goranw

För hög? Seawolfs länk Dacapo är en riktigt höjdare, det ska villigt erkännas. Tyvärr får jag inte länken att fungera här på Maringuiden. Är det någon som vet hur man gör? Gå annars in på Klotterplanket upa och avnjut youtube-länken om vindkraft på Riddarfjärden! Något för Lasse L att ta upp en diskution om, nu när Seawolf lagt ved på den brasan och jag så gärna underhåller den.

Som jag nog har skrivit tidigare - se tidvattnet som en tillgång, en möjlighet och inte som ett bekymmer! Med noggrann planering kan man dra stor nytta av medgående tidvattenströmmar. Inte minst i Pentland Firth. Naturligtvis får man vara väl påläst och veta vad man gör. Men det är en upplevelse en bra bit utöver det vanliga att gå den vägen. Från att göra noll knop över grund i frisk medvind för fulla segel till att efter några minuter, när tidvattnet vänt, forsa fram i en häxkittel av virvlar i 13 knop. Kan rekommenderas för den som vill ha den där lilla extra adrenalinkicken. Annars kan man naturligtvis gå den litet tamare vägen norr om Orkneyöarna eller genom övärlden.

Nu seglade jag aldrig så långt som till Irländska sjön eller Biscaya. Som längst kom vi till Yttre Hebriderna på Skottlands västkust respektive Isle of Wight i Engelska kanalen. Och det var genomgående sydvästliga och västliga vindar, någon gång nordvästlig vind, som mest 8-9 Beaufort. Avgörande för oss var att slippa riktigt hård vind, att utnyttja de ljusa nätterna maximalt och undvika att det var alltför kallt. Därför startade vi alltid 10-15 juni. Men för vidare färd över Atlanten får man väga in ytterligare parametrar förstås.

Vet inte hur det är numera, men när jag var kassör i förbundet för 10 år sedan, gav vi ut en CD med tekniska tips för Comfort 30. Vill minnas att vi bara tog 100 kronor för den. CD-n, som redan för 10 år sedan innehöll massor av tips och fakta, lär inte vara mindre innehållsrik idag, så redan möjligheten att få tillgång till den bör vara värd medlemsavgiften, 200 + kostnaden för CD-n. Tidigare var diskussionsforumet, som var ganska livaktigt, öppet på Internet. Vet inte hur det är nu, men jag får fortfarande mejl i tekniska frågor som ställs på det gamla forumet. Det gick alltid att ställa frågor där och få bra svar.

Passa på att segla till Shetlandsöarna, Fair Isle, Orkneyörna, Inre och Yttre Hebriderna på utresan och Scillyöarna, Kanalöarna, Isle of Wight och Helgoland på hemresan! Det är något alldeles speciellt med öar. Att se Shetlands taggiga silhuett stiga upp över horisonten ur det turkosblå havet en kylig sommarmorgon är magiskt och något man aldrig glömmer. För att ta ett exempel.

Tveklöst Skottland. Antingen Caledonian Canal, Pentland Firth eller runt/genom Shetland/Orkenyöarna. Inte lika stora tidvattenskillnader som i Engelska kanalen men generellt hårdare väder. Inte Engelska kanalen, som är mycket mer trafikerat. Dyra, överfulla hamnar. Göran Cederström, förste skandinav att segla runt jorden (i en L28!) valde Engelska kanalen när han startade sin jordeneruntsegling 1971. Men han startade från Östersjön. För den som kommer från Vänern och Göteborg är det mycket mer naturligt att gå via Skottland.

Jag borde varit tydligare med att jag hade ändrat texten. Det var därför jag skrev rätt ska vara rätt. I GP-s och Expressens reportage står det midnattssol: http://www.gp.se/resor/1.1380886-bohuslan-far-plats-pa-cnn-s-vackraste-lista http://www.expressen.se/gt/cnn-puts-bohuslan-on-coveted-wild-life-list/

CNN har rankat världen vackraste platser. Bohuslän kommer på sjunde plats, bland annat tack vare sin midnattssol! Rätt ska vara rätt: http://www.seniorseglaren.se/strandskydd-filer/cnn.htm

http://www.seniorseglaren.se/batjobb-filer/batjobb.htm Nu har jag lagt ut en bild på min travarstoppare. Se ovanstående länk, nedersta bilden. Naturligtvis finns det mycket elegantare lösningar - och dyrare. Men varför krångla till det, när man kan lösa det så enkelt. Det fungerar perfekt! Suveränt bra blogg du har. Jag ska läsa den i sin helhet. Det börjar att klia i fingrarna nu. Igår tog jag av presenning och täckställning. En liten början!

Annars kan du lägga ut bilden på din blogg eller hemsida (webbplats) och länka till den som jag gör här: http://www.seniorseglaren.se/batjobb-filer/batjobb.htm Nedersta bilden visar mitt enkla men väl fungerande storsegelintag, som har sett ut på många sätt genom åren. Under de första 15 åren hade jag replik, därefter travare. Det är en Bennsmast med dubbla spridare.

Att ordna storsegelintag brukar inte vara några problem. Vad har du för mast? Seldén? Benns? Enkelspridar- eller dubbelspridarrigg? Har du replik eller travare? Skicka gärna en bild på hur det ser ut nu. Jag tittade för en stund sedan på genomföringarna för mina röstjärn. Min Comfort 30 är byggd 1975. Vad jag kan förstå är det homgen plast, inga balsa just där. Men riktigt säker kan jag inte vara. Skulle behöva provborra i så fall, och det vill jag förstås inte. Tyvärr är det ju så att väta vandrar från balsakloss till balsakloss i däcket, om man inte ser till att stoppa läckage och hålla tätt. Men litet väta på enstaka ställen är sällan något problem. Se i första han till att torka så mycket det går och täta sedan. Någon försvagning av vantfästena kan väl inte vatten i balsan ha orsakat? Krafterna är ju fördelade på de mycket långa röstjärnen, som är bultade till innermodul och skott. Även här skulle man behöva se en bild. Roligt att se att en gammal goding kommit i goda händer!

Nu är du där igen. Min bäste Lars, du får försöka skärpa dig, du har helt fel. Som jag har påpekat jag vet inte hur många gånger vid det här laget: Skilj på det som skrivs offentligt, på hemsidor, webbplatser och diskussionsfora och det som skrivs inom en mycket liten begränsad krets, närmare bestämt till 40 medlemmar i Föreningen Seniorseglarna. Själv var jag extremt noga med att skilja på offentliga skriverier och interna. Men när du helt hämningslöst började lägga ut internt material här, har jag blivit tvungen att följa efter, fast jag tycker det är helt fel. Men nu är det som det är, och det är bara att fortsätta pajkastningen inför öppen ridå. Du hänvisar alltså till ett mejl som var ett svar på ett gruppmejl från ordföranden på julaftonen 2012. Jag har hört talas om det, men jag fanns då inte längre med på gruppmejllistan och fick alltså aldrig det mejlet. Än mindre kunde jag svara på det. Du drömmer grabben. Det där svarsmejlet, om det nu skrivits något sådant, har inte jag skrivit. Du ljuger som vanligt.

Efter en hel dag vid datorn, där jag startade som löjtnant och slutade som örlogskapten, kände jag vid midnatt att jag behövde litet frisk luft. Vad passade bättre än att åka ut och kolla båten? Tack och lov hade jag klarat mig från påhälsning av sabotörer. Men det var kanske inte så konstigt att din kompis' båt hade fått besök. Hela kajområdet i norra delen av hamnen, alla bryggor och en stor del av hamnplanen låg i egyptiskt mörker. All belysning var ur funktion. Jag fick köra med helljuset på. Det verkar vara lika mycket Grefabs fel att det blir inbrott i båtarna, när tjuvarna kan jobba ostört utan att synas i mörkret. På utsidan såg man inga skador på Beason 31-an. Allt såg OK ut så långt.

Det är möjligt att det ligger något i det du skriver. Det är något jag inte är medveten om i så fall. Men om det nu är så, får inte mitt inlägg ytterligare en dimension, som gör det ännu mer läsvärt? Det var inte bara en smågullig historia,det var också en fundering kring hur olika Sven Yrvind kan uppfattas. Du får förlåta mig, men jag kan inte se att det är fel att provocera, om det här nu skulle kunna kallas en provokation. Jag tycker inlägget blir väldigt mycket mer tänkvärt genom att jag också tar upp parasitfrågan. Läs för övrigt det utmärkta blogg100-inlägget som behandlar samma sak. Sorry, jag förstår nog en hel del av vad andra påpekar, men förstår andra vad jag påpekar?

Tack, mitt i prick!

Vad hjälper det med grindar och övervakningskameror. Kan inte förstå denna förstörelusta. Var man själv sådan i den åldern? Bra att de åkte fast. Hoppas kompisen hade ordentlig försäkring. Var det Beason 31-an närmast vägen? Huga, jag bävar inför mitt besök i Björlanda kile imorgon. Min båt ligger på land inte långt därifrån.

Tack, jag blev riktigt orolig ett tag!

Lundell kvad: Om du nu står för varenda ett ord du skriver varför raderades gästboken? Du raderade gästboken när jag bevisade att det du skrev där inte var sannt. Omröstningen av anonnssidan ljög du ihop till att var omröstning för vindkraftens vara eller inte vara på Hakefjorden, Du borde stå i skamvrån och inte släppas ut detta sekel. Försvara den osanningen istället, för att komma med motfrågor och flosker. Sanningen kommer ikapp en lögnare till slut. Svar: Alla inlägg 2012 raderades från gästboken. Det hade blivit för krångligt att välja ut just dina och ditt fejknick och radera bara dem. Då skulle flera inlägg från mig och andra hänga helt i luften. Du hade skrivit så otroligt mycket smörja i gästboken, både som dig själv och som Per Karlsson, att det inte var något att tveka om. Sedan spärrade jag dina IP- nummer. Tyvärr lät jag dig hållas alldeles på tok för länge. Vilken annan webbmaster som helst skulle ha raderat dig obönhörligen på ett mycket tidigare stadium. Men jag ville visa att vi hade högt i tak. Och du lurade skjortan av mig med ditt bedrägeri som Per Karlsson. Där var jag mer än lovligt naiv, men jag kunde inte i mina vildaste fantasier föreställa mig att en styrelseledamot kunde bete sig så ynkligt lågt åt. Du bevisade absolut ingenting som inte var sant. Vad skulle det vara? Jag minns bara en omröstning. Det var nog i slutet av februari eller början av mars. Den var ett svidande nederlag för mig. Vi var 5 stycken för vindkraft i Hake fjord och hade 14 eller något sådant emot oss. Det var en ohygglig chock för mig, att mina åsikter inte delades av majoriteten. Jag mådde direkt fysiskt illa och smög mig ut efter några minuter, åkte hem och började förstå att jag inte längre platsade i föreningen. Det startade på allvar en process, som ledde till att jag avsade mig det ena uppdraget efter det andra. Men som webbredaktör ville jag fortsätta. Det roade mig ofantligt. Men jag inser att jag inte hade kunnat fortsätta, eftersom jag inte ville vara med i föreningen längre. Det här med omröstning av annonssidan slår inte an någon sträng hos mig. Men det är mycket möjligt att vi diskuterade den aspekten också. Du var emot att jag lade ut annonser om planerna på vindkraft. Därför tog jag litet motvilligt bort allt sådant, trots att frågorna diskuterades mycket livligt på flera möten och den nye ordföranden tog upp stor del av mötestiden för att beskriva konsekvenserna av vindkraftverken. Varför opponerade du dig inte mot det? Min uppgift som sekreterare och webbmaster var ju att skriva referat på hemsidan om vad som hade tilldragit sig på klubbmötena. Det kan du inte inte gillat? Det kan inte ha undgått dig vad han tyckte.

Nu var det BKSS som ordnade träffen. Menar du att du inte är medlem i vare sig BKH eller BKSS? Men vakthållningen ställer du väl upp på ändå, hoppas jag? Jag vaktar din båt en natt varje år. Du kappseglar ju en del. Vilket segelsällskap är du då registrerad i om inte BKSS?

Vad är det som skulle vara kört? Publicera vad du vill, jag har inget att dölja och kan stå för vartenda ord jag har skrivit. Några styrelseprotokoll från 2012 har jag aldrig sett, så dem har jag aldrig kunnat ta ställning till eller kommentera. Årsmötesprotokollet har jag däremot fått mig tillsänt. Direkt efter det att jag därmed hade fått medlemmarnas dom, tryckte jag på knappen och hemsidan raderades. Men som sagt publicera dem gärna, om du tror att du förbättrar din ställning och ditt renommé på det sättet. Sedan den 5 mars 2012 har jag inte deltagit i någon som helst aktivitet med Seniorseglarna, så jag är naturligtvis inte tillnärmelsevis lika väl informerad som du. Därför skriver jag bara om de saker jag känner till och ger en så sanningsenlig beskrivning som jag förmår.

Var du på mötet idag? Jag missade det tyvärr.

Man upphör aldrig att förvånas. Just som vi började bli kompisar, så får jag en tjottablängare så jag går ner för räkning igen. Vad är det i min rapportering om fartygsvraken som retar dig så? Det är kanske du som har rapporterat inlägget? Hur många gånger jag än läser det så kan jag inte för mitt liv tycka att det är på det minsta sätt kontroversiellt, retsamt, provokativt... you name it. Det är ett ganska kort mycket sakligt och faktaspäckat inlägg, där alla uppgifter är direkt tagna från artiklar i dagstidningar mellan 2001-2012. Plus en del fakta från internetsidor. Det är så seriöst som du någonsin kan önska. Det är skrivet med hjärta och hjärna efter bästa förmåga. Är dessa tidningsartiklar och internetsidor också ägnade att reta dig och kanske andra också oerhört? För mig är det en fullständig gåta hur det inlägget av alla kunde bli rapporterat. Det finns väl cirka 80 andra inlägg av mig som borde vara betydligt mer kvalificerade för rapportering i så fall. Förra gången fick jag bra förklaringar från dig. Hoppas att du kan förklara även det här mysteriet för mig. Alla dessa inlägg gör att jag stiger i graderna med rasande fart. Är det örlogskapten härnäst?

KR står för KRYSSARE och är (eller var) registrerade i Svenska Seglarförbundet. De flesta havskryssare i mitten av förra seklet var nog båtar med RORC-mätbrev. Det var den helt dominerande mätregeln tills IOR kom 1971. Eftersom de OR-segelmärkta havskryssarna började uppträda exakt samtidigt känner jag mig ganska övertygad om att IOR-båtar har/hade OR i seglen. Men jag kan ha fel där, vilket jag ödmjukt erkänner. Det blev inte aktuellt för mig, eftersom jag hade ett billigt standardmätbrev till min halvtonnare. Att mäta in en one-offbåt kostade/kostar stora pengar har jag hört.

Tack Peter. Dig kan man lita på trots allt. Då ska jag inte ta rapporteringen så allvarligt. Det är väl någon av alla dagens vederdelomän som bara vill djävlas, när argumenten tagit slut.

KR står för kryssare. Titta i gamla SXK-matriklar! Dessa havskryssare var inmätta enligt den gamla havskappseglingsregeln RORC, som efterträddes av IOR. Jag är ganska säker på att dessa båtar, i den mån de hade individuella mätbrev, fick OR i seglet. Det var den vanligaste segelbeteckningen på havsskryssare under en period i slutet av 1900-talet. Om båten hade ett standardmätbrev fick man ett S (numera SWE).