tobbo166

Om du skotar båda seglen för halvvind så går hon perfekt i den riktningen, skotar du båda för plattläns så går hon perfekt i den riktningen menar du? Verkar ju vara en bra ide att skota rätt om man använder vindroder? Funkar vindroder och autopilot bra på en sån här båt? Vill ha både och. Sandwichlaminat med balsa i skrovet... Men hur kan masterna vara ostagade? Lite krafter blir det väl på dem? Skillnaden på vindsurfing och båt är ju avsaknaden av roder på vindsurfingbrädor, vilket gör det svårt att vindsurfa tycker jag.

Hej! Sugen på denna, men hur sjutton seglar man en sån här båt!? http://www.yachtsnet.co.uk//boats/g17106/g17106.htm

Center unit ok, men "threads", vad kan det vara? Se bilderna tack.

Do NOT hook the battery + lead to the S terminal. The S termnal is the connection to the sending unit. Battery power is only to power the guage. Connect a ohm meter, one lead to the center terminal on the sending unit and the other lead to the threads. What ohm reading do you get? Next put a small pot of water n the stove and submerg the sending unit ( just the end portion of the sending unit that makes contact with water) and turn the heat on the pot. watch the ohm meter. the reading should change as the temp increases. Waych carefully to see if it is gradual. if it jumps a great deal from say 180 ohms to 100 ohms with a very small change in water temp. the sender is bad. If the ohms change steady and gradually then the gauge is bad. Of course you have checked the wiring in the boat first????" Jag har G, + och längst ner är väl jord? Och sen nåt i mitten längst upp. Är det S? Hur mäter jag Ohm, mellan vad? Var exakt sätta den svarta och den röda pinnen på multimetern? Tack på förhand.

Om jag kopplar ihop givarens plus med minus/jord så ska mätaren gå i topp? Kan jag paja något? Verkar ju som min bränslemätare är felkopplad i så fall, typ plus och minus är jordade för den? Dags att testa.

Här är en del matnyttigt. http://www.marineengine.com/boat-forum/showthread.php?294858-Water-Temp-Gauge-Not-working

Hej! Historik: Den var uppe på 120 grader då vi slog av. Seglade sedan in i hamn utan motor. Kopplade om från sötvattenskylning till sjövattenkylning pga vi trodde motorn kokade. Inte glasklart att den kokade, kan ju varit fel på mätaren/givaren/annat också. Nåt spök med termostaten, kom inget vatten i aktern/ur avgaslimpan. Tog bort termostaten. Körde sedan hela semester sjövattenkylt och utan termostat. Fel/symptom: När man slår på tändningen rör sig temperaturmätaren ett litet hack uppåt, men fortfarande under 40 grader. Mätt på givaren, den ger ca 6,7 V. Den sitter på styrbords sida av termostathuset. Tog loss givaren och stoppade i en vattenkokare. Mätte sedan med mätinstrument, satte på vattenkokaren. Spänningen steg sakta, när vattnet kokar är spänningen 7 V. Betyder detta att givaren är ok? Temperaturmätaren rör sig inte ett skvatt under hela proceduren. Det här att den hoppar till när man vrider på tändningen, är det ett bevis på att den är ok? I så fall kanske givaren är trasig, den kanske ska öka till 13 V eller så när 100 grader? Kan man testa dess funktion? Jag vågade inte kortsluta på måfå, kanske förstör den? Den har fyra kopplingspunkter. Gör det den till enpolig eller tvåpolig? Hört att den ska vara enpolig. Kom just på att jag kan mäta på givarens plus och de fyra olika punkterna på temp. mätaren så ser jag vilken som sitter ihop med givaren. Vore ändå intressant att veta vilka spänningar som är normala för olika temperaturer? Vår bränslemätare har alltid visat full tank oavsett verklig nivå i tanken. Tycker det är ett säkerhetsproblem och skulle vilja fixa, men temperaturmätaren är prio 1. (Relaterat? De är ihopkopplade, troligen jorden). Hört om nån Clas Ohlson inframätare man håller mot motorblocket. För all del, men vill man inte ha temperaturen kontinuerligt så man kan kan stänga av motorn om den börjar koka? Vill ju inte ha värmenyp? Någon som vet var givaren till tankmätaren kan sitta? Tankens av/på vred sitter i styrbords stuvfack nära skottet till salongen. Måste man demontera hela båten för att komma åt? Tänkte mäta på den lite. Finns det några riktlinjer, vilka spänningsnivåer rör det sig om osv? Kan man testa denna mätare? Färskvattentanken. Skulle vilja veta nivån. Finns det nån jättebillig lösning som är enkel att montera? Bilder: https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8N1hFX09ocDJ2RkU/view?usp=sharing https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8Snl0S1ZUajNzYmc/view?usp=sharing https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8RjJucktKcWRIT3M/view?usp=sharing https://drive.google.com/file/d/0Byb-0zc-Apk8RnE5bG9mYm5lem8/view?usp=sharing Motor: Volvo Penta MD6A från 1974 Båt: Albin Ballad

Ingen som vet?

Om jag ska felsöka temperaturmätaren. Tog bild framifrån och bakifrån: https://lh3.googleusercontent.com/-gFjp5T4c5d4/VUM-FnFNbgI/AAAAAAAABd4/2DJknNH57CM/w1060-h796-p-rw/2015-05-01%2B-%2B1 https://lh3.googleusercontent.com/-NuzHaNXyGtU/VUM-Ozq0rQI/AAAAAAAABeY/jKixayfKN0c/w1060-h796-p-rw/2015-05-01%2B-%2B1 Längst upp till höger i sista bilden. Är den enpolig eller tvåpolig och hur testar man den? Tacksam för svar

Ok om jag ger mig in i debatten. Vill skaffa ny spis till båten. Gillar woka, har en 8 Kw brännare hemma. Gssolspisari båtar - finns det några där en platta alla fall har hög effekt? Verkar inte som dieselspis är min grej då?

Förvirring. Maskingängad inte bult? Man gör väl gängor för bult inte gängor för trä eller plåtskruv? Om jag köper syrafast skruv (inte bult) på swedol eller Bauhaus, är det trä eller plåtskruv normalt? Kom på en förbättrad metod som Claes föreslår - man gör epoxyplugg för att skydda sandwich-delen av däcket, borrar när epoxyn nästan stelnat, sen gör man gängor med gängtapp.

Om jag gör gängor så kan jag väl använda bult?

Frågan om man får plåtskruv på köpet när man köper monteringsdetaljer. Artikeln - när han hatar "satan's glue" - menar han sikaflex? Vi verkar rörande eniga. Jag står i begrepp att göra avbön från min metod. Ska montera fyra metallöglor på rufftaket. I dessa kommer jag knyta fast en 30 W solcell. Jag vill inte ha genomgående bult här, fult på insidan av taket och just ingen belastning på metallöglorna. Jag har borrat ca 5 mm hål exakt under de två hålen i metallöglorna. Det blev hål genom första laminatet in till mellanskiktet ("sandwich-delen"?). Trä eller plåtskruv jag fick med är kanske M2 eller M3. Jag tänker trycka i epoxy i hålen så det flyter ut i mellanskiktet och upp i hålet, peta med nåt så luftbubblor försvinner. Nu har jag två val. Vänta tills det stelnar sen borra lite mindre hål för träskruven. Hälla i epoxy (förtjockad?), skruva fast metallöglan (snarare trycka i skruven), lägga en tyngd på metallöglan, vänta till stelnat. Kommer även hålla på med butyltejp mm men strunt samma just nu, påverkar inte detta. Kanske mindre renlärigt men funderar på att istället: när fyllt upp hålet med epoxy (antar ej förtjockad går bra, har tyngdlagen på min sida), vänta tills stelnar lite, typ 15 min? Trycka dit metallöglan och dra i skruven. Men butyltejp kräver att man ej drar i botten direkt, utan lite försiktigt i taget under flera dagar. Gjorde så på en halkip med genomgående bult, blev bra! Men här kan jag ju inte dra åt lite under flera dagar, epoxyn som träskruven sitter i kommer ha stelnat. Jag kanske ska använda sikaflex i mitt fall? Ta tunt lager under metallöglan och lite under skruvskallen? Men det att trycka ner en skruv i epoxy och låta stelna? Ok? Kombinationen epoxy och sikaflex? Om båda ej härdat fullständigt, hur blir det där de möts, kontaktytan mellan dem? Tror skruven sitter bättre om nertryckt i nyblandad epoxy än om skruvad i delvis härdad?

Hej! Försöker utarbeta bra metoder och principer då jag snart ska långfärdsrusta en båt. Övar på nuvarande båt. Har alltid använt genomgående bult med bricka och mutter och ev avlastningplatta om jag gör genomföringar genom sandwichlaminatet. Tex däcket. Jag gör också epoxyplugg, fräser ur laimnatet med Dremel och fyller upp osv. Samt använder butylgummi på ovansidan av däcket, metoder enligt denne guru: http://www.pbase.com/mainecruising/rebedding_hardware Antar obligatoriskt för sandwichlaminat. Andra ställen på båten, och på vissa båtar överallt, är det enkellaminat. Fattar det som att inte mycket till fuktinträngning kan ske i ett enkellaminat om man borrar ett hål? Men att man ändå bör använda butylgummi under bultskallen och det man monterar, tex en halkip. Om det är stor belastning på det man monterar, bör man ha en avlastningplatta även här. Men om det inte är någon belastning att tala om - får man använda träskruv? Ofta när man köper utrustning man ska montera, följer det med träskruvar. Kan man ta för givet att de är rostfria av högsta klassen, och att man bör använda dem? Monterade en ventilöppning sidledes i enkellaminat. Jag använde då tunna bultar och små brickor och små muttrar på baksidan. + butylgummi. Overkill? Frågar då jag ska montera en tillerlock box, fräsa ur enkellaminatet under vinschen på styrbords eller babords sida (vilken sida rekommenderas?) och montera. Följde med träskruvar. Doppa i sikaflex och dra åt, använda butylgummi också? Tror inte jag gör så, utan kommer antagligen ta genomgående bult här, kom just på att det blir lite belastning ju, teleskoppinnen kommer dra lite i konstruktionen beroende på vindriktning, sjögång, roderverkan osv. Duger med rejäla brickor eller behövs avlastarplattor? Börjar, efter att ha läst guruns artiklar bli skeptisk mot sikaflex, han verkar hata produkten. Håller med honom att silikon är skit på båtar men sikaflex kanske kan ha begränsade användningsområden. Är det bra att limma fast saker på däcket med, om man tänker permanent lösning? Avlastningsplattor, många långfärdsgurus (Beth Leonard et al) anser det krävs under mantågsstöttor och dylikt, om en vuxen person kastas mot en sådan kan den annars ge vika. Köper det, läste att aluminium är att föredra framför rostfritt stål, då aluminium är styvare? Vore intressant att få igång en diskussion. Som jag ser det finns det väl endast en ultimat metod för resp handgrepp, beroende på vad man monterar, om det är enkellaminat, sandwich osv. Vore skoj att destillera fram ultimata handgreppen, materielen och metoderna, som håller för tidens tand. Vill att det är tätt och stabilt om 20 år så man slipper skämmas.

Hej! Inget vatten i systemet nu så tog bort slangen i ena änden och tittade in. Slog på tändningen och den surrar. Tittar man ser det ut som något snurrar, man ser bara änden av en axel, kanske skymtar nåt skovelhjul, svårt att se. Trodde allt var bra (men obegripligt att den kokade i så fall, se nedan), men såg att man bör kolla att skovelhjulen är hela också. Det är svårt att se, så hört man kan hälla i (får montera sötvattenskylningen först, se nedan) vatten och vrida om tändningsnyckeln, sen ta bort en slang (vilken?). Då ska det spruta vatten. Men, om jag häller i vatten i expansionskärlet i kommer det rinna ut om jag lossar nån slang längre ner. I stort sett alla slangar är lägre än expansionskärlet. Så kommer jag verkligen märka skillnad på om pumpen funkar eller ej? Tänker att jag kan se skillnad på om tändningen är på eller ej, om på sprutar det vildsint men om av bara en rännil? Bakgrund: motorn kokade förra sommaren och vi kopplade bort sötvattenkylningen, hon blev sjövattenkyld. Ska kopplas in igen innan sommaren. Temperaturgivaren: Den var uppe på 120 grader innan vi slog av (höll på att gå på grund och skulle få upp seglen och så). Fick sig en smäll? Har aldrig visat nåt temperatur sedan dess, men vi trodde vi hade strul med termostaten så tog bort den så tänker att den gått kall hela sommaren pga det. Termostaten funkar, testat den två gånger i kastrull på spisen. Sitter nån bult i slangen från termostathuset, antar det begränsar flödet när sötvattenkyld. Tog bort den och körde utan termostat när sjövattenkyld. Vet inte om jag felsöker rätt saker. Vill att motorn blir sötvattenkyld igen. Gjorde rent värmeväxlaren, verkade ok, fick bort lite skit för all del. Albin Ballad 1974 med Volvo Penta MD6A.

Hej! Däcket knastrar på vår Albin Ballad från tidigt 70-tal. Delaminerat? Det är inte balsa utan divinycell i distansmaterialet i detta sandwich laminat. Kan divinycell ruttna på samma sätt som balsaträ? Om vatten kommer in, förra ägaren gjorde några dåliga genomföringar, hur långt kan det sprida sig i divinycellen? Om man gör en dålig genomföring i ett enkellaminat, tex Jeanneau 42.1, inte kan man få delaminering? Min ringa erfarenhet säger mig att det är dumt att använda balsa som distansmaterial? Hur tänkte de?

Oj. Jovisst. Tänkte max 400000 kr inköpspris. Maxi 108, funkar den som ARC båt?

Tack för alla tips! Om man avgränsar sig lite: Måste ha låg tyngdpunkt, vara gediget byggd, ha åtminstone skeg roder, spadroder förbjudet, och får inte vara ett nötskal, som kräver aktiv styrning i storm utan man kan ta ner alla segel, skalka luckorna och gå ner under däck och vänta ut stormen. Den ska kunna kantra rejält utan att rotera och om hon roterar ska hon ej stanna länge i inverterat läg.

Hej! Jag är DIR dykare och följdaktligen anhängare av KISS vad gäller segling. Finns väl inget som heter DIR seglare. Det vore nåt Vi ska inte ha watermaker mm. Minimalt med prylar. Men om man vill ligga i naturhamn och dyka mycket, flera ombord som dyker. Det är ett MYCKET trevligt tidsfördriv, tro mig. 1,5 h dyk på 0-10 m i tropiska vatten, följa en manta, simma med defliner. Svårslaget (har gjort det). Vet inte om det kryllar av dykcenter där borta. Massor av dykflaskor, vet inte. Tunga och otympliga. Om toppen slås av och du har 200 bar i flaskan kan man ju räkna ut vad som händer, går rakt genom skrovet. Kanske ingen hit, så man kanske bör endast ha 10 bar eller så över Atlanten Har fyllt med dieseldriven kompressor på en dykbåt på västkusten. Tog väl en 10 minuter, minns inte riktigt. Alltid välkommet med lite laddning av batterierna, så det vore väl smart att montera generator om man köper en kompressor? Man kanske kan passa på medan man går för motor förstås. Men vi kommer ligga still många dagar om vi trivs på nåt ställe. Elektriskt verkar inte så intressant eftersom man är i hamn om man har landström och då kan man lika gärna besöka närmsta dykcenter.

Hej! Vad är den bästa lösningen om man tänker en 34-42 fotare? A. Separat luftkompressor, dieseldriven. Enda funktionen. B. Luftkompressor, dieseldriven, med generator för att underhållsladda batterierna. Två funktioner. C. Montera kompressorn på befintlig inombordare, på befintlig rem till generatorn eller med extra hjul och extra rem. Möjligt på vanligaste inombordarna? Vad ser ni för för- och nackdelar med lösningarna? Var montera kompressorn om separat? Är de klumpiga? Man kanske kan koppla till samma dieseltank som motorn, Vill dyka i Karibien...

Hej! Brukar handla på Swedol, Bauhaus mm, de har syrafasta bultar mm. Läste lite: http://www.pbase.com/mainecruising/boat_projects Här är exempel på bultar: http://www.pbase.com/mainecruising/image/131989402 Han går vidare och rekommenderar olika kedjor i USA osv, som inte finns här. Om man vill ha rostfritt som verkligen är det, syrafast som verkligen är det osv, var handlar man? Biltema och Bauhaus har ju inte alltid heller så snygga och stora bultskallar, de har mest standardsortimentet. Behöver sätta igen ett hål på 2-3 cm i diameter, tog bort en grej. Tror blir bättre med nån slags genomföring, tex stor bult med snygg välvd skalle och stor bricka och mutter på baksidan än att kladda med gelcoat mm. Och lite butyltejp förstås, försänka hålet osv. Han är anti mot perforerade slangklämmor. Om man ska köpa rostfria (på riktigt!) som håller måttet, var handlar man? Vill i möjligaste mån undvika Watski och liknande då de har 300% marginal och ska långfärdsrusta en båt på sikt, kommer ändå kosta flera hundra tusen så...

Det är en sån är jag ska montera: http://www.biltema.se/sv/Bat/VVS/Ventilation/Rosettventil-255342/ Stuvfackets vägg mot sittbrunnen. Har hålsåg som passar. Artikelförfattaren rekommenderar att manförsänker omdömet för skruvskalle, så mer butyltejp fäster. Han har rätt. Jag tänker använda butyltejp för att fästa ventilen, ska jag fasa av året jag gör så det lutar 45 grader inåt, utifrån sett? Han rekommenderar ju att man försiktigt försänker sig genom gelcoat med träbock baklänges. Vet inte hur jag reproducerar den arbetsmetoden för min stora ventilationsöppning (10 cm diameter)? Hade det varit trä hade jag slipat lite. Hur gör jag det, vilka verktyg osv, för att gelcoat inte ska skadas runt om? Ni ser de fyra hålen för skruv i ventilen. Har fattat det som att genomgående bult är det enda raka när det gäller plast, oavsett om sandwich eller enkellaminat? Dvs inga träskruvar i däcket, blir läckage. Blir tunna bultar? Men tar väl det inkl bricka och mutter. Butyltejp här med, fram och bak enligt hans artikel.

Kapa gärna på. Intressant diskussion. Om jag ska prova butyltejp, han säljer en variant som heter Bed-It Butyl Tape: http://www.pbase.com/mainecruising/butyl_tape Verkar jobbigt att beställa därifrån, han verkar främst leverera till USA. Så googlade. Hittade nån svensk WebShop som hade en billig men beständighet 12 mån. Hans har ju 40 år! Vill ha nåt lika bra men behöver inte heta "Bed-It". Ska på båtmässan nästa helg, de kanske har nåt? Toaen: har redan gjort svanhalsen. Ventilationsöppningen ska jag göra snart, det är vertikalt, i sittbrunnen, in mot stuvfacket, för att få mer ventilation till kompressorn, den sitter för varmt där i solen.

Det är inte alltid glasklart vad som menas när det är på engelska. Verkar som han inte försänker på undersidan: http://www.pbase.com/mainecruising/image/105506488 För att få ut bubblorna, vad använder han egentligen, vad är det gröna i bilden här: http://www.pbase.com/mainecruising/image/105529735 Jag ska ta bort en större cirkel och sätta dit en rund ventilationsöppning. Har en hålsåg av lämplig diameter, ca 8-9 cm. Han anser ju man ska försänka något bredare än genomföringen genom att borra med en "Brad Point drill" (vad är det på svenska),(http://www.pbase.com/mainecruising/image/105529728), baklänges. Lite svårt i mitt fall. Såga lite baklänges med hålsågen tills jag kommit genom gelcoaten? Där ventilationshälet ska vara är det enkellaminat, behöver jag försegla något med epoxy då? Logiskt sett nej antar jag, inget innermateral som kan ruttna, men som anhängare av overkill - smeta epoxy runt om kanten på hålet alla fall? När jag sedan monterar ventilen, ska jag använda butyltejp eller lite sikaflex? Han gillar ju butyltejp men den lägger sig ju i försänkningen, vilket jag inte har någon. Tänkte att jag kan smeta lite sikaflex på ventilen när jag trycker dit den. Stämmer det att sikaflex häller 10-20 år medan butyltejp håller för alltid nästan?

Hej! Hittade en guldgruva: http://www.pbase.com/mainecruising/boat_projects Men ingen artikel om att fixa gelcoat. Dvs laga plast ovanför vattenlinjen. Har framgångsrikt lagat kölskador med epoxi och glasfiber, byggt upp cm-tjockt osv. West systems Peel Ply ytterst så behöver man inte slipa, utan bara måla bottenfärg när det härdat och rivit loss Peel plyn. Om jag skulle laga ovanför vattenlinjen, vad är det för jobb som tillkommer efter man är klar med polyestern eller epoxin? Sen en fundering för genomföringar. Om jag fattat artikelförfattaren rätt så gör han ingen försänkning eller så under däcket utan borrar uppifrån, så det blir ett rakt hål på undersidan (men är det inte gelcoat på undersidan som kan spricka, han rekommenderar ju därför att försänka först och borra baklänges?). Sen kör han med nån slags tejp (nåt amerikanskt - begrep inte riktigt vad det motsvarar i våra butiker). Jag tog west systems Peel Ply och sen en massa silvertejp på undersidan(ingen kontakt med epoxin), när jag gjorde epoxi-pluggen, så inte den förtjockade epoxin rann rakt igenom, blev rätt ok, tog lite vit sikaflex utanpå det sen, för syns skull, alltså på undersidan. Det var f ö en svanhalsgenomföring jag gjorde. Så här i efterhand kan konstateras att jag kanske borde använt butyltejp som han rekommenderar, men jag smörjde in svanhalsen med vit sikaflex (visste inte bättre) när jag tryckte genom den. Nåväl det lär inte bli vatteninträngning inuti däcket pga epoxypluggen. Är metoden i Björn Peter Behrens bok vad gäller gelcoat ok eller finns det bättre? Har inte boken här, men köper den kanske. Vore trevligt att hitta en artikel på nätet som håller lika hög klass som artiklarna ovan. Jag gjorde genomföring för svanhals ungefär som artikelförfattaren, genom ett däck med skum inuti (Albin Ballad).