bixfeldt

Här kommer ett kanonbra tips som förlänger båtmatens livslängd enormt och dessutom minskar kylskåpets energiförbrukning. Tipset är: Köp en vakuum-förpackare (c:a 700-1200kr på välsorterade elektronikkedjor), tillaga så mycket mat som möjligt hemma dagarna innan avfärd, marinera in kött, stek pannkakor, gör soppa, grytor, thaimat eller vad som helst hemma innan avfärd (vi käkar husmanskost mer eller mindre dagligen i båten istället för konservmat, hel eller halvfabrikat) som enbart då behöver värmas upp i båten ist för att tillagas från scratch, sparar även gasol/t-röd, origonol eller vad du använder till spisen. Frys sedan den färdiga maten hemma i lagom stora kärl för att få plats med så mycket som möjligt i kylskåpet i båten. När maten är genomfryst, vakuumförpacka allt! Det går även bra att vakuum-förpacka (men inte frysa) sallader av olika slag så att salladen alltid är fräsch när det är dags att äta. Resultatet blir: Genomkallt kylskåp i flera dagar "gratis", mat med betydligt längre hållbarhet även om den ligger lite för varmt, man kan dagligen och enkelt äta riktig hemlagad mat utan att behöva stå i flera timmar i köket i båten. Tipset är nog minst lika intressant för de som använder energislukande kylboxar istället för kylskåp med kompressor.

bhemac: Jag har också en 100W-panel med en mppt-laddare men har funderat just på det som centrino nämner ovan: "3. Koppla sedan eventuella laster som skall ha timerfunktion. (2 på bilden)" Iom att jag laddar mina 3 förbrukningsbatterier mha solpanelen så tycker jag inte att jag behöver koppla in någon extra last direkt i regulatorn. Eller finns det någon fördel med att koppla in en extralast där? Regulatorn i sig har inbyggt överspänningsskydd så att behöva koppla på en extra last för at skydda batterierna känns konstigt. Jag saknar dock manualen för min regulator så jag vet inte om att det skulle vara en timerfunktion. Är det alltså så att om batterierna är helt fulladdade så kan man via utgången (med symbolen som ser ut som en lampa) så att regulatorn då driver enheten mha solcellen utan att batterierna belastas?

Peter: Vad är det för typ av diod du kopplar in? Är det bara en diod på plus-slingan eller använder du en (åt varje håll) på både plus & minus?

Tyvärr så sitter den gamla slangen som berget. Den sitter "najjad" fast med en annan slang in i skrovet och de sitter stenhårt. Från ena hållet har jag så pass mycket spelrum att jag kan dra, men drar jag för hårt är jag rädd att den andra slangen ska slitas loss den har jag inte lyckats se vad den är till för pga det trånga utrymmet. Tack för förslagen, får försöka skicka ner någon av ungarna!

Jag ska dra ny färskvattenslang mellan vattenpumpen och pentryt på min Sea Ray 23 fotare. Men, Seay Ray verkar ha misslyckats fatalt med planeringen för att man kanske vill byta slangar ibland så det är helt omöjligt av utrymmesskäl att komma åt att arbeta där vattentanken/vattenpumpen sitter. Det är i princip ingen arbetsyta alls mellan motorn, vattentanken och jag kommer därför inte åt sidan på skrovet där den nya vattenslangen ska dras mellan pumpen och pentryt. Har någon ett bra tips för hur man kan dra slangar eller kablar i extremt trånga utrymmen? Är man 1,30 lång så kanske det skulle gå att komma åt men som fullvuxen är det helt omöjligt utrymmesmässigt. Hade funderingen på att köpa något liknande en avloppsrenstråd (styv men böjlig metall) för att fästa slangen i, men det kanske finns något enklare alternativ. Vill ju inte demontera hela båten för en vattenslang.. Tacksam för råd, hur gör ni när ni ska dra slangar etc längst med skrovet där du varken ser eller kan komma åt att arbeta?

Ja det kan nog stämma i många fall. Lagen verkar dok vara ganska luddig. I mitt fall stämmer det dock inte in som jag tolkar det. Detta eftersom både jag och min sambo äger båten tillsammans. Alltså är vi båda Redare (redare har högre juridiskt ansvar än befälhavaren, speciellt om redaren/ägaren själv är med på båten). På sajten juridikfokus.se kan man läsa att: "Enligt Sjölagen, 6 kap § och 2 §, är befälhavaren skyldig att se till att båten är sjövärdig innan en sjöresa startar, att den framförs på ett korrekt sätt, samt att han/hon känner till aktuella föreskrifter. Ofta är det naturligt att båtens ägare eller den med högst kompetens är befälhavare, men ibland finns ingen uttalad befälhavare. Om två personer som båda äger båten, har samma kompetens och är inblandade i en sjöolycka, är det troligt att den som för tillfället styrt båten får bära ansvaret. " Sista stycket ovan är intressant! Eftersom både jag och tanten är båtens ägare kan jag utläsa att den av de båda ägarna som har högst nautisk kompetens bär det högsta ansvaret då vi båda är på båten, även om det är tanten som för fram båten och jag kanske till och med ligger och sover. Lagen verkar som sagt inte svart/vit utan kan tolkas på olika sätt beroende på situation. En annan intressant läsning finns här: http://studentarbeten.chalmers.se/publication/175663-vem-har-befalhavaransvar-pa-en-fritidsbat-en-rattsdogmatisk-studie-av-gallande-ratt-avseende-befalha Dessutom så verkar svaret variera beroende på vem man frågar. De som har förarbevis eller skepparexamen säger oftast att den med högst nautisk kompetens normalt sett bär ansvaret, de som inte själva har förarbevis eller skepparexamen säger att det inte är så. Så det jag är ute efter är hårda fakta, tex lagtexter eller domstolsutfall. Det verkar dock vara svårt att hitta eftersom lagen verkar kunna tolkas olika.

Då jag tog förarbevis för 8 år sedan har jag för mig att man fick lära sig, och var en fråga på provet, om vem som var ytterst ansvarig på en fritidsbåt vid händelse av olycka. Svaret var då att den med högst nautisk kompetens var ytterst ansvarig. Någon som vet hur det är med detta, har det ändrats? Dvs om två ägare av samma båt åker samtidigt så är båda i lagens bemärkelse redare. Den som kör båten borde vara befälshavare. Men om den som kör båten inte har förarbevis medan den som inte kör båten har förarbevis så ligger det yttersta ansvaret på den högst utbildade även om inte denne kör båten. Är det så? Någon som vet?

Mycket intressant! Det känns som att ytterligare ett förbrukningsbatteri kan vara aktuellt att sätta in i båten. Helgens tester får utvisa detta. Som jag skrev tidigare längre upp så har jag sett flera rekommendationer om att man bör tilläggsisolera kylskåpet, speciellt om det inte är av nyare modell, vilket kan ge oerhört bra effekt för att hålla kvar kylan i kylskåpet och därmed öka energieffektiviseringen totalt sett på förbrukningen (upp till 25-30% lägre förbrukniung enligt vissa).

Vad jag förstått så har ingen solpanel 100% verkningsgrad, kommer lite förluster här och var som tex (som du skriver) i kablar, regulator m.m Jag hittade en riktigt bra sida som har en länk som heter "Kunskapsbanken" som beskriver det mesta, och som dessutom har flera uträkningsformulär för solceller. Länken är http://solarlab.se/solpanel/ och där lärde jag mig mycket. Rådet jag har fått från flera personer är att om man har ett kylskåp i båten så behöver man ha minst 100w solpanel för att driva kylskåpet, och oftast under sen vår och sommar så blir det till och med ett litet överskott av laddningen. Så i helgen blir det premiärtur med monterad en 100w solpanel, vill det sig väl så har man en kylskåpskall pilsner även till söndag lunch!

Ja, kanske ytterligare ett förbrukningsbatteri är minst lika viktigt för att kompensera de dagar det är skugga/molnigt? Vi är aldrig ute mer än en vecka åt gången så det kanske är enklast att öka upp batteribanken med ytterligare ett 80Ah-batteri.

Jag har tyvärr inte möjlighet att vinkla den då den behöver monteras fast på soldäcket i fram. Det jag funderar är dock på att under högsommaren när solen skiner så når solen rakt fram till den tilltänkta placeringen från 07.00 till c:a 20.00. Är det viktigt att ha vridbara solceller under denna tiden? Så som jag tänker så är det främst då solen står ganska lågt, dvs tidig morgon och kvällar, som man kan optimera laddningen genom att ha vridbara solceller. Eller är jag ute och cyklar nu?

Ok. Ja 35-40Ah låter mycket, men nu är det ju väldigt varmt ute också så det är nog rimligt. Har du extraisolerat kylskåpet eller är det orginal? Har läst på några ställen att man kan spara 25-50% av energin genom att tilläggsisolera kylskåpet. Har inte testat det själv ännu men har det starkt i åtanke.

Har kollat lite i forumet men hittar inte riktigt svar på det jag eftersöker. Jag har köpt en solcellspanel och en laddningsregulator och funderar en del på vilken effekt det kan tänkas ges. Kylskåpet i båten som är i särklass den största förbrukaren drar c:a 24A/dygn (om man ska lita på den "normalförbrukning" som en 60L-kyl med frysfack har enligt många inlägg på internet). Jag har 2 förbrukningsbatterier på totalt 160Ah. Låt oss anta att jag kommer till båten som har fulladdade batterier. Solcellen är på 100w (5,4A vid strålande sol) och kör med en MPPT-regulator. Jag åker mest bara när det är fint väder, så med 12h/sol per dag 5dgr och ,moln/regn i 2 dagar (Laddar c:a 1/3 molniga dagar jämfört med soliga dagar). Så om man räknar lågt att solcellen under en mycket solig dag laddar 4A under 7 timmar och 1,5A under 5h så borde den enligt mig ladda upp batterierna med (4x7)+(1,5x5)=35,5Ah per dygn. Detta gånger 5 dagar blir c:a 177Ah. 2 molniga/regniga dagar skulle med samma uträkning ge (baserat på 1/3 av effekten): c:a 60Ah Totalt uppladdat under dessa 7 dagar skulle då bli 177,5+60Ah = cirka 235Ah Baserat på att kylskåpet suger ut 24A/dygn så skulle kylskåpet under samma 7-dagarsperiod konsumera 168Ah. Så trots att kylen är på konstant under hela veckan så borde solcellen ge ett överskott på c:a 67Ah som då kan användas till andra förbrukare på båten och batterierna skulle i princip vara fulladdade efter denna perioden. Tänker jag rätt eller finns det någon med bättre kunskaper eller uträkningsmetoder som i så fall kan förklara ungefär hur verkligheten kommer att se ut? Tacksam för svar!

Det blev ett svar till dig under Lasse-L:s kommentar.

Ja det tycker jag låter logiskt, åtminstone på äldre eller mindre sofistikerade GPS:er. Nyare varianter, som man även använder till att styra autopiloten med på en båt visar dock exakt exakt hur man ska åka. Man anger i dessa vilket djup båten har och ibland även vilket djup som man själv vill ha som minsta tillåtna djup. Nu ingick GPS:en i båtköpet jag gjorde för ett år sedan så jag vet tyvärr varken årsmodell eller i vilken prisklass den ligger i. Jag kanske måste byta upp mig till en nyare/dyrare variant för att få rutten automatiskt uträknad. Tack för era svar!!

Jag har en Garmin GPSMap 182C men har även köpt eniros "På sjön", som jag tycker är en ganska bra app. Men då man skapar en rutt från A till B (oavsett om det är i GPS:en eller i Eniros app) så visas bara en rak linje mellan punkterna. Inte hur man ska navigera i vattnet mellan öar, grund m.m. OK att man inte ska lita blint på de digitala varianterna (kör med papperssjökort också) men jag kan ju anse att det är märkligt om alla rutter visas som ett rakt streck fågelvägen istället för en guidad tur genom vattnet. Har jag missförstått något eller ska det vara på det sättet, att det bara visas en rak linje rakt över hela kartan mellan de punkter jag har i rutten? Mycket tacksam för svar!

Väldigt många intressanta inlägg på både ljup och bredd inom ämnet! Har definitivt blivit klokare, men samtidigt fått fler frågetecken. Visdom skapar nya frågor! Tack alla för engagemanget i svaren, inom ett ämne som tydligen var mer komplicerat än jag först trodde. Vi ses på sjön!

dimma ska det naturligtvis stå, inte fimma.

Har surfat runt lite men har inte hittat något fulländat svar, mest egna antaganden. Eftersom det ändå är effekt, fysik och geografi det handlar om så tycker jag att det borde finnas ett enkelt svar någonstans. Kanske någon här som vet hur det praktiskt fungerar? Frågan är: Radiovågorna från en VHF går rakt och har en sk. optisk räckvidd, dvs så långt man kan se med blotta ögat når radiovågorna. Om man på öppet hav använder en handburen VHF med effekten 5w så når radiovågorna utan problem bort till en annan båt i horisonten som också har en handburen på 5w. Likaså om bägge kör på 1w vardera så verkar det som att de når varandra. Om båtarna ligger bortanför horisonten, dvs efter jordens krökning så når man inte fram oavsett om effekten är 1, 5 eller 25w. Vet någon varför man över huvud taget kan eller bör köra på 25w om begränsningen snarare ligger i geografiska och fysiska omgivningen snarare än effekten man använder? Blir det tex begränsad räckvidd vid tex kraftig fimma eller regn och att man då måste kompensera upp effekten för att nå fram till radiohorisonten? Jag är ganska novis inom ämnet men hoppas att det finns någon här som har mer teknisk kunskap om detta som kan förklara.

Stort tack för de vettigaste svaren på frågan som jag hittills läst! Ska kolla upp dessa råd inom kort. Dessutom blir nog tanten hemma överlycklig över att få mer teknik inköpt till båten. Tack!

Jag har inte hittat något uttömmande svar på denna fråga så jag hoppas att någon här vet svaret. Jag har en fast VHF med DSC i båten med MMSI inlagt. Utöver detta så skulle jag vilja ha en handburen VHF som extra säkerhet som normalt inte används utan bara följer med som extra säkerhet vid upptäcksfärder på öar man befinner sig på, eller om båten skulle sjunka och man får med sig den bärbara apparaten. Får jag lägga in samma MMSI i båda apparaterna om dessa alltid är ungefär vid samma position (med kanske max några hundra meter avstånd mellan dem)? Någon som vet något om detta?

En stor fördel med en riktig maritim GPS jämfört med läsplatta är tex följande: Om du även har en VHF med DSC i båten så kopplar du ihop GPS och VHF vid installationen ganska enkelt. Vid en ev. nödsituation så skickar då VHF:en automatiskt med din exakta position (mha GPS:en) tillsammans med nödmeddelandet så att de som ska rädda dig vet ungefär vart du befinner dig. Det kan nog bli lite småstressigt att plocka ut koordinaterna på en surfplatta samtidigt som man ringer 112 (om mobilen ens har täckning vill säga) samtidigt som båten är på väg att sjunka.

Ett tips efter att ha läst VareVi:s inlägg lite längre ned: Kan varmt rekommendera en enkel dränkbar pump (tex Biltema-pump för 159:- som suger 62l/min). Med lite fixande med kabelskor och en strömbrytare kopplad till ett litet 12v MC-batteri (kan så klart kopplas in i båtbatteriet) så sög jag efter konserveringen problemfritt upp 40 liter glykolblandning i flera dunkar ensam på mindre än en minut. Jag kör inte med drevsäck själv men det verkar som att ganska många tycker att tömningen från drevsäck tillbaka till dunk fungerar lite sådär. Så detta är bara ett litet tips för enkel och snabb tillbakatömning av glykolen som blir kvar i säcken/baljan efter konserveringen.

Ok, tack för tipsen! Ska kolla vidare på dessa och se om det går att lösa.

Har en V8 Mercruiser 5,7l som spinner som en katt! Men, igår då jag var ute och åkte och stannade för att tanka så gick det knappt att få igång motorn igen (efter c:a 1h körning). Det lät som att tändningen inte fungerade som den ska men vid några tillfällen startade den upp och dog igen efter några sekunder. Är ny båtägare och fick ett tips när det gäller V8:or: Då man stänger av motorn ska man på tomgång gasa upp snabbt någon halv sekund och stänga av motorn medans det är hyfsat med gas. V8:orna har en tendens att kunna suga upp vatten i motorn som i värsta fall når cylindrarna om man inte gör detta.. Vid tankningen glömde jag göra detta, tänkte om det var så att motorn fick sig en kallsup eller liknande. Hon startar klockrent då den är helt kall. Har någon upplevt samma sak eller vet vad det kan bero på att det gick trögt då motorn var varm? Motorn är från 1989 med förgasare, inte insprutning. Tacksam för förslag & tips.