Greip

Om jag fattat rätt har Brexit inneburit att man måste betala moms på en båt som importeras från UK oavsett om den är momsad där eller inte. Nu blir det ju inte så många tusenlappar på en sådan båt men kan vara bra att ta reda på.

Har övervintrat flera båtar både med och utan ström i säkert 15 vintrar. Det är inga svårigheter att få genomföringar att klara sig, det bli sällan minusgrader under vattenytan i södra halvan av Sverige. Små genomföringar som spolvatten till toan blåser jag luft i och stänger. Stora genomföringar som tanktömningen fyller jag med glykolblandning och stänger. Alla genomföringar som ligger nära ytan isolerar jag med gullfiber eller i stort sett vad som helst. Kyla kommer inifrån båten, inte från vattnet. Genomföringar som ligger djupt, typ 40 cm, kan man strunta i helt. Om kulventiler står öppna är sannolikheten att de frostsprängs mycket liten men samtidigt vill man ha ju ha dem stängda. Pumpar och sådant måste däremot dräneras. Jag har haft en frostvakt i motorrummet, en i pentryt och en på toa. Men planerat för att det ska funka även utan ström. Länspump kan vara knepigt att få att funka, får inte bli några svackor i slangen där vatten kan stå still . I en båt körde jag med en värmekabel inne slangen. Lycka till!

Finns massor av bra båtar i den storlek du söker. Till bra priser dessutom även om priserna stigit jämfört med för några år sen. Ett tips är att inte låsa sig till en viss modell utan istället leta efter ett exemplar som känns rätt vad gäller skick, utrustning, motor, segel etc i förhållande till vad du vill betala. Happy hunting!

Mackey har en mycket bra teori. Råkade ut för samma problem för många år sedan, motorn gick normalt obelastad men orkeslös med växel i. Efter en stund stannade den helt. Först trodde jag något fastnat i propellern men det gick att rotera axeln som vanligt. Visade sig att CAV-filtret var helt igensatt av stora svarta spindlar! Detta var på våren någonstans i Italien. Förmodligen hade spindlarna övervintrat i i sjömackens slangar och sen hade jag tankat först av alla på våren (jag brukar använda en tratt med sil om jag är osäker på bränslekvaliteten men självklart inte denna gång...). Nytt CAV-filter, nytt finfilter och blåste ur slangen mellan tanken och CAV sen var allt som vanligt igen. En erfarenhet rikare.

För att återvända till frågan. På kappsegling är 0 m/s ok till maxtiden går ut. På cruising beror det på samma faktorer som all annan segling. När måste/vill jag vara i hamn? När får den mest lättuttråkade besättningsmedlemmen totalt tråkslag? Regnar det? Är det kul? Osv osv.

Min förra båt var 3,66 och det är 4 meter mellan bommarna. Jag och min granne har 50 mm PEM slang på bommarna. Kan inte nog rekommendera det. Inga märken vid närkontakt, inget gnissel, låg friktion, slits inte. Inte ens dyrt, en femtiometersrulle räcker till två båtar och kostar under 2000:- Borra hål sådär var 30 cm och knyt med tunn polyesterlina runt bommen. Glöm buntband, även de UV-beständiga blir sköra efter något år och går av. Jag testade också sådana där tunna fendrar men de bara klapprade mellan skrovsidan och bommen och blåste dessutom upp. Ingen nytta alls.

Lintott hann före, elastiska linor är väldigt bra för den applikationen, bottnar inte och går inte av som gummifjädrar kan göra (jag har haft av två av Forshedas största på en ganska utsatt förtöjningsplats ). Tänk dock på slitskydd på lämpliga ställen, särskilt om båten ligger utan daglig tillsyn. Det gäller iofs alla linor men ännu viktigare med elastiska.

Mackey har gett dig en massa bra svar, kompletterar med, missa inte att beställa reptålig polykarbonat. Det är ett häpnadsväckande starkt material men blir väldigt lätt repigt om man inte som sagt köper den reptåliga varianten. Jag fick materialet till mina luckor gratis (spillbitar från maskintillverkning) men de ser inte så lattjo ut nu efter några år. Lycka till. Förresten, en fråga i det sammanhanget som någon kanske har erfarenhet av, om man gör en lucka som den i ritningen ovanför, kunde man inte ha härdat glas då? Det är också ohyggligt starkt, går att skräddarsy och är inte särskilt dyrt att få skräddarsytt. I stort sett helt repfritt och perfekt genomskinligt (eller tonat om man vill, t o m helt opakt).

Skulle säga att vindfånget är den största fienden vid tilläggning, båtar är så olika på alla sätt så det är svårt att dra några enkla slutsatser. Min nuvarande båt är långkölad och med låga fribord, den är oftast lätt att hantera i hamn eftersom den inte gärna driver i sidled. Å andra sidan svänger den inte gärna heller i låg fart vilket ofta ställde till problem ända tills jag installerade bogpropeller. Den förra båten var ungefär lika lång men med betydligt högre fribord och litet kölblad som dessutom gick att fälla in, alltså sänkköl. Där var bogpropeller i stort sett nödvändig för att båten INTE skulle svänga. Men den gick att vända på en femöring. Om du har möjlighet, öva att lägga till själv fast med besättning - alltså ha bara besättningen som backup om det går åt skogen. Och tänk igenom varje manöver i detalj så att alla linor, fendrar, båtshake etc finns på rätt ställe. Tänk också ut plan B för de mest sannolika problemen, missa bojen typ. Det viktigaste är att ligga steget före men det skiljer sig ju inte mellan ensamsegling och segling med besättning - men marginalerna är olika. Du klarar förmodligen mycket mer än du tror och om inte annat så är det väldigt lärorikt. Men det är klart att man kör in i en brygga ibland... Sikta på något billigt!

Fast i så fall skulle lättare segel öka belastningen på röstjärnen. En verklig effekt av en lättare rigg är däremot att de dynamiska lasterna minskar.

Det måste ju rimligtvis vara precis tvärtom att påfrestningarna på röstjärnen blir mindre med en lättare rigg?

Det ska jag testa, Wichards variant är säkert alldeles utmärkt men det bär ju emot att betala det häpnadsväckande priset. Tänk vad mycket rolig prylar man kan få för mellanskillnaden! Annars brukar jag ganska ofta sätta en lina till fördäck vid frisk läns på havet men det är ju när man inte räknar med gipp som en broms är viktig. Att gå fram i det läget är ju också förknippat med risker även om det är självklart med sele.

Jag satte mina på masten eftersom det blev för långt ner på spridarna. På en båt med dubbla spridare är det en annan sak. Jag tänkte att om det inte blir bra så sätter jag elasticorder som håller ut mot spridarna men nu efter en säsong har jag lagt ner den idén. Det funkar väldigt bra med lazy-jacksen på masten helt enkelt. Iaf med Bodings lazybag. Det enda jag ångrar med lazybag är att jag inte köpte den tidigare.

Jag har också letat men inte hittat.

Min sprayhood är 31 år gammal och still going strong, mycket tack vare Acapella. Använts omfattande - legat i sjön åtskilliga vintrar, Medelhavet en säsong etc. Har just bytt fönster för andra gången, förstärkt här och var, sytt om rätt många sömmar. Helt häpen över hur bra grejorna håller.

Precis, Skyllermarks säger skippa huvudbrytaren för att eliminera en felkälla. Vad är argumentet för att ha en batterifrånskiljare? Hade det tidigare (som för övrigt la av i slutet läge) men nu har jag kopplat enligt Skyllermarks anvisning. Till bogisen har jag däremot en brytare mest eftersom tillverkaren skriver att det ska vara så. Varför är mer oklart.

När det gäller val av ankarspel: På Southerlyn hade jag ett Lewmar med vertikal axel och trumma ovanför kättinghjulet. Mycket användbart även till andra saker än att ankra med lina. Om man lägger av kättingen så funkar det för att sträcka förtöjningar i busväder. Det funkade också med hjälp av ett strategiskt placerat block för att hissa upp en gubbe (dvs mig) i masten. Då med ett ytterligare fall i båtsmanstolen/klätterselen för att hela tiden säkra om något skulle gå åt fanders. Oerhört mycket enklare än att veva med fallwinsch i sittbrunnen över två brytblock (säkerhetsarrangemanget hade behövt bli exakt detsamma). Den dag jag byter ankarspel på Greip blir det nog ett sånt igen. Inte nödvändigtvis Lewmar men ett vertikalt med trumma. Frifall går att leva utan. I aktern, för den som har sån lyx, absolut frifall men i fören funkar det bra ändå. Fjärr vore ju en bra grej även om jag aldrig riktigt känt behovet eftersom jag brukar ha med mig kompetent besättning som kan köra motor mot ankaret. Handsignaler är då bra att vara överens om när det blåser. Man ska aldrig dra båten mot ankaret med spelet, det är det inte gjort för. Likaså bör man inte backa fast ankaret utan att ha avlastat spelet med en snubber men det tror jag inte jag är ensam om att ha gjort mitt skyldig till ibland... Har för övrigt enorm respekt för ankarspel, det går fort att göra sig olycklig om man kommer för nära. Gott om exempel på otäcka olyckor på diverse forum.

Var och en blir salig på sin tro. Jag har aldrig råkat ut för mögel i båten när den legat i sjön.

Har legat i sjön många år med liknande båt i Kalmar. Kör frostvakt i motorrum, pentry och toa. De är väl på 60W eller så. Men har även övervintrat helt utan ström, det funkade också men kräver lite mer dränering av sånt som innehåller vatten. Har beskrivit det i något tidigare inlägg som nog går att hitta. Det är för övrigt inte så fuktigt i absoluta tal som man tror på vintern. Däremot kondenserar den lilla fukt som finns i luften fort när temperaturen sjunker. Fukten har aldrig varit ett problem och har inte använt torrbollar etc. Om de ska funka behöver båten vara hermetiskt tillsluten - annars försöker du fukta av hela atmosfären och det blir jobbigt...Har både kört med dynor urplockade eller ombord, då välter jag upp dem så det inte blir fuktbryggor under. Om båten bara är hyfsat ventilerad så är det inga problem alls. Har också bott ombord i Medelhavet med värme på - då jäklar kondenserar det! Lycka till!

Backslagets reduktion ingår i propellerberäkningen så det går att lösa genom att byta propeller. Ta hjälp av en duktig motorfirma.

En gentleman svajankrar självklart alltid bara med kätting! Och så jag. Det finns förmodligen en anledning till att praktiskt taget alla långseglare normalt enbart använder kätting (undantag finns självklart). Båten seglar inte omkring runt ankaret lika mycket, enklare, mindre trasselrisk, självstuvande, jämförelsevis försumbar nötningsrisk osv. Det finns förstås en del nackdelar också: vikt, kostnad (åtminstone på kort sikt), varierande kvalitet på galven, ibland stumt, svårthanterligt utan ankarspel och säkert en del andra saker. Men till fördelarna hör definitivt det du söker - trygghetskänslan. Jag har svajankrat hundratals nätter med Greip och dessutom några gånger i öppen sjö och hårt väder som startbåt i diverse kappseglingar. Kan bara påminna mig att ankaret draggat en enda gång så att det varit ett potentiellt problem (och det var helt ett användarfel). Själva kättingen har aldrig varit ett bekymmer. Ankarkättingen på Greip är sen 1990 och har inga rostangrepp eller tecken på nötning. Men det finns billiga kättingar som rostar på några år - köp inte en dålig kätting, en bra håller båtens livslängd (eller i alla fall din). Ett tips: använd alltid snubber, dvs en lina som avlastar ankarspelet. Det blir både tystare, säkrare och billigare.

Självklart sele med kort lina vid segling utomskärs. På däck oavsett väder och i hårt väder även i brunn. Jag har jackstaysband hårt sträckta längs däck och dubbla enmeterslinor. Har inte testat om det är tillräckligt kort. Läste ett test i en engelsk båttidning som visade att om linan är så lång att personens ansikte hamnar i vattnet och båten gör mer än ett par knop så har måste båten stoppas mycket fort, klart under en minut, för att inte risken för drunkning skall vara överhängande. Att falla i vid ensamsegling är ett mardrömsscenario även med sele. (Och det är klart att jag har hjälm när jag cyklar, i alla fall för det mesta...)

Seglat i Tyskland flera gånger men aldrig behövt visa några papper. En gång blev vi förföljda av en kustbevakare som rundade båten med en RIB men de bara vinkade och åkte tillbaks till sitt fartyg. Men jag har träffat andra seglare som bekräftar det andra skrivit ovan genom att snedda över trafiksepareringar eller inte fört tratt när de gått för motor med storen uppe. Dyrt tydligen. Men annars är Tyskland utmärkt att segla i med bra hamnar och trevliga människor.

Läste på ett annat forum att han har det bra men att det varit stiltje, därav den egendomliga kursn och den även för Yrvind måttliga dygnsdistansen. Det är väl det blå stiltjebältet som han nu kommit ur.

Havsfidran är ju en liten tuffing med mycket charm även om den riskerar att bli omseglad av en optimistjolle på kryssen 😐 Men visst funkar den för stora äventyr vilket bevisats av både Åke Mattson och Olle Landsell. Båda dessutom i samma båt, Goodwin II, fast med några decenniers mellanrum. Olle Landsell dessutom helt utan motor. (Olle Landsells bok om sin resa med Goodwin II I huvudet på en ensamseglare är riktigt bra, tror jag ska läsa om den i sommar - tack för inspirationen!) En möjlig nackdel med tunga båtar (och Havsfidra är riktigt tung i förhållande till i stort sett vad som helst, längd, segelyta, masthöjd, utrymme...) är att det inte är så lätt att utvecklas som seglare. En lättare mer välseglande båt berättar direkt om man gör rätt eller fel medan en tung tar så mycket tid på sig att reagera att det blir svårare att skilja rätt och fel. Lycka till och hoppas du hittar rätt båt för dig, Havsfidra eller inte!