-
Innehålls Antal
1 432 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
7
Forum Inlägg postade av coppertail
-
-
Finns det någonting kvar av den gamla luckan som en glasmästare kan använda som mall?
Inga problem för en glasis att böja, borra och gänga i ”plexiglas” som sällan är just plexi utan oftare av annan sort.
Finns inget kvar får du försöka göra en mall.
Kanske går att få tag i ”original” men räkna med 5 x priset.
-
Det kräver koncentration att navigera enbart efter plotter. Åtminstone i lite högre farter. En koncentration som inte alla utan aspergers syndrom eller liknande orkar hålla några längre stunder.
Omedvetet navigerar man ändå efter allehanda sjömärken och kända landmärken oavsett om man följer en led eller ej.
-
19 minuter sedan skrev raol:Ännu bättre vore om Sjöfartsverket satsade lite på att sjömäta allt inre vatten, t ex med laser från flygplan. Det går snabbt och är förhållandevis billigt jämfört med sjömätning från fartyg. Om de nöjer sig med djup ner till 6 m så är det allt som behövs för fritidsbåtstrafiken. Men Sjöfartsverket vill nog helst helt slippa fritidsbåtar. Yrkestrafiken är ju deras gullegrisar.
Gullegrisar är isf, en omskrivning för finansiären. Verksamheten bekostas ju i stort sett helt och hållet av handelssjöfarten.
Sjöfartsverket får statsbidrag på några miljoner per år för att hålla fritidsbåtslederna. Det bidraget har inte skrivits upp sedan 90-talet och är en brakförlust för SjöV.
Men det klart. Drar man in samtliga fritidsbåtsleder och satsar på sjömätning istället kan det nog vara finansierat på bara några decennier.
-
22 timmar sedan skrev per_62:Med sjökortsplotter och uppdaterade sjökort i kombination med ekolod så har det blivit enklare att navigera omkring bland alla öar i skärgården. Så risken att gå på grund har nog minskat något. Låg dock för ankar och vinden vände och båten ändrade läge varvid kölen snuddade vid en uppgrundning.
Från ett smalare sund med uppgrundning som vi precis passerat i somras hörde vi en rejäl smäll där en annan segelbåt med lite djupare köl hoppade till och gled över uppgrundningen. Måste varit snopet för den andra båten!
De plotterassisterade grundstötningarna är bland de vanligaste sjöräddningsärendena numera.
Spelar inte så stor roll hur uppdaterat sjökortet är när sjömätningsunderlaget är 1800 tal.
Borde vara körkort på sjökortsplotters.
-
2
-
-
12 minuter sedan skrev raol:Det är också det enda som man pålitligt och hyfsat objektivt kan mäta utan att vara ombord på den fortkörande båten.
Ok. Var det så när den första sjötrafikförordningen skrevs tror du?
Tidvattenströmmar av betydelse är nog i minoritet i Sverige. Ström på riktigt hittar man i älvar, floder och åar. Helst under snösmältning.
-
2 minuter sedan skrev bhemac:Så är det nog, som jag kommer ihåg så fick de kritik för att de hade köpt laser/radar med GPS som alltså då mäter FÖG.
Laser menade jag naturligtvis ja. Var nog länge sedan de använde radarpistoler.
Hastighetsbegränsningarna är ju betydligt äldre än både laser och GPS.
Förr var ju i princip fart genom vattnet det enda som var praktiskt mätbart. Ström och därmed fart över grund blev ju betydligt mer av en bedömningssport.
Och av ovan angivna skäl med medström och styrfart, samt vaga minnen från föreläsningarna i sjöfartsjuridik får nog någon komma med väldigt goda bevis för att övertyga mig om motsatsen.
-
Spontant hade jag sagt att det alltid är fgv som gäller.
Ett fartyg skulle annars kunna hamna i en situation då man inte har styrfart. Vid kraftig medström exempelvis.
Men kustwaffe mäter ju med radar, alltså fög. Kanske har de någon formel för ”strömavdrag”?
AIS-info räknas inte som bevis för fortkörning. Har ibland blivit anklagad för fortkörning av folk som sitter och följer på marinetraffic.com. 🙁
-
1
-
-
Är nog bättre att lämna bara motor/drevtyp och årsmodell.
I alla fall hos alternativ/piratdelshandlarna.
Motorn är ju en cheva v8 som kom i sin första version 1955. En av, om inte den mest, tillverkade bensinmotorn i världen.
Blir bara snurrigt med motornummer när Volvo Penta, Mercruiser, mfl, mfl, har målat och satt sina dekaler på motorn.
Du har ingen impeller i drevet på ett bravodrev.
-
3 timmar sedan skrev Thallatha:Det där med risker och riskbedömning är en lurig grej.
Ofta ställer ju rädslan till mer problem än det man är rädd för.
Som seglare träffar man ju ofta på människor som inte vågar segla, ibland med motiveringen att det lutar, Brukar fråga om de vågar åka bil. Åker bil gör de ju hela tiden, så det är de inte rädd för.
Åka bil är väl nästan det farlig man kan ägna sig åt.
Jag har betydligt mer respekt för de vindar som kan uppstå i samband med ett åskväder, än att jag tror blixten skall slå ner i min båt.
I går var jag ute med min lilla julle (bilden uppe till vänster) Idag skall jag inte gå ut med nån av mina båtarna pga den riskbedömning jag gjort - det blåser runt 30 m/sekOch bilen går bra?
-
1
-
-
1 timme sedan skrev LonelyBird:Hur skiljer man på en Brospindel, Vasshjulspindel och Korsspindel?
Här var ett trevligt radioreportage där man bland annat får veta att Brospindeln är en nyetablerad art i Finland och att den kanske kom dit från Sverige med segelbåtar.
Kanske är Du själv orsaken till ditt problem? 😁
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6332132
-
Inga gamla tvåtaktare gillar att gå längre stunder på tomgång.
Och varför skulle man vilja det?
-
1
-
-
5 timmar sedan skrev Glenno83:Hej!
Ja ankarbox finns fram så det kan ju vara det som väggen fram är för, därav att den är mjuk. Men ankarboxen går inte ned så långt ändå.
Han som säljer är välkänd så tror inget är stulet. Men det var hans grabb som hade båten mest, och de har inte haft den länge.
Men jag är mest fundersam var vattnet kommer ifrån och var de tar vägen i väggen.
Min gissning blir att vattnet kommer från ankarboxen. Kanske har ett osurrat ankare studsat runt i boxen och slagit upp ett litet hål i plasten på insidan av stringersen/slaget. Inregnande och överspolande vatten rinner inuti laminatet som ofta inte blivit helt homogent i skarpa veck på industriellt producerade båtar. Det blir som ett litet rör där vatten rinner till närmsta lilla spricka.
Inte bra, men heller ingen större katastrof bara det hinner rinna ur skapligt innan det fryser på vintern.
Lätt fixat bara det är torrt.
Skottet (väggen 😏) till ankarboxen borde inte vara mjuk. Något har nog hänt med den isf. Men det är ju heller knappast en bärande del i konstruktionen på en så liten båt.
Gamla HT-båtar brukar kunna ha lite sprickor i fördäcket efter tjockisar som hoppat ombord. Kolla extra noga längst akterut, i mitten, och vid skarpa veck. Runt rutramarna är en klassiker.
Behöver fixas på sikt eftersom däcket annars bara blir mjukare och mjukare.
Lättlagat sålänge man kommer åt.
-
8 timmar sedan skrev Peter_K:Ungefär så, ja.
Bara stryka med paraffinolja så blir det lite blankare, inte blankt.
Ett tag i alla fall.
Nu vet jag att det finns aluminiumbåttillverkare som lackar sina båtar för att de skall vara blanka. Jag har svårt att fatta grejen helt ärligt. Aluminiumbåtar är ju tänkta som oömma, lättskötta båtar, arbetshästar liksom. Dvs, de skall se lite ”ruffiga” ut. Gillar man att putsa kan man istället skaffa en utmärkt plastbåt att hålla blank.
Eller varför inte en träbåt?
Tycker det är förjäkligt hur man vilseleder folk idag. En lackad aluminiumyta kommer inte se kul ut efter att man fått en repa genom lacken.
-
1
-
-
5 timmar sedan skrev Abbe2:Är kravet på att man skall passa kanal 16 helt borttaget nu?
Alla kustradiostationer, dvs, JRCC, VTS-centraler, lotsbeställningscentraler, Stockholm radio, Sweden trafic/MSI, all yrkessjöfart inklusive KBV, SSRS, Sjöfartsverkets arbetsfartyg och lotsbåtar, Trafikverkets vägfärjor mfl, har ständig passning på kanal 16.
Risken att ett nödanrop, hur illa det än är utfört, ska missas är i praktiken obefintlig.
Till och med på Vänern.
-
Äntligen en läsvärd tråd!
Hoppas ni får mycket skoj med Selcon.
-
1
-
-
Ingen idé att åka över Singfjärn då...
Men hur gick själva tankningen?
Kö igen? 😁
-
23 minuter sedan skrev Ancan-af-Argos:Ska tanka i Grisslehamn imorgon, testar då 🙃
Hyggligt om Du kan rapportera priserna på bensin och diesel i tråden ”Bränslepriser i Skärgården”
Jag behöver tanka diesel till nästa helg och Grisslehamn, Herräng och Öregrund är ju inom skotthåll. 🙂
-
Närmare 100 än 50 tusen/år är en ärlig uppskattning för en såpass liten båt om Du vill lämna bort allt jobb till ett etablerat varv.
Och det är ett år utan större haverier.
Går att pressa kostnaderna väldigt mycket med att vara lite ”om sig och kring sig”. Beror mycket på hur petig man är.
Nu kommer Du snart få läsa mängder av kommentarer om hur folk i stort sett får betalt för att äga båt. 😏
-
2 timmar sedan skrev CJN:Nej jag tror du har en poäng här, ska sätta dit ett vattenavskiljande filter men är rädd för anslutningarna som du nämner, bräsleslangen är inte grov! Få se vad jaf hittar!
Ser det nuvarande filtret inte alltför skitigt ut kanske Du kan koppla bort det med ett skarvrör och provköra?
Går den bättre då är Du ju någonting på spåret.
Förresten skulle jag nog bytt hela slangen också. Har hänt att de delaminerat så att det inre skiktet sugs ihop av undertrycket under hård belastning. Syns inte utanpå.
Råkat ut för det på en gammal SAAB 99 EMS under förra seklet. Tog ett tag att hitta det felet... 😏
-
1
-
-
Googlade runt lite till och en vanlig typ av slangfilter med 6 eller 8 mm, anslutning anges till ett maximalt flöde på 50 l/h.
Inte ens nästan tillräckligt vid full belastning på en B30 i en båt skulle jag tro.
Men vad f-n vet jag om det?
Hoppas någon med mer erfarenhet av bensinspisar kan svara.
-
56 minuter sedan skrev CJN:Hej! Är lite nyfiken på vad du hittade det slangfilter som klarade 275 hk?
Råkade se det och hajjade till på att det skulle passa Verado 115-275 hästar.
Undrar om det verkligen stämmer? Ser ju ut att passa bättre på en moppe.
https://www.watski.se/Brnslefilter-t-Mercury-Mariner-11P04
-
Har aldrig kört just Rospiggen men båttypen som sådan är inte svår på något vis. Ett lite sävligt men konsekvent uppträdande. Propellerverkan, att båten ”kastar” åt endera hållet vid back lär man sig snart att nyttja till sin fördel.
Den kommer inte heller ha lika stor avdrift vid tilläggning i sidvind som exempelvis en planande båt.
Hur den styr på back är svårare att sia om. Men ett fel som många gör är att de vrider rodret alldeles för mycket på back. Då upphör styrverkan nästan helt och hjärtstock (roderaxeln) mm, utsätts för stora krafter och kan i extremfall gå sönder.
Bra robusta båtar är det i alla fall. Finns många av dem som gåt som fiske och arbetsbåtar.
-
1
-
-
5 minuter sedan skrev bhemac:Vi kan ju låta andra få bedöma det.
Du kopplar alltså fortfarande inte resonemanget om dina ringar?
Jag får hoppas att de ”andra” gör det.
-
6 minuter sedan skrev bhemac:Har jag uppmuntrat till det? Du borde träna på din läsförståelse, den är väldigt svag.
Ingen kommer att dömmas för grov vårdslöshet i sjötrafik för att man passaerar en annan båt på 10 m avstånd i 45 knop.
Skulle olycka inträffa så är det en helt annan sak.
Nja. Min läsförståelse är det bevisligen inget större fel på. Det har jag papper på. 😏
Och vad värre är så har jag ett nästan sjukligt minne gällande vem som skriver vad i diverse olika trådar.
Kul att jag lyckats stressa dig till att gå till personangrepp i alla fall. Det får räcka för idag. 😂
Fartbegränsning
i MotorbåtSnack
Postad
Problemen kommer när stugägarna går i pension och får för sig att flytta ut ”för gott”.
Då är de i stort sett enbart en minuspost.
Nu kanske vi gled lite ifrån ämnet? 🙂
Väntar på att någon ska ”motbevisa” att det är fgv som gäller. Men det lär knappast hända...