Thomas-1
-
Innehålls Antal
5 386 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
4
Forum Inlägg postade av Thomas-1
-
-
Är nog ett sånt HÄR vackert spjut till seglare frågan gäller?
Rejäl yttre blyköl på 1,47 ton enligt bilden nedan?
Tolkar frågan som att en bit ur själva blygjutningen lossat enligt den röda pilen?
[Kölprofilen är tydligen spetsig i akterkant så vikten på den biten är nog måttlig även om den naturligtvis ändå "väger bly" (drygt 11 kg/liter).]
Planen att fästa biten med franska träskruv borde funka, kan jag tycka. (Fusk, men att demontera hela kölen och gjuta om den ifrån början är nog varken motiverat eller realistiskt.)
Seglarfreaken skrev: Kommer de franska träskruvarna att rosta och påverka finnishen och hållbarheten i lagningen?
Skulle försökt använda en metall i skruvarna vars plats i den elektrokemiska spänningsserien inte avviker allt för mycket från blyets.
[Oklart vilken, skruvmetallen skall ju tåla mekanisk belastning också. Och franska träskruv finns väl inte i så många sorters metall heller. Idealt vore nog en metall som ligger på samma plats i spänningsserien.]
Nå, många antaganden i detta inlägg. Fler uppgifter och gärna en egen bild vore som sagt bra!
Ps. själv hade jag som slöseglare nog struntat i att fästa biten över huvud taget. Bara filat till brottytan (med andningsfilter mm, för bly är inte alls hälsosamt) och plastat ovanpå? Men din S30 är måhända en aktiv tävlingsbåt där minsta manipulation med kölprofil eller vikt leder till fuskanklagelser?
-
-
-
-
-
Hej, jo det verkar minst sagt svårt att hitta delar till den gamla maskinen.
Hittade iaf en reservdelslista hos denna danska firma. PDF model 20A.
Verkar den stämma med din motor?
Gjorde exempelvis denna googling efter std-kolvringarna 653-11610-01, kanske hittar du några till salu bland de returnerade svaren? (Prova gärna fler reservdelsnummer om motortypen verkar rätt.) -
Georg_ohm skrev: En gång fann jag vad jag trodde var en bra spricka, men då jag lät kilen expandera flyttade sig den ena kanten, det var en lös kombarris.
"Kombarris" är alltså en lös sten som nog de flesta läsare redan gissat.
För alla utombys följer här en förklaring av detta göteboska uttryck, även jag som urgöteborgare kan nog behöva litet hjälp i detta fall... Göteborgs-Pestens mycket läsvärda språkkrönikör.
(Haha, apropå stora stenar finns även förstärkningsordet "bauta" som ursprungligen lär ha betytt just stor sten, alla språkpoliser bör alltså rycka ut med blåljus ifall någon råkar säga "bauta-sten". Alltså egentligen säger de "stor sten sten", fy så dumt, arrestera bums! :-) -
Nu är visserligen ditt krav på uppvärmning ganska litet, från typ 10 till 20 grader, men men.
Klurar på om du inte borde cirkulera luften också, inte bara blåsa igenom en enda gång.
Värmen läcker ju ut via skrovets väggar så du kan nog behöva blåsa "onödigt" stor luftmängd sett till antalet luftombyten per timme? Du har ju bara tillgång till ganska låg temperatur från växlaren, kanske 30-40 grader. Blir väl litet som att elda för kråkorna med överdrivet luftombyte?
Kanske är det lämpligt med ett reglerbart luftinsläpp i slangen före fläkten, alltså så att en viss del av luften tas inifrån båten och därmed cirkuleras*? Då kan du minska luftflödet ut ur båten - kråkeldningen - och istället "värma på" den befintliga luften litet?
Har själv fläktlös ouppvärmd ventilation enligt kalla väggens princip i min Amigo 23 så som du skissat. Fungerar bra kan jag tycka fast jag aldrig haft möjlighet att jämföra med annan Amigo.
[Har bara ca 3 mm tjock isoleringsmatta på enkelskrovet. Elektroluxventil på fördäcket. Skjutluckan vid ingången brukar få stå litet på glänt för ökad ventilation om det inte är för kallt. Har varit upp till 4 pers sovandes som mest. (Haha, blir hela 4x100 W värmeeffekt sägs det, inte fy skam. :-)
Allt som märkts är kondensdrypande men inte droppande fönsterrutor på morgonen. Plus litet svartmögel-prickar under madrasserna. Men annars okej. Egentligen borde väl principen fuktreducera bara på våren när havsvattnet är kallt men det uppför sig faktiskt likadant hela säsongen.]
*) Lurigt det där med värmeväxlare, för att få många "värme-wattar" genom dess vägg krävs förutom stor yta även hög temperaturskillnad. Och helst hög flödeshastighet på både vätska och luft för att tempskillnaden på ömse sida väggen skall gälla hela dess yta. Om du börjar återcirkulera luften minskar tempskillnaden och därmed också dess effektivitet. Kanske vinner du ingenting på det utom minskat uppvärmningsbehov av glykolvattnet? -
Anar ugglor i mossen men kan ännu inte sätta fingret på var nånstans det av mig förmodade felet i resonemanget ligger. Att "sabba" nytänkande idéer är f.ö. aldrig någon rolig uppgift men jag antar att du med trådfrågan vill ha seriösa motargument. För att kunna "vikta" ihop alla argument hit&dit och bestämma ifall köp av inercooler-burken är värt experimentet, ungefär så??
Tyvärr kommer jag bara på motargument typ dessa...
I första vågskålen:
Saker som kan tala emot att detta med intercoolers skulle tjänstgöra ekonomiskt "bättre" som rumsvärme-värmeväxlare jämfört med marknadens ordinarie:
Varför har ingen kommit på detta tidigare, varför skulle "onödigt" trycktåligt tjockt burk-material vara billigare per värmeväxlar-area räknat med dagens råvarupriser, varför skulle bilmotorbranchens redan svinhöga priser understiga allmänna båtbranchens såpass markant?
I andra vågskålen:
Här hoppas jag du fyller i svaret själv, gärna med bäring på de saker jag tagit upp ovan.
Mitt grundtips får i stunden bli att köp inte nån intercooler-burk för kajut-uppvärmning!
(Åtminstone inte utan betydligt bättre argument i vågskål nummer två. Som måhända kan utvecklas i forumtråden nedan?) -
Borde gå att hitta nån lämpligare "burk" för samma slant kan jag tycka?
En intercooler tycks tåla höga tryck, förmodligen för att ett turboaggregat förväntas pressa igenom smått fantastiska mängder luft per timme? Är kass på detta med turbo/intercoolers men det känns som du betalar onödigt för den höga trycktåligheten när slanten istället kunde läggas mer på ökad värmeväxlar-area??
Inte för att rejäla dimensioner på "burkars" metalltjocklek är något ont i sig, blir åtminstone lång livslängd även vid extrem korrosion etc.
Men du behöver kanske bara trycktålighet runt 1 ATÖ från normal glykol-krets, säg för säkerhets skull 3 ATÖ. Luftflödet blir ganska minimalt och kan väl inte bygga upp nåt tryck alls. Normalt luftflöde omnämns enligt svensk byggstandard till runt 0,5 till 0,7 luftombyten per timme, men säg för säkerhets skull hela 2 luftombyten per timme i fall man käkat brysselkål och magen råkar i uppror under natten. ;-) Luftvolymen i båten är ganska liten så luftflödet genom burken blir minimal, hur pass minimalt kan du nog räkna fram själv.
Nå, hittade Speed Daddys huvudsida. Tyvärr saknas tekniska specifikationer även där.
Bildgooglade på luft/vatten värmeväxlare (3 kW) bara för att få en allmän uppfattning om hur sådana kan se ut. Bland träffarna hittade jag DENNA intercooler som sägs tåla hela 1,8 MPa, därav mina funderingar ovan.
(Och ja, fyller man i siffrorna 1.8 MPa HÄR så bekräftas än en gång att intercooler-burken skall tåla nästan lika högt tryck som inuti motorns cylinder. Onödigt, och förmodligen gäller ungefär samma krav din föreslagna burk?) -
...Och törs jag skicka in ett litet sido-lästips?
Bara en historik över propellerns tillblivelse och snabba utveckling under 1830-talet.
Oj vilka märkliga konstruktioner som då såg dagens ljus men snabbt försvann. Alltså märkliga sedda med dagens ögon, själv kan jag tycka att de var riktigt innovativa med tanke på att ingen på den tiden "var professorer i efterklokhetens universitet".
Goggle books satsning att fritt publicera gamla böcker där författar-rättigheter förfallit kom tyvärr av sig litet. Men den gamla uppslagsboken "Runebergs/uggle-upplagan" av Nordisk Familjebok från anno dazumal 1915 har ofta intressanta artiklar. (Haha, eftersom mina egna kunskaper om detaljerna kring propellrars utformande nog ligger på 1800-talsnivå så störs jag ju inte särskilt mycket av det. :-)
Artikeln om uppslagsordet "propeller" börjar på sidan 372 och avslutas först på sidan 383. Har många skisser på udda konstruktioner.
("Stafvningen" var visserligen annorlunda 1915 men texten är inte särskilt svårläst.) -
Speljakt... Hjärterön är helt korrekt!
Bra naturhamn så den är en favorit.Många ankrade båtar i min bild #186, måste varit ovanligt lugnt väder för där är väl ganska öppet i gattet?
Kollade Google Earth och en Grigory Shmerling har ju lagt upp ett likadant foto, fast han tror felaktigt att det föreställer Stockevik.
Ps. Thallata: Jo, det var kanske en lite överdrivet snäll bild. :-)
-
Ts är säkert glad för dom"intelligenta" svaren:-)
Bra anmärkning, kanske heter det turbin ifall rotationen förväntas ge energi. Och impeller ifall den bara förväntas ge nån insignal typ logg/fartmätare? (Fast detta med sjöpumpars gummi-impellrar trotsar då "min" och kanske all logik??)Om vattnet orsakar rotationen, är det väl en turbin?
Tja, Ivan65: Trådfrågan om hur man avgör en propellers (eller vad en sådan anordning nu än kan kallas) är nog utredd tillräckligt i tråden ovan? Inga konstigheter alls därvidlag kan jag tycka?
Ber trots det om ursäkt ifall min anmärkning om terminologin kanske föreföll litet Off Topic? Om oklarheter fortfarande ändå skulle återstå angående trådens ämne kan nog trådskaparen själv ställa sina följdfrågor?? ;-)
-
Om vattnet orsakar rotationen, är det väl en turbin?
Bra anmärkning, kanske heter det turbin ifall rotationen förväntas ge energi. Och impeller ifall den bara förväntas ge nån insignal typ logg/fartmätare? (Fast detta med sjöpumpars gummi-impellrar trotsar då "min" och kanske all logik??)
-
Haha, ibland kan man nästan sabba det roliga med tråden genom att avslöja nåt välbekant för snabbt.
Nå, några sådana hänsyn kan inte tas, här gäller först till kvarn och alla upptänkliga fuskknep är givetvis tillåtna.
Min tur då, var befinner sig fotografen?
[Vet faktiskt inte riktigt själv men har mina aningar. Var nog inte ens med på båten vid det tillfället. Ganska mycket karakteristiska byggnader så det borde vara lätt att identifiera fotoplatsen!? Har fotodatum och kan f.ö. i värsta fall konsultera loggboken. ;-)]
-
Å en film säger ofta ännu mer än en bild.
[Men voffö kallar di propellern för impeller? Har alltid tänkt mig att drivkraften avgör, alltså så att ifall axelns rotation orsakar vattenströmmen så är det en propeller. Men om vattnet/vätskan istället orsakar axelns rotation så är det en impeller??] -
Bosses bild #183.
Troligen ganska pricksis här...?
-
Oinloggad kommer man väl automatiskt till startsidan*? Men man kan välja vilken sida man automatiskt skall komma till som inloggad.
[Klicka på ditt nick uppe till höger, välj "min kontrollpanel" och bocka för önskat alternativ längst ner.]
*) Fast idag kom jag först till "aktiva trådar" även oinloggad, men efter att ha testat fler gånger hamnar jag ständigt på "startsidan" som förväntat. Nå, kanske inte världens viktigaste sak. :-)
-
Ruskpricken skrev: ...Åh...det borde man begripa.....det brukar vara en del folk utanför min brygga å kastar ståendes i ekan.
Fast jag gissade bara detta med att "kastdäck" kan ha med spöfiske/ "fri sving" att göra utifrån ordets "stavning". Har i själva verket noll koll vad gäller mer avancerat fiske... men är nyfiken. ;-)
[Om man har motorbåt för fiske (slipper seglares mast-stag) borde knappast större hinder för själva spö-svinget finnas? Visserligen kan man nog kasta spö-draget litet längre ju högre man står men bara en liten smula? Har kort sagt svårt föreställa mig att den ökade risken att falla överbord kan motiveras av ökad fiskelycka?? (Att stå i höjd med "ekans originaldurk" innebär väl ungefärligen att ha fötterna i vattenytans höjd, kan höjning av den nivån på typ halvmetern verkligen göra nån större skillnad?)]
Haha, troligen bra om riktiga fiske-entusiaster i forumet kan förklara detta med kastdäckets välsignande funktion närmare för oss klentrogna amatörer!?
-
Speljakt skrev #11: Thomas, såvitt jag förstår stämmer inte din beskrivning av mätning 1 med vad Kongo har uppgivit.
Skarpsynt, erkänner härmed förbehållslöst mitt lilla fusk med fakta, tänkte att CaptainKongo måhända blandat ihop detta med lägena av- eller påslagen strömbrytare.
[Alltså detta med att skillnadsspänning mellan multimeterns två mätprober då bägge är typ 13V kan misstolkas som att själva "potentialen" är noll volt i förhållande till batteriminus? Måhända misstanke även att TS inte heller hade riktigt klart för sig hur moderna multimetrars stora inre resistans (ca 10 Mohm) kan förvirra.)]
Missledde alltså med avsikten att mitt inlägg skulle bli allmänt mer begripligt, men men. Ber om ursäkt!
Haha, bildbevis på mitt eget "tillrättaläggande faktafusk", se bara hur fippligt jag kopierat in ordet "på" respektive "av" i efterhand litet snett i bildtexten. Men alltså i tron att det gagnar allmän begriplighet...
Nå, otroligt och nästan litet kul hur enkla panel-brytare i serie med pluskabeln kan förbrylla.
Vanligtvis har tillverkare av paneler givetvis örnkoll men kanske ändå inte riktigt alltid!?
Är fortfarande inte helt övertygad, orimligt klantig produktion ifall panelens polaritet felkopplats men men?
Dock finns en gammal och numera nog bortglömd tradition att bryta kretsen på minussidan, kanske för undvika korrosion? Men då skulle du ha två minuskablar och bara en plus för kontrollampa?? -
Möjligen hade frågan mötts av mer förståelse om den hamnat i forumdelen "fiskesnack"?
Nå, tappa inte sugen av kommentarerna hittills. Fixa gärna en bild som Bjaervern önskade.
Bildgooglade kastdäck och där finns ju litet varianter.
Själv kan jag som segelgubbe med endast litet ränndörjande som erfarenhet tycka att en matta typ nålfilt vore svårstädat? Blir väl jäkligt äcklig snabbt av fiskfjäll mm?
Alternativ efterfrågas förvisso.
Lättstädat och samtidigt icke-halkigt vore nog bra egenskaper utöver billigt inköpspris?
Ps Haha, har provat med kastspö på segelbåten. Gick inget vidare, mast-stag och annat ville gärna jäklas. :-)
Edit tillägg: Tappa heller inte sugen för att MG:s bildinläggning mm kan verka svårflirtad. Vad har du för dator/ platta? (Använd oavsett svaret alltid "avancerad editor" är nog ett bra grundtips.)
-
Provar att göra en pedagogisk skiss av beskrivningen. Hoppas jag fått till den rätt.
Stiften A och C går ju direkt till batteriet så det är stiftet B som ändras vid på- respektive avslagen brytare. (Minus på C är väl som sagt endast där för kontrollampornas skull.)
I mätning 1 har väl både A och B 13V med påslagen brytare. (Alltså skillnad noll volt)
I mätning 3 borde du få 13V med påslagen brytare och noll annars?
Haha, även de enklaste kretsar kan förbrylla. :-)
-
Hmm... ett rimligt kraftigt beslag för ett stadigt nedsänkt hål i durken, diameter 80 mm och sådant att man inte snubblar på det (flushmount, recessed). Gärna med botten i hålet så det inte regnar in.
Ungefär så?
Bildgooglade så HÄR, kanske hittar du nåt matnyttigt bland träffarna?
(Och ifall du gör det kan man kanske rent av hitta nån lättillgänglig svensk återförsäljare?) -
Välkommen till forumet!
Kanske hittar du nåt matnyttigt bland dessa bildgooglingar?
caterpillar diesel sea strainer
sea strainer manufacturer logo
Hittar du nåt troligt fabrikat så kan du försöka snäva in sökningen.
Exempelvis... perko sea strainer logo
Restaurera gammal Evinrude
i Bygg & Renovera
Postad
Kommer nog att göra god tjänst i många år när du är klar med renoveringen.
Och kanske därefter även som ytterst ståndsmässig...
Flåt, har haft den här bilden på datorns skrivbord länge utan att hitta nån lämplig forumtråd. Nu jäklar får den gå ändå för det är ju i alla fall en Evinrude. ;-)