IF S-201 "Kicki" från 1968 som jag hade tillsammans med en kompis några år. Framförallt använde vi henne för att kappsegla med, regattor i Kalmarsund och några SM blev det väl. En båt som var väldigt lätt att tycka om. Basic och stryktålig. Sanslöst snäll att segla. Tämligen kass som bobåt men vi gjorde en mycket minnesvärd vintersegling i december, fyra dygn i södra Kalmarsund.
Bacchant IV "Greip" hade jag i 35 år. Också 1968 års modell. Lång, smal, tung och vacker. Oerhört långkölad. Bekväm att segla men ingen racer (även om vi vann ett par kappseglingar med henne...). Det blev många seglingsomrar i Östersjön och en resa på europas kanaler till Medelhavet under drygt ett år. Genom åren uppdaterade jag henne på i stort sett alla sätt som gick. Nu är hon såld och har hemmahamn Norrtälje där hon kommit i goda händer.
Southerly 115 "Shirley" hade jag under sju säsonger parallellt med Greip. Funktionell men tämligen anskrämlig sänkkölsbåt. Hydraulisk köllyft, med ett knapptryck minskade djupgåendet från 230 till 70 cm! Stort doghouse med pentry och navigationsplats, möjlig att styra inifrån, rullmast. Jättestor akterruff, väldigt skyddad men trång mittsittbrunn. Seglade hyfsat men ville ha en hel del vind. En finess med båten var att man såg vattnet i stort sett var man än var nere i båten. Vi köpte henne med planen att göra en ny kanalresa, kanske t o m the Great American Loop men livet kom emellan...
En CB66 Racer (som aldrig fått något namn vilket säger något). När andra skaffade covidhund köpte jag en busbåt. Ett rätt ogenomtänkt köp om man ska vara ärlig. Tänkte den skulle vara en roligare dagseglare än Greip och rent av att jag skulle återuppta kappseglingen. Men den har inte blivit använd många gånger. CB66 är Bacchantens antites: Där Bacchant IV är tung, slank, djup, gammaldags, opraktisk, pålitlig och vacker är CB66 lätt, platt, modern, funktionell, tempramentsfull, rent av brutal. Det som möjligen förenar är att båda båtarna är att de är välbyggda och starka. Den ena genom att vara överdimensionerad, den andra genom ingenjörsvetenskap. Definitivt till salu.
Beneteau Oceanis 37 Nebbiolo som är en rätt modern och funktionell båt med ganska lite flärd. En båt byggd för Medelhavet och det är också tanken att hon ska ta oss dit om ett par år. Jättestor sittbrunn, jättebra tillgänglighet till vattnet. Rymlig förpik, stor salong, bra pentry, stor gästhytt, rymlig badrum. Ganska välutrustad. En så kallad produktionsbåt vilket innebär att det finns massor av illa utnyttjat stuvutrymme och att den är lite knepig att meka med. Seglar betydligt bättre än jag räknat med, kryssar riktigt bra med ett jättefint krysställ i nån slags svart cruisinglaminat. Definitivt inte klassiskt vacker men rätt snygg för sin typ.
