Gantika

Fjädern till motorstoppet skall vara i obelastat läge

Kan du förklara lite närmare varför du inte kan lita på plottern alltid? Jag har GPS PC med rasterkort på, vilka är identiska med papperskorten. PC:n har hittills alltid haft rätt när den visat var jag har varit. Om jag går genom smala sund och dylikt, tittar jag givetvis inte på skärmen, även om det efteråt visar sig att PC:n har ritat ett streck mitt i sundet.

Hoppas att du har lång ankarkätting. Östersjön, där jag håller till mest är ofta över 100 m djup. Sedan är det ju ganska korkat att inte fortsätta om man befinner sig i en farled.

Visst, jag håller med. Jag har en radar jag är mycket nöjd med. Om man nu ska köpa nått nytt så är det ju en viss prisskillnad på en GPS och en radar.

Är du ute på havet är det lite svårt att stanna.

Om det är riktigt tjock dimma när jag åker båt skulle jag lita mycket mer på min PC med sjökortsbilden än att försöka bestämma min position på ett papperskort. Skulle inte du det?

Du kan ligga i året runt i Nynäs gästhamn. Detfinns några som bor i båtarna där cirka 100 m från pendeln

Ur Sjöassistans loggbok: 14 maj - Navigeringshjälp i Sydsverige Personalen på Sjöassistans Stockholmradio hjälper, via telefon, en man att navigera in till Ystad eftersom hans sjökort blåst överbord. Larmtid kl: 19:20 Assistans påbörjad kl: 19:23 17 maj - Sjökort överbord på Mysingen Ännu en gång får Sjöassistanspersonalen på Stockholmradio, denna gång via VHF, ge navigeringshjälp till en av våra kunder. Kunden tar sig på detta sätt säkert in till hamnen i Nynäshamn. Larmtid kl: 16:08 Assistans påbörjad kl: 16:15 10 juni - Grundkänning i Vänern Sjökorten blåst överbord och en mindre motorbåt hamnat lite illa till i ett grunt område. Sjöassistans ordnar genom goda kontakter fram en båt som är känd i området. På detta sätt kommer båten loss från det mindre lämpliga området och får hjälp med lyft och propellerservice. Larmtid kl: 09:10 Assistans påbörjad kl: 09:23 Använd GPS och PC de blåser i alla fall inte överbord

Ja, jag kan läsa kartor. Efter 20 år med orienteringslöpning så tror jag att jag har bra kontroll på det. Jag lägger bara ut vaypoints om det gäller långa sträckor > ca 20 Nm. Är sträckorna kortare använder jag bara bildskärmen för att se var jag är. I och med att jag har bildskärmen behöver jag inte heller titta på kompassen, deträcker med att se den ungefärliga riktningen på skärmen

Köp ett rörcellsbatteri istället då om du ska vara så petig, men det tar mycket längre tid att ladda i hamnarna.

Trasig generator, visst men fulladdade batterier som räcker läääännnngggeeee.

Om du nu är på väg till Gotland har du inte så stor nytta av dina papperskort när du bara ser vatten runt omkring. Då är det bara död räkning som räknas. Om du sen räknar med ström också så verkar det lite korkat eftersom det inte finns någon bestämd ström i Östersjön som är värd att ta hänsyn till. Jag har seglat till Gotland ett flertal gånger både med och utan GPS och det har aldrig varit nå´ t problem. Du inbillar väl dig inte på fullaste allvar att du missar en ö som är 200 km lång. Och du, Köp dig ett stort bilbatteri och sätt i båten så behöver du inte bli utan ström om du laddar det före avgång från senaste hamn.

Hur många av er har varit med om att GPS:en har lagt av när ni bäst har behövt den? Det är större risk att gå över en gata på ett övergångsställe och bli påkörd av en bil än att GPS:en lägger av. Om ni nu blir utan ström ombord, hur får ni igång motorn? När ni väl har fått igång motorn igen har ni väl ström.

För mig är det i stället för. Så har det varit sedan 1997 och det har aldrig fallerat utan alltid fungerat klockrent

Det var mycket som gick snett på samma gång. Det blev mörkt, det kom dimma och GPS:en slutade att fungera. Är du säker på att det skulle gå så mycket bättre med papperskort? Blåste inte de i havet samtidigt?

Visst påverkar strömmen mig men det är 20Nm mellan Tistlarna och Läsö vilket innebär att det tar cirka 3 timmar att gå över och jag har land i sikte i princip hela tiden. Även om strömmen sätter med 3 knop i ena eller andra riktningen blir det inte nå´ t problem.

Ni pratar om att räkna med avdrift, ström, missvisning och deviation. Många fina ord, men är det nå´ n som regelbundet använder all den här informationen. Jag har seglat sen 1984 och aldrig hittills behövt använda nå´ t av de. Vid skärgårdssegling är det ju meningslöst och vid havssegling bör man nog komma utanför Östersjön, Skagerrack innan det behövs. Av era båtar att döma verkar det som om ni mest ägnar er åt skärgårdssegling.

Helt fel. Det kommer inga backströmmar eftersom reläet bara slår till vid laddning.

Det kan ju vara kul att ha en långkölad båt som tål att gå på grund med när man seglar i okända vatten. Vi har ju nyligen läst om Bavaria som tappar kölen efter en grundstötning. Jörgen

De mest eftertraktade nya långfärdsbåtarna som byggs idag är Långedrag och Overseas. Långdrag har fenköl och Overseas halvköl. Visst kan man gå över Atlanten med en Ballad. Kolla Balladklubbens hemsida och läs om Papa Blondie (Herbert Jivegård) som seglade runt nästan hela klotet i en Ballad för många år sedan före GPS:ens tid och sen skrev en bok om det. Klart läsvärd.

Om jag förstår dig rätt så vill du veta varför en långkölad båt seglar långsammare än motsvarande båt med fenköl. Det är av den enkla anledningen att en långkölad båt har betydligt större våt yta än en fenkölad.

Håller ju på att dra om elen i min båt och får ett väldigt spänningsfall då lanternorna går igång, så mina funderingar är att koppla in ett relä på de förbrukare som drar mest, som motorfläkt, belysning och lanternor. I ditt fall hjälper det inte med ett relä. Om du får ett stort spänningsfall när du tänder lanternorna har du problemet någon annanstans. Lanternorna tar bara ungefär 1 Ampere/styck. Leta i stället efter dåliga kontakteringar eller eventuella felkopplingar. Du har ju max. 4 lanternor tända samtidigt, vilket motsvarar 5 Ampere. Hur har du det med batteriet? Är det fulladdat? Har du samma spänningsfall när du kör på enbart batteridrift som du har med motorn igång?

Visst, men det står inget om att det skall vara ihopkopplat med minus. Det som står i Atlanticas broschyr är viktigt för plast och träbåtar. När det gäller stålbåtar som vi nu diskuterar blir det så automatiskt så att säga. Jörgen

Nu har du fel. Det är inte alls mycket man skall ta hänsyn till, det räcker med att hålla elinstallationen fri från skrovet. Varken plus eller minus från batterispänningen eller skyddsjord (PE) skall ha kontakt med skrovet. Det är väl inte så svårt. Jörgen

Allting är ju relativt. Hur stor trafo får du för 5.000:- ? Kan du ansluta en dammsugare, microvågsugn, varmvattenberedare eller värmepatron t.ex. Eller kanske fler av dem samtidigt. Tror inte det. Jag frågade Tufassons transformatorfabrik för nå´t år sedan vad de skulle ha för en skyddstrafo som klarade 3 kW. Om jag inte missminner mig helt så var det en bit över 10.000:- Dessutom är ju trafon helt onödig om du inte tänker ansluta något som är kopplat direkt mot båten, typ varmvattenberdare eller värmepatron. Jörgen