Eilean

Ja precis så. Att gilla muller ger dig inte rätten att mullra när och var du har lust på andras bekostnad! Kommer det ungar och kör runt runt med jollar och snurra i naturhamnarna blir jag förbannad och ber dem sluta. När det kommer någon med raka rör till sin V8 som hörs inom en radie av flera sjömil i skärgården önskar jag att jag hade möjlighet att be denne sluta. Vad är det för fel på ljuddämpare? Vem ger någon enstaka individ rätten att förpesta tillvaron för mängder av andra? Din jämförelse med att få ...stå ut med idioter i både segelbåtar och motorbåtar som tror dom äger havet eller gamla stofiler som tycker att de ska vara så lugnt å fridfullt överallt... På exakt vilket stt stör de dig?

De små 5 knop. De större/bredare 9 eller 12. Jag minns inte eftersom allt över 7 är akademiskt för mig!

Man vill (bör) ju eftersträva ett minimalt antal genomföringar under vattenlinjen. Välj därför ovan v.l om det är möjligt.

Cerber, jag skulle kunna kopiera din beskrivning... Vi var där i slutet av september 2005. Och väntade ut en kuling som egentligen aldrig kom igång, var påväg mot Elbe. Samma skräpiga, rostiga pontoner som du beskiver. Nästan inga andra båtar och inte mycket att göra. Igenslamningen är ett faktum, men å andra sidan var det inga problem att köra runt i geggan bara man undvek lågvatten /- någon timme. Vi låg allra längst ut först, där det var hyggligt djupt även vid LW. Men flyttade in när vi insåg att vi skulle bli liggande ett tag för att få fören mot den förväntade vinden. Och insåg först när vi var på väg att förtöja långt in att det knappt var mer en högst en meter vatten den sista biten. Vi tyckte väl hon var litet trög... När jag tänker efter var det nog egentligen en skithamn. Men efter att ha varit ute 1,5 år var vi nog inte så kräsna. Å andra sidan, jag minns inte inte beloppet, men minnesbilden är att de inte tog särskilt mycket betalt. Vid det laget var vi rätt panka och låg hellre skräpigt och billigt än fint och dyrt!

Tveksamt. Skulle detta vara en likriktare är det en halvvågslikriktare (en diod) då den bara har två anslutningar. Hur det skulle gå att exempelvis ladda ett batteri med den vet jag inte säkert, men jag har svårt att tro att en likspänning som varierar så mycket är särskilt lyckat. Och utrustning för 12 V DC lär inte gilla den vågformen heller. En riktig likriktare är en brygga av 4 dioder och har då fyra anslutningar, 2 in och 2 ut. Men min förra gissning, förkopplingsmotstånd för förvärmning av diesel var ju fullständigt åt h-e då det handlade om en 2-takts bensinutombordare...

Jag har inte mcket att tillägga utöver Cerbers skriverier. Möjligen att den södra delen (från Vliessingen upp till Amsterdam) går att bitvis hålla hygglig fart på då kanalerna är breda när leden inte går i avskurna, öppnare havsvikar i Schelde-deltat. Så jag är övertgad att man klarar Vliessingen-Lauwersoog på en vecka. Vi gjorde den på 13 dagar, men då turistseglade vi verkligen och stannade hela dagar på några ställen. Går du in via IJmuiden mot Amsterdam och vidare mot Merker-/IJselmeer, undvik IJmuidens marina - extremdyrt, fult och otrevligt! Sedan delar jag inte riktigt Cerbers sågning av Borkum. Det är sant att hamnen är trist, men det är en viktig replipunkt för att försäkra sig om bra väder om man skall gå på utsidan av öarna, och inte minst viktigt, för att tajma in tidvattnet. Hamnen har en hygglig krog och en hyvens hamnkapten som är en guldgruva för information för bästa tidvattesnstrategi. En 37 fots motorbåt får mig att tänka på stor dieselförbukning. Tänk då på att Belgien har dieselpriser (ca 30% lägre) under dem i Nederland och Tyskland (Helgoland undantaget) Så det kan kanske löna sig att gå in i Nieuwpoort och bunkra fullt.

Det bör ju kunna gå att ha några alternativa lägen med min idé. Hoppas det framgår hur jag tänker! För jag tror att det är en både snygg, enkel, väl fungerande och billig lösing på ert problem. Jag använde mig av liknande tankegångar när vi gyggde två stora förvaringslådor för glas och porslin som löpte på teleskopiska glidskenor in under skarndäck. Dessa var mycket viktigt att kunna låsa effektivt, för en glidlåda på 80 x 60 cm med 6 mattallrikar, 6 assietter, 6 soppskålar och 6 äggkoppar, allt i stengods, blir inte kul om den kommer ufarande i sjögång! Senast ändrad av Eilean | 16 april 2010 | 09:53

Diesel? Kan då vara ett motstånd för eventuell förvärmning vid kallstart? Eftersom delens nummer finns borde närmaste VP-representant kunna svara på frågan.

Ett klargörande! Behöver ni verkligen kunna låsa stolarnas glid i olika lägen? Räcker det inte med det normala 'sittläget'? Om det räcker skulle man ju kunna tänka sig att skenorna monteras på ett 'lock' eller en basplatta med gångjärn på baksidan. Och när stolen skall vara fast och sittas på låses densammas bottenplatta med någon form av stoppklossar som går upp genom anpassade hål genom 'locket' så att den inte glider. När det är dags att justera lyftes stolen någon cm i framkant och stoppklossarna förlorar då sitt grepp. Stolen dras fram, vrides och skjuts tillbaka till sittläget och locket stängs igen och glidet är låst. Möjligen kan man tänka sig ha några få alternativa lägen med detta system om det är viktigt. Fattar du? Jag kan försöka rita en skiss.

Plätten (skålankaret) kanske kräver nog några litet mer nyanserade kommentarer. Det är ett ankare som utvecklats under lång tid i områden med mjuka bottnar med lite eller ingen växtlighet. Och fungerar bäst på sådana bottnar. Och är billigt och enkelt att tillverka. Och typen har ibland använts (i jätteformat) på våra fyrskepp - ett jobb man inte kan förakta! Så de som säger att de ankrat hela sitt liv utan att dragga med sin plätt och finner att det är ett utmärkt ankare, och som undrar varför de skall byta till ett vasst, klumpigt Rocna för 10-20 X högre pris har ju naturligtvis rätt. Byt inte! Men dessa nöjda, glada människor rör sig naturligtvis endast i de områden ankaret fungerar bra, insjöar och de inre och mellersta delarna av våra skärgårdar. Annars vore de inte lika glada och nöjda! Men den som ger sig iväg på litet längre turer, på långfärd och kanske kommer att ankra både i Mälarens vassvikar, ytterskärgårdens sandlera, väskustens skaltäckta bottnar, Gotska Sandöns vågpackade sand eller på tång- och kelpbeväxta bottnar utanför våra farvatten kommer snart att upptäcka att plätten är värdelös som allroundankare. För att klara alla användbara bottentyper krävs ett bra allroundankare, ett sådant är inte plätten, inte heller paraplydraggen, brucekopian eller stockankaret. Ett bra ankare av plogtyp/grävande (Delta, CQR, Rocna, Spade m.fl) klarar alla användbara bottnar hyggligt, även de där plätten excellerar. Men inte tvärtom. Tyvärr är det också så, att i förhållande till ankarets vikt har plätten ofta sämre grepp än ett plog/grävande ankare. Så även mälarseglaren skulle egentligen tjäna på ett annat ankare än plätten genom att spara vikt. Att plätten ibland är så svår att få upp jämfört med andra ankaren betyder inte att det faktiskt sitter bättre. Utan på att de flesta andra ankaren bryter man loss till skillnad från plätten. Det inressanta är faktiskt inte ankarets grepp i vertikal riktning. Så ett plogankare, som lossnar relativt lätt när det lyfts kan mycket väl ha bättre hållfasthet i dragriktningen än en plätt som tycks sitta så man kräks... Till trådskaparen säger jag - du skall naturligtvis välja ett modernt plog- eller grävande ankare. Delta, Rocna, Manson, Spade och några till är alla bra. Undvik absolut kopior av Bruce och CQR. Men glöm heller inte att ankaret bara är en en del av ankarutrustningen. Valet av dimensioner och längd av kätting/lina är lika viktigt och allra viktigast är en god ankringsteknik. Man måste lära känna sin ankringsutrustning - först då ligger man tryggt på svaj när ovädret kommer! Och ovädret kommer till våra vatten också. Förr eller senare.

Prisidé ca 75.000 £ eller motsvarande i SEK. Då har vi sprutlackerat om skrovet innan försäljning.

Allt funkar, jag har alla sådan grejor ständigt ombord och de får frysa på vintern. Vax kan ibland skära sig (som en slarvigt hemgjord bearnaisesås) och då får man skaka flaskan utav bara h-e. Det är inte säkert att vaxet blir helt homogent ändå, men det ungerar precis lika bra.

Undran, hur tänker du att man skall koppla den skärmade 2-ledaren? I exempelvis ljudsammanhang leder man ju signalen i ledarna och skärmen ansluts till jord. Om du leder resp. - i de två innerledarna, vart ansluter du skärmen? Om du har ett jordplan på båten är det den logiska platsen, men annars? Hängandes i luften gör den ingen nytta. Frågan om man inte uppnår samma resultat med en skärmad 1-ledare, med i innerledaren och - i skärmen. Fast å andr sidan, orginallamporna som levereras med från fabrik från kompasstillverkarna brukar ju ha tvinnade ledare, det är nog fullt tillräckligt.

Skall du 'kustsegla' är det bättre att göra det på franska sidan, lägre hamnavifter. Man kan lätt göra lagom långa dagsetapper ända upp till Friesiska öarna. Dessutom kan du korsa kanalen där den är smal. Blir det dåligt väder kan man smita in vid Vliessingen och gå stående mastrutten genom hela Nederländerna och slippa stora delar av en trist och bökig nördsjökust: En trevlig resa om man har gott om tid och kan leva med motorgång. Moody 376 - är det en fen eller dubbelköl? Vi skall ju byta 'ner' oss från vår Moody 42 till något litet mindre och mer grundgående som dessutom står på botten vid ebb. 37/376 står med på listan av tänkbara alternativ, fast bara i dubbelkölsverson. Var har ni er hemmahamn? Senast ändrad av Eilean | 29 mars 2010 | 12:42

Kul! Fair winds Gunnar.

Det spelar ingen roll, instrumentet kommer mäta rätt ändå, om shunten sitter mellan relä och batteri. Senast ändrad av Eilean | 24 mars 2010 | 22:29

Här finns en trevlig distanstabell för Medelhavet, inklusive passagetid vid 6 knop. http://www.cruiserlog.com/wiki/index.php?title=Mediterranean_Distances_Table 6 knop är kanske i högsta laget om man inte har mycket snabb båt, alternativt startar motorn för minsta motgång. Men 100 mil/dygn som föreslogs tycker jag är lite i lägsta laget, det motsvarar ju bara 4 knop. Vi brukar räkna på 5 - det brukar sällan vara för högt. Men då är vi heller inga seglingspuritaner, går det för segt startar vi och kör!

Koppla som tänkt, förbrukningsbatterierna till 50A-utgången och startbatterierna till den mindre. Dessa 4-5 A räcker mer än väl. Startbatteret har normalt återfått full laddning bara efter ett par minuters motorgång. Fördelen är att laddpänningen blir optimerad till startbatteriet och inte åker 'snålskjuts' på förbrukningsbatterierna, med överladdning som följd. Du kan lugnt starta med laddarna igång. Inget annat händer än att regulatorerna blir lurade och tror att batterierna är mer laddade än de är. Jag har två landströmsladdare, vindgenerator och så motorladdning förstås. Vad som händer om man paralellkopplar alltihopa och kör igång blir respektive laddare/generators regulator lurad av den högre spänningen som systemet har och drar ner laddströmmen, det är allt.

Jag håller nog med dig om att en såpass tung båt kan bli jobbig med rorkult. Särskilt den typen du antyder det är frågan om, där man kan räkna med viss lovgirighet i frisk vind. Info om Edson hittar du här, där kan man leta runt rätt länge och få mycket ideér: http://www.edsonmarine.com/support/wheel_conversion/pdfs/S-923.pdf http://www.edsonmarine.com/marinestore/index.php?main_page=index&cPath=84_92

Så skulle jag också gjort. 1000W är ju iofs mindre än 100 A men å andra sidan lär dina startbatterier i princip alltid vara fulladdade (en normal start tar ju oerhört litet) och mer i skick att ta en stor belastning än dina förbrukningsbatterier som kanske är ordentligt urladdade efter en längre tids stillaliggande. Kör du dessutom din motor på förhöjt tomgångsvarv medan du tar upp ankaret kommer ju generatorn leverera en del av strömmen som krävs. Se bara till att du har rejäla kabelareor och välgjorda anslutningar till ankarspelet.

Betänk att hydraulstyrning, även om man skippar backventiler, har väldigt liten roderkänsla, man känner inte roderpressen i ratten och det bli rätt knepigt att segla. Sedan är ju hydraulstyrningar otroligt driftsäkra. Betydligt robustare än teleflex. Du kan inte få dit en 'riktig' styrning från Edson eller Witlock med vajer eller rod?

Det förklarar saken!

Jag är nog inte rätt man att ge några råd i valet mellan JenBenBavHan, jag är inte tillräkligt insatt i några detaljer. Ett högst subjektivt intryck är dock att fransyskorna generellt är mer tilltalande med snyggare inredningar och större pentryn. Och som jag upplever, något högre finish och mer känsla för detaljer. En sak är dock klar, med sina stora serier och genomtänkta produktionsmetoder får man en ruskigt massa båt för pengarna oavsett vilket märke man väljer. Jag skulle även kika på Delphia, jag får intrycket av genomtänkt båt som byggs med högre krav och med större hantverksmässighet än exempelvis Bav. Alla bygger ju på samma grundkoncept även om det naturligtvis är skillnad i prestanda mellan olika modellserier. Trots prestandaskillnader siktar de ju ändå i grund och botten på en slags 'medelkundgrupp' och försöker täcka in deras behov så lång som möjligt. Och där ingår ju inte långfärds-/oceankorsarattribut som pentryn som går att jobba i vid stor krängning och grov sjögång, jättetankar eller dedikerade sjökojer mitt i båten. Isället får man många dubbelkojer, toaletter och en inredning som funkar jättebra för dagsturer och ett rikt socialt liv i hamn. Om man gillar båttypen som sådan har jag svårt att se att man på något avgörande sätt kan välja 'fel'. Läs och hör vad andra tycker, ta alla alltför högljudda hyllningskörer/sågningar med en nypa salt och köp det som känns mest tilltalande. Segla runt i hemmavatten några år, utsträck målen vartefter vana och trygghet växer och med hjälp av erfarenheterna ni gör kan ni sedan se vartåt det barkar. Jag läste någonstans att 20% av alla seglare drömmer allvarligt om en riktig långfärd. Och av de 20% är det 20% som kommer väg...

Cerber01 skrev: ....Blåser det mycket så har vi mesan och fock eller revad mesan och stormfock.... Upplever du inte lovgirighet med den här segelsättningen? Segelcentrum hamnar ju ganska långt akteröver? Nu utgår jag iofs ifrån att ni har stormfocken satt på ett inre (ev. löstagbart) förstag som då hamnar ganska långt in i båten. Min båt balanserar fint med mesan och genua, även om den är rullrevad, men med stormfocken blir hon lovgirig men balanserar istället fint med kombinationen storsegel (vanligen bottenrevat om man behöver stormfock).

Jag tycker jag anar litet motsägelser här. I min värld representeras begrepet 'container' litet av dagen serietillverkade budgetbåtar, typ Bavaria, Beneteau, Hanse och liknande. Men du kanske menar något annat? Sedan är det ju så att ingen av båtarna du nämner knappast är tänkta för oceansegling, JenBavBen är ju mer tänkta för dagsegling och marinaliggande på nätterna och de andra är ju mer sportorienterade. Alla har mer eller mindre stora brister för långsegling över stora vatten. Men det har heller inte hindrat sådan båtar från att göra både trevliga och snabba överfarter. Jag skulle säga såhär - köp den båt som verkar passa bäst för era närmaste behov - segling i Östersjön. Strunta i att försöka kompromissa för något som ligger väldigt långt fram i tiden och som kanske inte ens blir av. För segling i Medelhavet finns inga andra krav på båten än de här hemma förutom detaljer som lätt går att eftermontera, t.ex bimini, bättre ankarurustning och förbättrad ventilation. Möjligen kan man fundera över ett maximalt djupgående på 1.80 om ni tänkt gå kanalerna ner dit. Blir det sedan en atlantkorsning duger säkert båten till det också. Eller så kanske några års segling får er att tänka i helt nya banor - ni är ju nybörjare, eller hur? Som nybörjare tror jag man lätt gapar över litet för mycket i början - efter några år har man sannolikt omvärderat en hel del av sina krav och önskemål. Senast ändrad av Eilean | 23 mars 2010 | 14:50