seglarfreaken

Angående toasug och dess stora tank förresten: Tror ni att det är en skröna eller en sanning som jag har hört vad som kan hända och har hänt? Det påstås att de ansvariga stället för toasugen varken hade investerat i mätare/larm som visade/varnade när den blev full och att ingen ansvarig ville befatta sig med den stora kiss och bajs-tanken samt att det saknades en daglig rutin på att kolla nivån. Men enligt vissa så gick det riktigt illa en dag! Tanken blev så full att någonstans i systemet uppstod plötsligt ett kraftigt tryck och läckage som både sprutade ned personer och bilar! Sanning eller skröna? Sensmoral? Ja oavsett vad så passar den väl bra in under denna tråds rubrik som löd. PRATA om det och lös problemet tillsammans!

Tyvärr lyckades jag inte bifoga en länk på sanitetsvätskan som vi brukar använda men den heter Thetford aqua green och står att den bryter ned bakterier biologiskt. Det vore ju falsk varudeklaration om den då blir så pass giftig tillsammans med kisset och bajset att inte ens reningsverket klarar av att hantera det. I så fall borde produkten anmälas till kemikalieinspektionen. Visst skulle jag kunna investera i en adapter så att jag kan suga ut eftersom vi har kommit betydligt billigare undan än de som har anpassade hålltankar. Men är det någon båtägare som har en stinkande adapter förvarad i sin båt? Brukar ni göra rent den varje gång eller fungerar det munstycket som redan finns på plats? Tyvärr är jag nog rätt övertygad om att jag utgör en minoritet som använder portapotta och skulle i så fall utgöra en ännu större minoritet om jag använde toasugen till den. Vad skulle då sannorlikheten vara att vi kom till ett toasugställe där de har "min adapter"? Men faktum är at vi faktiskt har börjat fundera på att skaffa en sådan adapter ändå. Jag har ett visitkort liggande till återförsäljaren som jag träffade på båtmässan. Hur gör man ren adaptern efter varje gång tror ni? Kommer inte ihåg om den var av plast eller gummi. Argumentet för att inte investera i typ utslagsvaskar eller liknande påminner lite om det stora motstånd som framför allt fanns för några år sedan mot att båtägarna/klubbarna/marinorna skulle behöva ta något ansvar för sin skit. Ska vi verkligen behöva backa tiden igen? Hur dyrt och svårt behöver det vara?

Var tömmer ni portapottornas avfallstankar i eran hemmahamn, gästhamnar och på marinor som du besöker? Har man bra och tydlig information om vilka möjligheter som erbjuds? Där vi har båten liggande så tog man bort utslagsvasken eftersom utrymmet där man gjorde det förr låg för nära restaurangen. Helt rätt beslut, men inget direktiv eller svar på var vi ska tömma nu kan varken styrelsen, personalen eller hamnkaptenen ge. Hamnkaptenen ansåg att det var jag som ägde problemet och ville inte att jag skulle fortsätta tömma portapottan i en vanlig toalett som givetvis är kopplat till det kommunala avloppssystemet. Varken styrelsen, personalen eller hamnkapten har tydligen inte ansett att de behöver ta tag i problemet trots att jag har påpekat detta under ett par år nu. Jag vill inte bråka, men efter dispyten som uppstod igår med hamnkaptenen så hittade jag själv en lösning på problemet. Detta trots att jag var riktigt arg över bemötandet och inställningen till att detta skulle vara en icke-fråga där det var jag som ägde problemet. Högst upp på den nedgrävda stora avfallstanken För toasugen fanns det ett grovt rör som stack upp med ett stort skruvlock överst. Där gick det alldeles utmärkt att tömma det. Jag spillde inte ens! Men ska det verkligen behöva vara så här illa att man ser det som en ickefråga trots att det nu finns en lag nu på att de måste erbjuda båtägarna möjligheten att tömma sina kiss och bajstankar? De portabla toaletterna borde ju rimligtvis inte vara undantagna från kravet som kommunerna har satt på båtklubbar och marinor att lösa detta. Vågar man/jag verkligen fråga när vi kommer till en gästhamn var jag/man kan tömma portapottan? Tänk om de då nekar mig och inte kan erbjuda någon lösning på problemet? Måste jag istället smyga som en tjuv på natten och tömma innehållet i en vanlig toalett? Det verkar som att många blundar för detta och inte vill ta något ansvar. Är de för fina för det? Tilläggas bör att jag aldrig tömmer portapottan i ett utedass! Men det som kommer in måste få komma ut! Nu borde det väl vara hög tid att vi äntligen börjar prata om hur vi löser detta och även tipsar varandra! Självklart så finns det marina ställen då man har en bra lösning på detta! Både Bullandö marina och gästhamnen i Trosa har utmärkta lösningar för att tömma portapottor. Hur är möjligheterna att tömma en portapotta där du har din båt eller vid de gästhamnar som du/ni brukar besöka?

Hur tömmer ni era portapottor? Har båtklubben, marinan eller gästhamnen som du besöker något bra förslag var du ska tömma avfallstanken? Visst är det väl lag på nu att ovannämnda ställen har skyldighet att erbjuda ett tömningsställe för portapottor? Trosa gästhamn har varit ett föredöme i decennier på detta och Bullandö marina har en diskret liten gård med en bra utslagsvask. Där jag har båten liggande stängde man utslagsvasken för att den låg för nära restaurangen. Helt rätt beslut MEN man har inte erbjudit något nytt ställe att tömma avfallsdelen, så det blir till att smyga in på toaletten som en tjuv om natten och tömma toan där, samt ställa upp fönstret på vädring. Nu har det framkommit kritik över att jag gör så här, MEN inte ens hamnkaptenen kunde komma med något konstruktivt förslag och tycker till och med att det är jag som äger problemet! Jag vill inte bråka och hittade sån tur var ett ett tillräckligt stort lock så att jag kunde tömma direkt ned i den stora uppsamlingstanken på egen hand. Men ska det behöva vara så här? Vågar man fråga i en gästhamn om de har en utslagsvask? Är inte risken stor då att de säger att: NEJ det har vi inte och du får inte tömma avfalsdelen direkt i våra toaletter! Självklart så ska man tömma avfallsdelen med stil och snygga upp efter sig samt inte heller tömma i utedass. Det går ju också att spola ned avfallet i omgångar så att det inte belastar systemet för mycket. Det finns tydligen ett munstycke för ca 500 kronor att köpa så kan man använda toatömningssugarna. Men detta pratas det inte offentligt om och jag ställer mig frågande till varför jag måste köp ett specialmunstycke och förvara den i båten när de som hålltankar och suger ut inte behöver köpa in något eget munstycke. Det vi människor tar in i kroppen kan vi skriva spaltmeter om och tala om i timmar. Men när detta i bearbetat tillstånd av kroppen ska ut och man inte kan göra riktigt på samma sätt som när man är hemma eller på restaurang är det väldigt få som vågar och vill prata ett konstruktivt klarspråk! Tänk om personal och hamnkaptener är för fina i kanten så att de inte ens vill hålla koll på toatömningssystemet om det funkar eller saknar bra rutiner för att kolla upp innan uppsamlingstanken svämmar över? Faktum är att jag ser samma bristande koll på det här som när det gäller avfallstömning i marinans återvinningsställe. Trenden att många idag plastar in sina båtar under vintern och kastar sedan dessa i containern som gör att de fylls betydligt snabbare nu än förr om åren.Sjävklart så innebär innebär detta att det blir snabbt väldigt skräpigt och lätt småkaos i återvinningsområdet. Känner ni igen problemet? Hur ser det ut där du har båten och hur löser ni/man portapottatömningarna där?

Hej! Våra slangar känns fräscha och inga sprickor syns när jag böjer dem. Ingen rost på slangklämmorna. ingen gasollukt. Det sitter en mätare/varnare på gasolflaskan kopplad till slangen med tre olika indikeringsmätare på. två a dem ger grön signal hela vägen när jag vrider på. Den tredje visar ingenting. Gasolslangarna är stämplade och förmodligen tillverkade 2010 När bör jag byta slangarna? Är allt okay?

Bland den mest centrala är gästhamnen under Västerbron. Rätt nära Nockebybron ligger Brostugan där ni kan fika mm, leka och fresbee-bana inte så långt därifrån. Gröna lund har en egen gratis gästhamn för besökare Lägger ni till för dagen så vid Vasahamnen så får ni ju tillgång till hela Djurgården Har ni en mindre motorbåt som int är så känslig för strömvirvlar så kan ni lägga er vid den lilla bryggan vid sidan av ångbåtsbryggan vid Drottningholm. Men man bör vara medveten om att passagerarbåtarna skapar rätt kraftiga strömmar i vattnet där då de ligger mot kajen och trycker på,

Dynorna lades på plats idag och har förhoppningsvis både sjösatt och mastat på nästa vecka. Kallt i Slagsta idag men stundtals var det ritkgt skönt.

Hoppas verkligen att du har rätt Azguz! Att man har byggt bostäder ovanför bussterminalen i Liljeholmen och bostäder /kontor över Stockholm Södra med lyckat resultat kan jag förstå. Där kombinerar man ju det dyra specialbygget med att lösa infrastrukturen, men det här?! Hur kan exploateringschefen på Botkyrka kommun få så här knäppa visioner för sig som han till och med berättar för en journalist som skriver ned ordagrant utan att ens reflektera? Vad säger de andra berörda tjänstemännen i kommunen efter det här mediautspelet? Hur mycket av exploateringschefens arbetstid och lön kommer läggas ned på en sådan här idioti? Botkyrkabornas skattepengar är det här också!

Jag har hört talas om planerna förr: Bygga flerfamiljshus på Slagsta Marinas mark! Här precis som på så många andra ställen vill man ha kvar de pitoreska bryggorna, men självklart inte uppläggningsplatserna som inte alls ser lika trevligt ut. I ett av de senaste ritningarna föreslår arkitekterna att man ska bygga ett stort garage under husen där båtarna skall förvaras då de ej är i vattnet. Detta skriver man om i senaste numret av lokaltidningen Mitt i Botkyrka/Salem vecka 16 Väldigt spektakulär ide´måste jag säga, men är den realistisk? Här vid Slagsta Marina så blir båtarna allt större, bredare och högre som på så många andra ställen. Båtägarna har ingen som helst tidspress och kan beställa den upptagning/sjösättningstid som passar en bäst tack vore att båtarna lyfts med motoriserade vagnar typ Sublift: Redan idag har marinan två inomhushallar för förvaring av båtarna som är mycket uppskattat men hur skulle det fungera om ALLA båtarna ligger inomhus i ett gigantiskt båtgarage? Hur är luften inne i de hallarna som redan finns idag i vårrustningstider? Hur skulle då luften bli inne i ett gigantiskt båtgarage under vårustningstider eller då någon behöver utföra ett plastjobb? Var ska båtägarna parkera sina bilar om det byggs bostäder där de nu står? Hur skulle det gå med logistiken och individuell sjösättning/torrsättning? Vilken kaos skulle de inte bli både vid mastkranen och inne i mastskjulen!? Vi kan som seglare vara innerligt tacksamma att det är så få som mastar av sina båtar numera! Hur högt i tak skulle det behövas för att kunna fortsätta köra in så stora båtar som marinan tar upp idag med den stora Subliften? Hur attraktivt skulle det vara att bo i en lägenhet i ett hus med et väldigt stort och relativt högt båttgarage under sig plus diverse starka dofter och ljud då och då som hör båtlivet till? Ju närmare båtbryggor som man bygger bostäder desto större risk är det att de som bor där kommer att få höra ett evigt klingande från fallen i masterna dygnet runt, året runt eftersom långt från alla seglarna har lärt sig/ids spänna upp fallen? Är det lika mysigt att bo där då när man har kommit på det? Känner ni till någonstans där man har lyckats förverkliga den här arkitektoriska visionen?

Hej! Jag och min familj har äntligen börjat sätta oss in i vår segelbåts elsystem. Det fanns en hel del att rätta till där framför allt när det gäller dragningen av kablarna till annat än motorn och dess batteri. Vi hittar ingen säkringsdosa till dieselmotorn som är en Yanmar 3YM 20 ska det finns det? Jag har för mig att en dieselmotor går ju på sin egen kompression så att det enda viktiga på elfronten är väl startmotorn och generatorn? Det fanns några stora pressade kopplingsdon med ditkopplade kraftiga kablar såg jag, men ingen säkringsbox vad jag kunde se. Det börjar se lite smutsigt och tendens till oxidation på sina ställen.Funkar Biltemas spray bra som man kan göra rent eldon och kablar med?

Jag har inte längre något behov av att bygga upp starka öglor på mastfoten men har tyvärr upptäckt en liten liten spricka där sprinten går igenom mastfoten. Måste jag svetsa här (enligt Benns så är mastfoten i gjuten aluminium) eller kan jag täta den lilla sprickan med kemisk metall? Egentligen är det väldigt liten påfrestning här normalt. Det gäller bara att vara mera varsam vid på och avmastning så att ingen brytning uppstår då stagen lossas har jag förstått nu.Som jag fattar det är riggbulten och skåran i mastplattan bara till för att styra in mastfoten rätt. Fixeringen sker med stagen.. Så frågan är alltså: Kan jag laga den lilla sprickan med kemisk metall och hur gör jag det på bästa sätt i så fall?

Heja Peter_K! Den varianten tror jag på och kan även vara värt 50 kronor tycker jag

Snälla Ivan65! Menar du att den nionde båtmänniskan av 10 det vill säga hela 10 procent har problem att hantera alkohol/problem med sitt omdöme och utgör en fara? Ändå ifrågasätter du så kloka beslut som 0,2 och 3-sekundersregeln och vill inte anpassa dig efter de stackarna som inte kan hålla måttet. Är friheten att alltid få göra sina egna bedömningar trots lagar och rekommendationer verkligen värt att så många inte klarar av det och "drabbas" av onödiga klassiska olyckor? Att inte kunna/vilja förstå att t ex beteenden på vägar och till sjöss kan hänga ihop anser jag vara vara korkat manligt tankesätt! Någonstans finns det nog en synnerligen stark djurisk frihetskänsla inom sådana personer som då skriker att människan är ju ursprungligen djurisk och hundar luktar ju varandra i baken och tycker om det!

Jag kan inte förstå denna fixering vid att det är en lag och all denna debatt om det i praktiken kommer gå att lagföras om man har överträtt den eller inte. Det är samma sak som med 3-sekundersregeln i trafiken anser jag. Myndigheterna har kommit fram till att har båtförare 0.2 promille alkohol i blodet så utgör de en fara både för sig själva och för andra om de är ute på vattnet Bilskolelärarna/Transportstyrelsen har kommit fram till att bilister behöver hålla 3 sekunders marginal till framförvarande bil (bra väglag) för att minska risken rejält så att det inte uppstår upphinnandeolyckor. Hur är det med självbilden och ansvarstagandet om man anser sig att det är rätt att bryta/strunta i denna lag/förhållningsregel bara för att det är å liten risk att man åker fast? Vem är det man lurar egentligen? Är olyckor bättre straff än böter och skuldkänslor? Är verkligen skuldkänslorna så lätt att förtränga när man innerst inne vet att man har gjort något som man egentligen inte borde ha gjort? Observera att dessa frågor fokuserar jag enbart på 0.2 och 3 s INGENTING ANNAT!

Hej! Jag har dålig koll på lanternorna och däckbelysningen i masten och vill kolla upp detta innan jag mastar på. Sladdarna kommer ut från nere vid mastfoten och är nu lite "skalade" samt utan kontakter. Självklart så vore det bra om jag kunde plocka fram ett stort 12voltsbatteri där masten ligger, men det skulle bli väldigt omständigt. Vad göra? Finns det andra kraftfulla och relativt billiga varianter än det klassiska 9volts brandvarnarbatteriet? Orkar den leda strömmen 11 meter till masttoppen?

Robban Broberg sjunger i en låt: Håll fast i den den känslan du har ett tag så ska du se Det är jobbigt ett tag, men det går över. Det är en låt som jag då och brukar spela då jag har det lite tungt och det känns faktiskt gott efteråt. Hur många har lyckats botat sina traumatiska upplever för gott med alkohol eller annan stimulantia?

Visst kan jag förstå att traumatiska upplevelser bland annat till sjöss kan behöva bearbetas, men jag tror att prata om det i nyktert tillstånd är betydligt bättre än att försöka förtränga känslan med alkohol. För xx antal år sedan gick vi på grund rikt ordentligt och båten! Segelbåtensatt fast och stod och studsade på grundet. Vi var fyra vuxna och fyra barn ombord. Inget läckage uppstod så tur var med traumatiskt blev det ändå. Lite då och då under de följande året kunde jag då och då plötsligt helt omotiverat höra dunset och känna rycken i kroppen som det var när vi satt fast. Då var då och nu är nu är nu fick jag lugnt intala mig själv: Jag accepterade att kroppsminnet gav sig till känna och jag fortsatte givetvis att segla. Jag tror att känslan återkom nog ett flertal gånger under de kommande åren, men sedan försvann det för gott. Jag har seglat så mycket så att jag har kommit öve det. Tyvärr så upplever min fru fortfarande obehag när det vi hissar segel, det blåser och prasslar för stunden i storseglet. Hade hon seglat lika mycket som jag efteråt så hade nog den känslan försvunnit tror jag. Jag är mycket glad i alla fall att hon fortsätter att segla med mig och kan njuta av det.

I nöden prövas vännen

Bra att du också tycker det är en bra grej att ta med sig någon när man ska på/av båten om man är berusad Caribic410, men hur många är beredda att inse när det läge för det? Det ligger ju som sagt i alkoholens natur att den påverkar människors omdöme. Varför och principen med 3-sekundersregeln har jag i tidigare inlägg skrivit om . Jag kan inte direkt se att någon utomstående ska behöva gå in och göra något så preventivt som att hjälpa föraren att se och räkna till tre. Däremot kanske föraren behöver få en påminnelse av en medpassagerare att hen utgör en stor olycksrisk i och med att avståndet är för kort till framförvarande bil. Men som bilförare när man är upphinnande kan man inte skylla på någon annan än sig själv om man väl krockar. Inte ens halkan anser jag.

Märkligt! Först berättar Ivan65 en riktigt tragisk fyllehistoria om en person som blir oresonlig och inte alls kan hantera alkohol. i inlägget efter de så åberopar du större frihet och en gräns på 1.0 promille. Var finns logiken? Blir det inte lite väl mycket ego nu?

Vilken promillehalt utgör en pilsner om typ en 80 kilos man dricker den? Har man olika benämningar på pilsner i olika delar av landet? Jag trodde att pilsner motsvarade en lättöl. I den sanna demokratins namn så får alla plocka fram sina argument och ha sina uppfattningar om saker och ting. Har ni varit med om att någon egentligen har vunnit en diskussion någon gång? Däremot så kanske man får lite klarare för sig vad andra tycker i frågan/frågorna. Än så länge har det varit en värdig diskussion här i dag tycker jag. Tack för det och god natt båtfolk

Jag gillar att sväva ut lite grann när jag skriver: Det känns nästan som att vara ute på sjön, så jag hoppas att ingen tar illa upp.Det här med lagar kontra rekommendationer och båtliv kontra biltrafik tycker jag är intressant. 0.2 lagen finns, men är ju i praktiken väldigt svår att lagföra eftersom det finns både bristande resurser och annat som behöver prioriteras. 3-sekundersregel har nog en del av oss fått lära sig i bilskolan eller på något annat sätt. Om det är någon som inte känner till den så är det en förhållningsregel så att man håller ett säkert avstånd till bilen framför. Man tar tex en portal som riktmärke. När bilen framför dig passerar portalen börjar du räkna: tusenett, tusentvå, tusentre. Först DÅ skall du vara framme vid samma riktmärke och har då ett säkert avstånd till bilen framför dig. Den här förhållningsregeln kan man tillämpa i alla rådande hastighetsbegränsningar, men kan behöva förlängas till kanske fem sekunder vid halt väglag. Finns det då något gemensamt mellan detta i praktiken? Ja jag anser det! Vi kan inte ha individuella regler och lagar som skall anpassas efter godtyckle plus att människor har olika förutsättningar, omdömen samt bättre eller sämre självinsikt. Därför har man tagit fram 0.2 lagen och 3-sekundersregeln som säger här har vi satt gränsen och den skall gälla för alla så blir det säkrare både till sjös och på vägarna. Sedan att folk är ögontjänare och vilda västern kan lätt råda när "katten" är borta kan vi inte göra något åt. Så frågan blir ju då: Ska jag dricka mer än 0.2 / Ligga närmare än tre sekunders avstånd när det är så liten risk att jag torskar? Vem är det egentligen som jag lurar med att tumma på det här? Min och andras säkerhet! Är det inte tillräckliga skäl eller väger friheten tyngre?

Ansvaret i det fallet ligger väl i att inte dricka för mycket, d.v.s. att sluta innan omdömet grumlas. Enda gångerna jag haft problem med det var i min ungdom de första gångerna jag drack alkohol och inte kunde bedöma verkningarna. Alla bälgar ju inte i sig tills allt öl/vin/sprit är slut eller att dom somnar. Härligt Riro! Jag undrar bara har du märkt NÅGON skillnad i balansen när du går ombord/iland, på bryggan, klippor när de är halt, eller går på kissutflykt eller liknande på en bergig ö. Med respektive utan alkohol i kroppen menar jag givetvis.

Dricker jag en öl i min "lila" båt så behöver jag inte pissa, jag är inte inkontinent, dra inte hela tiden ut det värsta senariot ur allt eller tro det värsta, vad jag skrev var att puttra runt med fendern med pluttmotorn och ha, vad observant nu! 1 öl i handen, och dessutom liggandes inte ståendes!Skulle jag mot förmodan bli pissnödig av den ölen så puttrar jag tillbaks till min båt och använder toan på den. Förlåt Ivan65! Nu har jag fattat hur du njuter och att du gör det med gott säkerhetstänk. Då lär du med all säkerhet slippa bli ytterligare en siffra i den dystra statistiken. Faktum var att vi var rätt oroliga under ett flertal år på grund av att vår pappa riskerade att ramla överbord då han alltid stod upp i roddbåten och fiskade samt även stod upp då han kissade i en hink. Vi tjatade och tjatade på honom att börja använda flytväst. Till slut började han äntligen göra det. Men skulle han kunna ta sig ombord ifall han ramlade i? Eftersom han aldrig provade så vet vi inte, men jag köpte ett litet plaststeg som man trär på årorna och där kunde de sitta permanent. . Ramlade man i så kunde man sträcka sig upp och fälla ut åran. Sen lade man sig på den tog spjärn mot fotsteget. och hävde sig ombord. Oj vad många gäddor min pappa drog upp i Hållsviken på 60 och 70-talet

Tja..Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta! Det verkar finnas en väldigt väletablerad alkoholkultur i båtlivet och den kan man märka av nästan överallt . När folk köper ut, lastar in massor.i sina båtar. På, youtubefilmer dricks det så länge det inte blåser för mycket. I reklamfilmer och affischer för båtar samt givetvis på bilder från charter och långseglatser samt i böcker. Jag kan nog konstatera att vi tydligen lever rätt olika båtliv och njuter var och en på sitt vis. Skönt att de vänner som har seglat med oss genom alla dessa år har accepterat att vi inte dricker alkohol annat än om de som själva vill dricka folköl till maten.De har även accepterat att dresskoden är flytväst på ombord så länge man inte är i ruffen. Tänk! Somrarna har i alla tider alltid varit vår mest sociala tid. Men det kanske inte är så konstigt! Vi lever ju i Sverige