Mystiska båtritningar

[odysseus65 26]

Här bifogad herr Arksunds egna ritningar på Amigo 23 som man kan hitta på nätet.

 

Är det någon som sett en Amigo som faktiskt ser ut som ritningen? Min gör det då inte..

 

Om vi börjar framifrån:

 

Förligaste utrymmet är hälften så stort i min båt. Att förpiken i övrigt kommer se ut som på ritningen är målet med min första ombyggnation.

 

Dubbelkojens botten kommer ligga i linje med kojerna i kajutan å en hylla ungefär i linje med kajutans skåp, å inte som innan när förpikens kojbotten låg mitt i mellan de två planen i höjd.

 

Vidare finns ingen maststötta. Som båten är byggd med rejäl liggande stock upptill å nertill å två stadiga dörrposter i mellan så kan jag inte tänka mig att det nånsin skulle behövas.

 

Salongens styrbordskoj är längre än babords, men inte så mycket längre. Pentryt sticker inte framför insteget som på bilden. Å det är tur för då skulle kojen vara endast ca 170 cm å det skulle inte fungera. Jag får nätt å jämt plats i min 180 cm koj..

 

Det finns en stuvlucka i sittbrunnslådan babord, å i vissa båtar även styrbord, men den är felplacerad.

 

Förövrigt är hela akterpartiet åt skogen. Sittbrunnen känns så kort som bilden visar, men sedan kommer akterspegeln direkt. Det finns ingen sittplats i aktern å definitivt ingen durklåda. På något sätt har Arne trollat fram en extra halvmeter i aktern utan att båtens längd ändrats.

 

Eller, hemska tanke, så är min skuta som jag först trodde var en 23 fotare kanske inte ens en 22 fotare utan knappt en 21 fotare. :0

Redigerad 30 November , 2015 av odysseus65

[pseudonym 1 167]

Amigobåtarna stämmer inte med numret 23, 27, 33 och 40. Det som åsyftas är segelytan som på din är 23 m2.

Redigerad 30 November , 2015 av pseudonym

[odysseus65 26]

Jo det har jag förstått vid det här laget. Nu var det bara den sista halvmetern jag oroade mig för.

 

Precis när jag satt mina funderingar på pränt så kom jag på att det istället för en akterbänk faktiskt finns viss sittyta i sittbrunnens framkant mot insteget som inte syns på ritningen. Puh.. Där fick jag tillbaks de flesta av mina saknade cm..

[Thomas-1 311]

Båtarna såldes ibland som halvfabrikat så förste ägaren kan inrett efter eget huvud.

Min har maststötta och ritningen stämmer bra, fast det tvålågiga spritköket är vridet 90 grader. Och som du säger är utrymmet i fören mindre, madrasserna går ända fram i fören ungefär vid vattenlinjens höjdnivå.
Har du märkt av småsprickor i kajutans främre fönsterrutor? Det är ju stadigt fastsatta rutor som nog får ta upp litet av kajuttakets påfrestningar? Inbillar mig att maststöttan hjälper till att stabilisera så sprickrisken blir mindre, har sett A23:or av yngre årgång utan stötta som har mer sprickor i rutorna. Är f.ö. bara mikrosprickor men sådana syns ju bra i glas, inget läckage eller så.
Kan tillägga att stöttan sitter litet löst innan riggen ansätts så den stagar nog upp takets form, blir rejäl vertikal last från masten.

Själv har jag två löstagbara plywoodskivor (inklusive madrass-bitar) mellan de främre kojerna. Kan snabbt bygga på kojlängden till dryga 2 meter inför natten, blir på så sätt madrassyta ändå från stöttan och framåt. Gillar att kunna sträcka ut mig ordentligt, är också trevligt att kunna öppna luckan och kolla på windexen mot stjärnhimlen. Kanske ett tips? :-)

Redigerad 1 December , 2015 av Thomas-1

[odysseus65 26]

Intressant. Du menar att maststocken som är nästan 2 decimeter som tjockast skulle behöva en extra maststötta. Jag har svårt att tro det. :0

 

Min dubbelsäng i förpiken är historia. Det blir bara packytrymme å plats för pottin hädanefter. Så det är ingen katastrof att nån babian nyss klättrat på min båt å snott ena madrassöverdraget till förpiksmadrasserna som legat under presenningen.

 

Men jag hade ändå brytit armarna av den idioten om jag sett honom..

[Thomas-1 311]

Du verkar ha kraftigare maststock, min är bara runt 1 dm hög som tjockast.
(Verkar bestå av två tumstjocka ädelträ-plankor på var sida om skottets (12mm:s?) marinplyfa. Har inte kollat så noga men i "dörröppningen" syns att balken inte är homogen så jag gissar på den konstruktionen?)
Masten med sin stötta sitter tyvärr nån dryg decimeter akter om skottet/maststocken vilket inte är idealt belastningsmässigt om den förbaskade "mittivägen-stöttan" tas bort.
(Kojplatserna akterut blir för korta om skottet/stocken skulle flyttats akterut, och att flytta fram masten var väl heller knappast aktuellt för konstruktören rigg-mässigt? Tror att detta dilemma med kojlängder relativt skott/maststock-placering långskepps har betydelse för många fler segelbåtar i denna storleksklass??)

Haha, föreslår ett avtal... du får behålla din superkraftiga maststock om jag får behålla min sjufalt förbannade maststötta.
Bägge varianterna tycks ju ha funkat i många år, tog upp ämnet mest för att du i trådhuvudet ganska kategoriskt (ordet nånsin) hävdade att stöttor är onödiga. (Detta med fönstersprickorna var bara menat som ett tänkbart enkelt sätt att uppskatta stressen på kajuttaket, en sorts oväntad indikator? Är därför litet nyfiken på fler A23-ägares eventuella problem med genomsiktligheten hos de främre paret av de stora rutorna.)

Fler små egenheter med A23:an... Har du 150 kg extra tackbly* stuvat nederst i kölsvinet, har du ännu växlat position mellan topp- och undervantens stagposition i däcksfästena? (Undrar detta för att hela 33 år med samma gamla A23:a givetvis leder till alltmer ökad detaljkännedom. Rent av en sorts maggropkänsla i "nöd o lust" om man så vill? :-)
*) fotnot, hade själv runt 20 kg löst tackbly vid båtköpet 1981. Borttaget, blev sedemera omsmält till en bra blyplätt för tillfällig ankring. (Men båten är förvisso "vek", läs har dålig förmåga att bära segel utan att kränga/luta, så blyets existensberättigande för detta syfte kan jag förstå.) 

[odysseus65 26]

Menar du att Amigon är vek original? Jag har läst massor om båten men minns inte att den ansetts vek.

 

Jag har nog inget extra bly i kölsvinet. Det är så djupt så jag inte riktigt vet hur jag ska nå att plasta sprickorna jag har i botten..

 

Mina fönster är också fulla av sprickor men jag törs fortfarande lova att det inte är mastbalken som sviktat. Däremot resten av skrovet med sitt enda glasfiberskikt kan nog utsättas för både svikt å vridningar i hård sjö.

[Thomas-1 311]

Det där om 150 kg bly (13,2 liter) har jag bara sett som "HH:s anmärkning" HÄR.
(Och så hade jag ju litet bly från början, tror förste ägaren byggde halvfabrikatet ganska lik nån medföljande byggbeskrivning? Fuskade i så fall med mängden bly, men men?)

Den sticker bara 1,12 meter och järnkölen är djupt inplastad så kölvikten hamnar väl litet högre av den orsaken. Har haft uppåt 20-30 mm djupa hack i kölplasten - när nåt grund envisats med att inte väja för mig - utan att något rostspår uppenbarat sig. Men kanske är plasten så tjock bara i framkanten?

Men jag tycker den är litet vek, fast det är ju bara mitt tyckande.

Man måste reva redan vid låga vindstyrkor då andra båtar verkar klara fullt ställ bra. Redan runt 7-8 m/s är det dags för första revet i storen, båten rätar då upp sig och man förlorar ingen fart. Skrovformen gör den också rejält "viktstabil", har nästan ingen "formstabilitet" alls. Utan kölvikten skulle den rulla runt ungefär som ett liggande oljefat, andra båtar har oftast mer av formstabilitet. (Skrovformen är då sådan att extra luftvolymer utmed sidorna dränks vid krängning och flytkraften från dessa motverkar fortsatt nedkrängning.)
Hade visserligen varit bra med litet mindre vekhet men några 150 kg bly är inte aktuellt för min del, ökad tyngd gör ju förresten också båtar litet allmänt långsammare.
Fast ibland har jag funderat på att förvara min blyplätt i kölsvinet, men den går inte ner i det smala utrymmet så det har inte blivit av. Istället får den tynga där fram, förvarar den under förligaste durken. (För säkerhets skull fastlåst, skulle båten nånsin rulla runt flyger den väl rätt ut genom takluckan annars.) Bra med extra tyngd framtill har jag märkt, vid hög motsjö verkar båten faktiskt bromsas mindre på det viset. Har två batterier, 50 liter vatten och som sagt plätten i fören av den anledningen.

[odysseus65 26]

På tal om kölskador..

 

Jag har lite småskador på kölen också. Kölen står i princip på marken nu så jag vet inte hur jag ska kunna laga dem. Är rädd att fukt kommer att krypa uppåt i laminaten å försvaga hela kölen på sikt.

 

Nära Amigon står en gammal motorkryssare med rak långköl som skyddas av en saftig järnbalk. Varför kunde man inte fixat det på alla lite mer seriösa båtar på en gång?

 

Det skulle vara drömmen att ha på Amigon men troligen för kostsamt att ordna..

[Thomas-1 311]

Fanns en sorts köl-integrerad gummi-krockkudde för några år sedan som jag inte kan hitta nu.
Har för mig att den funkade genom att vara vattenfylld och vid krock pressades vattnet ut såpass trögt att det gav bra dämpning. Efter krocken sipprade vatten in igen och man var automatiskt redo för nästa överfall från lömska grundstenar. Enbart gummi som pressas ihop ger väl däremot en oönskad studseffekt om jag begripit detta rätt, en elastisk stöt?

Haha, hittade en svenskspråkigt examensarbete (pdf) där köl-krockkuddar utreds rejääält noga. Bilden nedan är hämtad därifrån.
Anar att alla de färgade kurvorna har samma area under kurvan, den areaytan motsvarar integralen av kraft gånger tid - alltså den s.k. impulsen (Ns). Detta med impuls kan man nog här likställa med fartminskning, sänkning av båtens rörelsemängd. Aluminiumskum verkar ge lägst kurvhöjd/kraft (kN) trots samma impuls, är nog det som är själva finessen? En kraftig järnbalk tar däremot inte upp rörelseenergin genom deformering, utan fördelar bara kraftpåkänningen över en större kölyta.

Tror Amigons tjocka plast som mosas ihop är en skaplig kudde, bättre än bar järnköl. Nackdelen är att den är "engångs" ända tills man kladdad i ny plast. Brukar f.ö. ta vanligt glasfiberspackel och täta med GelShield.


 

Redigerad 5 December , 2015 av Thomas-1

[odysseus65 26]

Det var just det där med att plasta undersidan på kölen när den vilar mot marken..

 

Jag har sett en film där man monterar ett självhäftande skydd i nåt plastmaterial längs kölen. Bör gå att hitta igen om man orkar googla. Inför långtrippen när båten kanske ligger i flera å i sträck å knökar sig in i otaliga grunda vikar eller över korallrev så är det nog en bra investering.