vill fram fort.

[Segelbåtar kolliderade utanför Lysekil]

Det jag reagerar på är att Ni medvetet försatt Er i en situation så Ni inte ser båtarna Ni är väjningsskyldiga för. Att Ni inte såg dem förrän de var precis framför är ju liksom inte deras fel...

Om de trodde sig hinna snika framför eller inte hör egentligen inte hit, det var ju Er skyldighet att gå bakom så att ingen situation skulle uppstått.

Visst har man skyldigheter att avvärja en kollision oavsett om man har väjningsplikt eller inte, men när man inser att kollision är ett faktum kan det både vara försent och bli panikreaktion. Skyldigheten att avvärja en kollision gäller ju dessutom båda. Som jag uppfattar det försökte i alla fall den andra båten, om än i panik och med misslyckat resultat.

Om Du nu tycker att de gjorde fel i sitt sista försök - vad gjorde då Ni i sista stund för att undvika kollisionen ?  Om han hade tid att vända båten efter att ni sett honom borde Ni haft oceaner av tid att lägga om rodret och undvika kollision. Ni som dessutom egentligen skulle väjt så att situationen aldrig hade uppstått.

Senast ändrad av IngemarE | 20 juli 2008 | 20:07

[Blir det någon riktig båtsommar i år?]

Vi kom hem i förrgår kväll efter en vecka på Vättern och i Göta kanals östra del. Totalt c:a 150 nm.

Visst har det blåst en del, men inte värre än att vi kunde gå de 30 nm upp till Hästholmen första kvällen. Som allra värst blåste det visserligen i början av veckan, men då hade vi ändå planerat att gå i kanalen. Från Motala ner till Hjo (30 nm över öppna vattnet) i torsdags var det väl lite gropigt med 10-12 m/s och motsjö, men det gick.

Och det bästa av allt - vi har faktiskt haft solsken nästan hela tiden, förutom i fredags när vi gick hem. Barnen har badat, vi har grillat och det har varit riktigt varmt några kvällar. Visst har vi sett att det runt oss inte varit lika gôtt väder alla gånger, men men.....

Så visst är det båtsommar i någon form i år också !

Senast ändrad av IngemarE | 20 juli 2008 | 14:12

[Sökes, erfarenhet av bogpropeller.]

Nej, det är en standard 12V som jag försett med ett via relä urkopplingsbart seriemotstånd på lindningarna. Motståndet/resistansen består helt enkelt av ett antal meter kabel, utspridd under durken.

Bogpropellern består ju av elektronik och reläer också, och ett 24V-relä fungerar t ex inte på 12V. Inte heller ett 12V-relä på 7-8V. Därför måste spänningsreduceringen ske så endast själva motorn berörs.

Såg nu i nya Sleipnerkatalogen att man har tagit fram en regulatortillsats för att just kunna köra bogpropellern på lägre fart. Billigare hade dock varit om man redan från början försåg dem med ett extra lindningsuttag....

[Sökes, erfarenhet av bogpropeller.]

Det som gör mig tveksam är att de är rätt klena, och samtidigt nästan dubbelt så dyr som bogpropeller. Att firman sedan bara har ett mobilnummer har kanske inget med produkten att göra....

Uträkningarna Jetåterförsäljaren har visar att c:a 30 kg skall räcka vid upp till 12 m/s på en 9m stor typisk båt. Det är mindre kraft än Sleipners allra minsta ger, och mindre än hälften av SP55:an som jag har.

Nu råkar jag ha en 2 hk (Sleipners minsta) i aktern på min båt, och jag kan säga att i praktiken händer ingenting på den vid över 5-7 m/s. Vid 10 m/s så orkar med nöd och näppe min 4 hk i fören göra jobbet mot vinden.

Dessutom verkar effektiviteten på elektro-bogjet vara väldigt låg. 30kg-modellen drar 4kW, alltså mer än dubbelt så mycket som en bogpropeller som uträttar samma sak. Kanske inte så konstigt med tanke på de klena slangdimensionerna, men det krävs ström bakom !

Du funderar på en 4kW bogprop, vilken kanske har en dragkraft på c:a 80 kg. Men den största elektriska bogjet'en firman säljer ligger bara på 65 kg (ungefär som en 3kW/4hk bogprop) men drar ändå då hela 10 kW. Finns dessutom inte för 12V och modellen kräver rätt stort vattenintagshål.

Jag tror dock på bogjetidén, men då framförallt på små båtar. Fast inte med de priserna...

Senast ändrad av IngemarE | 19 juli 2008 | 23:26

[Sökes, erfarenhet av bogpropeller.]

Det viktiga för att få bogpropellern att vara tyst är nog att göra röret så optimalt som möjligt. Framförallt kanterna. De skall vara väl avrundade och inte skarpa, som de är på många varvsplastade bogproprör. Sedan kan man dämpa ljudet en del genom att sätta bitumenmattor på skrovets insida omkring den.

Sleipner har jag väldigt bra erfarenhet av. Standardmonteras på många båtar redan från varv. De har inbyggd fördröjningselektronik som räddar brytpinnen om man växlar riktning innan den stannat emellan. Sedan har jag byggt halvfart på min för att få den tystare de 90% av alla gånger jag inte behöver full kraft (se artikel i PB i vintras), för min båt tillhör dem med skarpa kanter kring röret (plastat av varvet ).

Min SP55 för ett ohyggligt liv på fullfart, men är tyst och fin på det tillbyggda halvfartsläget. Samma modell i en båtgrannes båt är dock tyst och fin även på normalfart i hans - alltså beror ljudnivån väldigt mycket på monteringsjobbet också.

[Spendera några dagar på vättern]

Helt rätt.

Det skall vara muddrat till 2,25 tror jag i nästan hela hamnen, men just nu är djupet sämre och varierar (1,50-2,00). I yttre delarna och mitten av hamnen är det nog inga problem med 1,85. Men det är inte att rekommendera att gå in speciellt långt om man sticker så djupt. Inte i sommar i alla fall.

För ett par år sedan anlade nämligen en golfklubb (Sand Golf Club) en ny golfbana mellan Habo och Mullsjö. Vid några riktiga skyfall för ett par år sedan sköljdes en massa fyllnadsmassor ner i ån, som sedan mynnar just i Domsands hamn. Man fick ett aja baja av myndigheterna efter första skyfallet, eftersom man inte enligt dem vidtagit nödvändiga åtgärder (men vi hade ingen aaaaning om att det skulle komma sådana skyfall....). Fast sedan hände samma sak vid nästa skyfall - dock utan någon mer konkret åtgärd från myndigheterna då heller.

I hamnen var vattnet som chokladmjölk, och i utloppet mot Vättern såg det ut som man ibland ser på flygfoto över Amazonflodens delta - grumligt vatten långt ut i sjön. Många båtägare fick problem med sina kylsystem i det jord- och sandfyllda vattnet.

Detta sediment har alltså lagt sig på hamnens botten, och hela hamnen måste muddras. Båtklubben tog prover och talade om att inleda en process mot golfklubben, men det har mig veterligen lagts ner. Nu mal kvarnen med miljöprövning av var muddermassorna skall läggas o.s.v. och det går inte så fort. Men till nästa sommar är hamnen förhoppningsvis nymuddrad.

Visingsöhamnen, eller rättare sagt bryggan, har jag åkt förbi många gånger. Tycker dock att den ser mer ut att vara en privat brygga ?  Och det är nog riktigt att man skall veta vad man gör när man går in där. Jag har aldrig provat, men Du gav mig en idé att kolla upp det lite mer

Senast ändrad av IngemarE | 08 juli 2008 | 11:03

Senast ändrad av IngemarE | 08 juli 2008 | 11:05

[Spendera några dagar på vättern]

Sjömack finns även i Hästholmen, mellan Vadstena & Gränna. Diesel finns även i Domsand (sedelautomat, fråga efter jourhavande hamnvärd)  strax norr om Jönköping. Den hamnen är f.ö. södra Vätterns största (c:a 300 båtplatser) idylliskt belägen i ett natureservat.

Vadstena har väldigt trevlig gästhamn (vallgraven) och leksaksmuseum m.m. på ett stenkasts avstånd. Visingsös gästhamn är sisådär, men ön är som gjord för en barnfamilj. Förutom att åka guidad rundtur med remmalag (häst & vagn) så finns vid hamnen ett lekland med allt från minigolf och 4-hjuliga motorcyklar till ponnyridning och elbilar. Vi tillbringar med lätthet ett par timmar där med våra barn (fem och sju år).

Eftersom båten Ni åker i är relativt liten så är det nog ändå bäst att hålla sig i norra delen där det finns skärgård att ta skydd i. Vättern kan nämligen ändra karaktär på 30 min - från spegelblank till vita gäss. Och sjön kan bli mycket krabb med branta, besvärliga vågor. Som någon sade - Vättern är den enda sjö han vet där det kan komma vågor från ingenstans och från fyra håll samtidigt. Den som inte färdats på Vättern har nog lite svårt att förstå hur ombytlig sjön är. En del av samma karaktär finns även i Vänern, men undervattensströmmar (?) och annat gör tydligen Vättern värre.

I fredags skulle vi t ex gå från Fingalshamn på östsidan till Domsand på västra. Vädret var fint och sjön lugn - tills vi kommit 1/3 av vägen. På mindre än 15 min blev det så kraftig sidsjö att det började bli ytterst obekvämt även med vår båt. Vinden ökade plötsligt till 13-18 m/s - inget som SMHI varnat för på fredagen. Återstod att kryssa och köra mot vågorna ett tag. Takluckorna (3m över vattenlinjen) behövde dock stängas för sjön bröt upp över taket....

Ner mot hamninloppet gick vi med vågorna, som gjorde ungefär 10 knop tvärs inloppet. Det var liiiite marigt att plötsligt lägga sig tvärs och styra in.

Några timmar senare var jag nere vid båten igen, och då låg sjön absolut spegelblank !  Egentligen borde det fortfarande legat lite gammal sjö efter förmiddagens ståhej, men som sagt - det är Vättern....

[Alternativ till teak?]

Nej, Flexiteek säljer även till privatpersoner. Jag har flexiteek på min båt, nu inne på sjätte säsongen.

Det är inte billigt, men mattorna kommer färdiga efter Dina mallar, med nåt och allt. Bara att limma på plats. Ingen behandling och helt halksäkert när det är vått. Dessutom är det inte helt olikt teak, till skillnad från Tek-Dek som jag tycker är alldeles för chokladbrunt. Dessutom får man på Tek-Dek göra nåtjobbet själv, och det är inte speciellt enkelt på PVC....

Jag har kvar några bitar efter utskärning av luckor på peket som kom dit för fem år sedan. Det som suttit på båten i ur och skur är möjligen en aning blekare än det som legat hemma på en hylla. Men skillnaden är nästan obefintlig. Således inga problem med ljusäktheten.

Spill och fläckar tar jag bort med T-sprit. Är det något riktigt fult går det att putsa bort med grovt sandpapper (korn 40-60).

Se även min hemsida, NB-forum, under Dagbok: 11-13:e juli 2003, 16-30:e april 2004 samt 10:e maj och 4:e juni 2004.

[Ingen laddning, batterierna drar ur.]

Kontrollera först om laddlampan/laddkretsen är hel. De flesta växelströmsgeneratorer kräver hel laddlampa för att börja ladda, eftersom det är strömmen genom den som magnetiserar och s.a.s. sparkar igång generatorn. När generatorn sedan gått igång stiger spänningen på laddlamputtaget, och laddlampan slocknar (eftersom den då har 12V på båda sidorna).

Flyter det ingen ström från 12V på lampans ena sida genom den och ner till generatorns/regulatorns laddlamputtag - t ex genom kabelbrott eller glapp i lampsockeln - så börjar de flesta generatorer aldrig ladda (med en liten brasklapp för att det finns andra lite annorlunda och mindre vanliga lösningar där regulatorn styr laddlampan helt separat).

[Hjälp, röd lampa lyser och olja läcker]

Nu var det ju så att det var den gula lampan han aldrig sett lysa.

På motorn finns en givare någonstans (kan inte den motorn, tyvärr). Ofta sitter den någonstans mitt på blocket. Kabeln från den röda lampan landar där. Prova (med nyckeln på, men ej startad motor) att dra loss denna kabel från givaren, då skall lampan slockna. Gör den inte det är Du på fel givare eller också ligger kabeln mot jord någonstans på väg upp till lampan (kanske t.o.m. vid lampan).

Är det OK så långt finns två fel som kan orsaka lysande lampa: Fel på givaren eller oljetrycket. Givaren kortsluter till jord så länge oljetrycket är för lågt, sedan öppnar den till avbrott (och lampan slocknar). Lossa givaren och se så att det inte kommit in skräp som täppt till det lilla avkänningshålet.

Givaren kan ju ha gått sönder utan att det syns också. Vet man att det är givarfel så är det i och för sig ingen fara att köra båten, men om det är ett riktigt larm för lågt oljetryck så äventyrar Du hela motorn genom att köra vidare. Larmet visar att den inte får ordentlig smörjning och kan alltså skära/totalhaverera. Hade jag varit Du skulle jag ställa in morgondagens tur om Du inte hittar felet dessförinnan !

Den gula lampan brukar också lysa när nyckeln är i läget som ovan, men den skall slockna så fort generatorn laddar. Precis samma funktion som lamporna för oljetryck och laddning på Din bil. Om laddlampan inte lyser alls bör Du kolla upp även det. De flesta generatorer kräver nämligen en fungerande laddlampkrets för att överhuvudtaget ladda. Den får sin magnetiseringsström den vägen innan den kommit igång och s.a.s. blir självförsörjande. Detta gäller växelströmsgeneratorer, vet dock inte om Du har en sådan eller om det sitter gammal likströmmare på den motorn.

Både ladd- och oljetryckslampan har i allmänhet sin ena sida direkt ansluten till 12V via startnyckeln och den andra till oljetrycksgivaren resp. generatorns/regulatorns laddlampanslutning.

Kan Du inte kolla detta själv så be någon kunnig i Din hemmahamn slänga ett öga. Det kan det vara värt.

Senast ändrad av IngemarE | 25 juni 2008 | 07:29

[Flera förbrukningsbatterier?]

Det var på 12V/100Ah, art. nr 80-41001. Databladet fanns inte att ladda ner, men Kundtjänst fixade fram data på CCA m.m. som jag ville veta (900A).

Testade ett av dem med C/20 (dvs c:a 5A urladdningsström) efter att det stått på laddning ett tag. Det var c:a 95Ah i det batteriet, så det är godkänt. Vad många inte heller vet är att det kan vara rätt stora toleranser mellan individer m.a.p. kapacitetssiffran - även på småbatterier som NiMH. Upp till /-20% kan det vara i extremfallet. På blybatterier är ju kapacitetssiffran dessutom rätt temperaturberoende....

Kan tillägga att jag inte har så många alternativa butiker som säljer kring 100Ah häromkring. Därför blev det Biltemas. Batterilagret finns visserligen också, men de skulle ha 1900:- (!) för ett noname 100Ah. Förr var de ju bland de billigaste....

Senast ändrad av IngemarE | 24 juni 2008 | 18:37

[Flera förbrukningsbatterier?]

De batterier du hittar på biltema eller jula är så kallade startbatterier

Nej, inte enbart. De har faktiskt också batterier av typen marin/fritid (var på Biltema och köpte i förra veckan, och efter mailande till deras kundtjänst fick jag t.o.m. datablad från deras leverantör på batteriet).

Ett startbatteri som man iprincip kan säga att ett marin/fritidsbatteri är ska man...

Hmm, den här desinformationen underlättar ju knappast för dem som letar batterier. Startbatteri och marin/fritidsbatteri är nu samma sak....?

Laddningen är bara en fråga om tid. Batteriet tar emot ung. 50-70% av sin kapacitet av laddström beroende på typ. Generatorn i många fritidsbåtar levererar ca 50-70A vilket laddar ett normalt 75Ah batteri på 1,5timmar från helt urdraget

Nej, nej, nej. Det där är teori som inte har någon anknytning till verkligheten. Tyvärr en väldigt vanlig missuppfattning. Alla som har någon praktisk erfarenhet av blybatterier och viss batterikunskap vet att en generator märkt 50A inte laddar ett urdraget 75Ah-batteri fullt på 1,5 tim. NiCd, NiMH, Lithtium/jon och liknande batterier som konstantströmladdas - javisst ! Men inte blybatterier.

Ett blybatteri sväljer vad det kan få vid en viss laddspänning, men det går heller inte att pressa i ström i det. Visst, ett urdraget batteri slukar mycket ström initialt, ofta uppåt C/3 (dvs 25-30A för ett 75Ah, men inte mer). Fast bara en kort tid (5-10 min kanske) !  Sedan sjunker strömmen och ligger ofta på C/10-20 under en stor del av laddtiden. Under de sista 10-15% upp till full kapacitete är strömmen låg och det tar låååång tid att toppladda helt. Även om laddaren ligger precis vid gasningsspänningen (c:a 14,5V beroende på temperatur).

Det finns inga magiska lösningar för att ladda blybatterier på någon timme eller två. Inte ens Skyllermarks trollar, även om reklamen kan vara lite i vidlyftigaste laget. Mer än halva hemligheten i deras fall är enbart det faktum att båtägaren ser över och byter ut sina risiga kopplingar med hög inre resistans och ärgade anslutningar. Fabrikatet på det man sätter dit är av mindre betydelse.  

Den påstämplade strömmen på generatorn är alltså vad den maximalt kan ge - om batteriet vill ha så mycket ström. Den är ofta mer än tillräcklig på en inombordare, men med en stor batteribank som är urdragen kan det vara begränsande (ofta tillsammans med dåliga kablar/kontakter). Att ladda i de första 10-25% av batterikapaciteten kan därför påskyndas med kraftigare generator och/eller Skyllermarkskopplingar. Viktigt i en segelbåt t ex. Men sedan är det batteriet själv som bestämmer reglerna.

Ett tips till frågeställaren är att förse extrabatteriet med en separat batteribrytare. Då gör det inte så mycket om batterierna är lite olika, eftersom de är isärkopplade de långa stunder båten står oanvänd. När båten brukas (och de är ihopkopplade) går ju oftast ström antingen in eller ut ur batteribanken, och små olikheter mellan batterierna är ofta försumbar jämfört med de strömmar som går in/ut. Det är när de står längre stunder ihopkopplade utan yttre ström in/ut som det svaga batteriet annars succesivt kommer suga ur det starka.

Senast ändrad av IngemarE | 24 juni 2008 | 12:35

[Elmotor till jolle.]

Absolut en liten elmotor !  Särskilt med tanke på att farten blir måttlig och Du behöver inte ha dåligt samvete för ljudnivån när Dina barn far runt i kvällsidyllen. Har själv en MinnKota Endura 30 på en 2,40 lång gummibåt, och den gör väl 3-4 knop i högsta läget. Har sett dem för en bra bit under 2.000:-.

Men ett tungt fullstort batteri med fri syra i en så liten gummibåt är ingen höjdare. Jag köpte istället ett helt slutet litet batteri på 12V/18Ah på Biltema och monterade in i en liten trälåda med mjuka hörn, samt säkring & bärhandtag försedd med en snabbkoppling (högtalarkontakt av typen Speakon, billig och klarar strömmen men kanske behöver bytas efter ett par år p.g.a. miljön). På halvfart går den ett par timmar på detta batteri, och det väger bara c:a 6 kg.

Du kan se lådan och innehåll på NB Forum, välj Dagbok under NB870-bygget och titta sedan på 15:e april 2005.

Senast ändrad av IngemarE | 17 juni 2008 | 08:01

[silicon eller sikaflex]

Ram kan man väl ha, men när jag satte dit min så flöt det inte värre än att en valk med tejp gjorde susen.

[silicon eller sikaflex]

För att dämpa så lite som möjligt skall egentligen materialet vara hårt. Sikaflex kan gå bra, men ännu bättre är långsamhärdande epoxi. Clas Ohlson har en Araldit som i alla fall har härdtid på ett par timmar.

Den långa tiden är bra för att luftblåsor skall hinna stiga upp och försvinna ur massan.

[Bränslefilter före flödesgivare?]

Nu svarar jag istället för trådskaparen....

Flödesgivarna skall helst placeras så nära tanken/långt bort från motorn som möjligt. Detta för att få så mycket bränslevolym som möjligt mellan sig och motorn/bränslepumpen. Pumpar av membrantyp eller bränslesystemet på en diesel ger ganska ojämnt/hackigt flöde (även på returen, diesel) och med ett hackigt flöde visar ofta givaren fel.

Skrev en artikel om detta med att mäta bränsleförbrukning i Praktiskt Båtägande för ett par år sedan.

[Bränslefilter före flödesgivare?]

Tanken är helt rätt, men jag håller med om att nämnda Biltemafilter är lite klent. Det finns visserligen lite större modeller även på Biltema, men ett bättre alternativ är att gå till Lantmännen/Granngårdens maskin/serviceavdelning.

De har ett universalfilter enligt samma princip (sätt på slangen) för 8-10 mm slang, men i metall och avsedd för lite kraftigare motorer. Syns en skymt av det i Dagboken på min hemsida i slutet av maj 2008. Filtret kostar max en femtiolapp.

 

[Nu är det kört...]

Det SydMarin gjort har de gjort mot förra ägaren. Det är i så fall denne som, åt Rickard, skall driva ett eventuellt ärende i ARN. Men för att överhuvudtaget ha ett case måste dessutom Rickard kunna göra gällande (i princip bevisa) att det är SydMarin som gjort något fel. ARN utreder inte vad som gått fel, bara vems ansvaret för felet är. Vet man inte ens vad som gått snett kan man ju inte ställa någon till svars - inte sig själv heller.

Skulle dock Rickard få klart exakt vad som gått snett och detta kan härledas till felaktig montering, måste han dessutom alltså dels få med sig säljaren på processandet och dessutom kunna bevisa att säljaren inte pillat på något (=ändrat montaget) efter att SydMarin gjorde sitt. Och allt detta under förutsättning att SydMarins jobb var ett helhetsuppdrag med garanti (alltså inte att säljaren åtog sig att göra vissa saker).

Det är lätt att i en tråd rekommendera processande, civilrätt, ARN m.m, men i verkligheten är det oftast ingen framkomlig väg. Tyvärr har de som rekommenderar detta sällan egen erfarenhet utan skriver efter vad de läst i andra trådar och debatter (jo, jag har själv både varit i ARN och drivit ärende i rätten). I Ditt fall säger jag som många andra - glöm det !  Varför ? Jo:

• Orsaken är inte fastställd, och kanske inte ens går att fastställa.
• Det går inte att få ett vattentätt case av detta. Och om det inte går ens från början, då skall man inte starta en process. Det tar bara tid, kostar pengar och framförallt - mental kraft/ork.
• Värdet på det som tvistas om. Om man trots allt skulle vinna en process och få ersättning - vad är en 30 år gammal diesel i okänt (men ok, snurrande) skick värd ?  Det är det värdet (=försäkringsvärde, inte blocketannonspris) som processen handlar om, inte en ny eller renoverad motor. I princip ingenting.

Som sagt - betala mekanikern lite för att han fastställer orsaken. Var med och ställ frågor, det är lärorikt mitt i tråkigheterna. Kontakta sedan säljaren och, beroende på vad denne köpt för tjänst hos SydMarin, även de sistnämnda. Lägg inte krut på att ta reda på Dina rättigheter, för Du kommer ingenstans med processande. Den ersättning Du kan få är genom goodwill, och den får man inte genom att börja prata om rättigheter Du ändå inte har.

Håll oss uppdaterade ! 

Senast ändrad av IngemarE | 11 juni 2008 | 12:54

[Nu är det kört...]

Det hade varit samma sak med Baylinern också. Så fort det är en begagnad båt/motor så gäller samma saker. Många till synes fräscha amerikanare kan vara väl så risiga i maskineriet eller ha saker som inte fungerar.

Att köpa begagnat från en firma gör visserligen att man har lite bättre garantier o.s.v., men ingen firma ger fullständiga garantier på en begagnad motor. I Ditt fall hade det nog knappast gjort någon skillnad eftersom båten gick bra ett tag.

Impellern är det gummikugghjul som pumpar kylvattnet. Den skall bytas med jämna mellanrum (själv byter jag vartannat år), och man bör ha en med i reserv i båten. Locket på pumphuset lossas varefter man kan inspektera och byta impellern. Är den riktigt risig kan någon vinge gått av och lagt sig så kylvattenkanalen blockeras. Kan hända närsomhelst, oavsett om båten är nordisk eller en Bayliner .

Det som dock gör mig lite förbryllad är att Du säger att temperatur var normal på tempmätaren under den ödesdigra färden. Eller gav den inte utslag alls ? Vid ett kylvattenhaveri (blockerat intag, kass impeller o.s.v.) sticker temperaturen. Det första som tar stryk är dock avgasslangen/ljuddämparen, som ju kyls/dämpas av kylvattnet (kylvattnet som gårr hela vägen genom motorn/värmeväxlarna brukar blandas in i avgaserna i kröken eller limpan precis ovanför där avgasslangen sitter ansluten mot motorn).Gummiljuddämpare klarar det bättre, men det finns någon plastdito från Vetus som jag vet att folk lyckats smälta ner...

Först efter detta - alltså när tempen blir rejält hög och vattnet kokat - börjar det bli risk att motorn nyper. Men Du hade ju vattnet kvar i färskvattenslingan....? Möjligen kanske cirkulationspumpen på färskvattenslingan kan ha gett upp, men det känns långsökt.
Således får jag inte riktigt ihop det med att det skulle vara (enbart) kylvattenhaveri. Tror mekanikern får titta på det igen vad som egentligen hänt.

Men ser man det positivt - Du kommer bli expert på Din båt ! Jag lärde mig själv oerhört mycket på renovering av vår gamla båt med en MD3B-diesel som frusit sönder (se min hemsida, under Diverse i menyn).

Edit: Tänk på att motorn aldrig får köras mer än några sekunder utan att impellern får vatten. Mer klarar inte impellern. Har man kört torrt under uppåt 20-30 s (t ex glömt att öppna intaget) bör locket tas av och impellern åtminstone kontrolleras.

Senast ändrad av IngemarE | 10 juni 2008 | 22:13

[Nu är det kört...]

Jag hade sett till att få kontakt med säljaren, klart och tydligt redogjort för vad som hänt och se hur han/hon reagerar/har för kommentar. Dessutom - som ovan redan påpekats - korsförhöra säljaren om i vilket skick motorn var som sattes i, om den var renoverad och i så fall av vem o.s.v. Kanske finns utfästelser som i alla fall kan göra att Du får lite ersättning från något håll i alla fall. Det är inte fel att kolla med dem som satte i motorn, vad de vet. Har de bara utfört montaget så har de inget att förlora på att uttala sig om motorns skick som de satte dit.

Dock kommer Du aldrig att få ersättning fullt ut från någon. Var glad om Du får en liten peng. Motorn är nästan 30 år gammal (MD21B tillverkades 1979-1981 enligt Drevias hemsida) och därmed inte värd någonting egentligen. Den kan rasa dagen efter köpet, och det kan ingen köplag eller liknande gardera Dig mot. På en sådan gammal båt får man helt enkelt räkna med motorbyte/totalrenovering vilken dag som helst, och priset på båten är ju därefter också. Du skriver inte att motorn varit renoverad (bara begagnad).

Parallellt bör Du (vilket Du redan är inne på) fundera på om Du skall montera in en ny motor eller renovera den gamla - en ny motor höjer ju båtens värde markant.

Sedan funderar jag lite på Ditt haveri. Normal vattentemperatur och ingen oljetrycksvarning ? Trots detta har motorn skurit och är varm så det ryker om den. Fungerar verkligen kontrollampor och instrument ?  Har Du kollat impellern ?  Var kylvattenintagskranen öppen ?  Det finns hundra frågor.....

En sak gäller dock generellt när man köper begagnad båt, i synnerhet så gammal: Kolla igenom allt och bekanta Dig med motor, kylning, instrument o.s.v. innan båten börjar användas. På så gamla båtar brukar det vara mer regel än undantag att det är saker som behöver en genomgång. Tyvärr.

Du skriver att det droppat diesel också. Även detta (och ovanstående) är varningsklockor i mina öron, saker som i alla fall jag skulle kollat upp innan båten fick lämna bryggan.
Inte för att Du kan klaga på båten mot säljaren kanske, utan för att känna sig mer trygg när man sedan är ute. En motor skall inte droppa diesel. Inte heller ta in vatten i kölsvinet (mer än mycket lite). Likaså skall man kolla att den spottar vatten ur avgasutblåset vid varje start, om man inte hör det eller har instrument för kylvattenflödet.

Lycka till, men titta även på möjligheten att montera in en ny motor. Sura pengar. Och glöm inte att gå till botten med säljaren och alla turer kring motorbytet.

[CE - MÄRKNING ännu en tråd..]

Du skriver i första inlägget något som kan tolkas som att Du vill göra ett ordentligt CE-godkännande. Sedan - när någon föreslår en firma - så verkar det egentligen bara vara en billig skylt Du är ute efter. Eller det kanske bara en tråd för att ännu en gång få vatten på kvarnen om CE-godkännandets idioti o.s.v. ?

Om CE-godkännandet skall göras ordentligt och på en båt där man inte kan visa papper från tillverkaren på att saker och ting uppfyller kraven, får man ju givetvis betala firman för att ta reda på det själva. Därför kostar det.

En annan sak är ju att det egentligen inte är skylten som är det intressanta - det är det underskrivna intyget från den som har gjort/utfärdat skylten. Det säger sig självt att Du inte får en seriös firma att sätta sitt namn under ett sådant dokument (=ansvar) och ge Dig en skylt att klistra dit utan att också betala för det ansvar de tar på sig.

Enda sättet att få den där CE-skylten att limma dit riktigt billigt är att göra den själv. Det kan Du säkert fixa för några hundra. Eller höra med något oseriöst företag. Men den är som sagt inte värd ett jota om det inte finns ett överensstämmelsedokument bakom också.

[Intresse för separat mekforum?]

Jag tycker - tvärtemot de flesta i denna tråd - att det inte är en speciellt bra idé. Dels får antalet forum inte växa alltför mycket innan det blir svårt att veta var man skall titta för att se det mesta. Dels så kräver fler forum finare gränsdragning. Och det är inte lätt.

Visst kan man enkelt skilja på vad som är motorproblem och vad som är något helt annat, som någon ovan skrev. Men hur är det om t ex propellern är inblandad, och kanske dess lager ?  Det är i allra högsta grad mek men inte motor. Eller fixa till en skadad glasfibertrumma till bogproppen, där det sedan visar sig att det är problem med själva växelhuset o.s.v.

Fast det kanske skall begränsa sig till själva huvudmotorn. Hur man nu drar den gränsen.