Gå till innehåll
tisdag 17 juni 2025

forgus31

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    7 141
  • Gick med

  • Besökte senast

Forum Inlägg postade av forgus31


  1. ok jag skall kolla med tillverkaren vilken typ av generator det är , men det är ju en som sitter under svänhjulet och förmodligen så har den väl då permanetmagneter, om jag kopplar en tålig lampa då i kretsen som klarar strömspikarna om det blir några , kommer ju att koppla in lanterna direkt på motorn utan brytare när jag använder dom.

    Visst - kolla att det är vanliga belysningsspolar. Och att det inte finns någon likriktare. Då kan du misshandla dem och bryta strömkretsen utan problem. Behövs ingen tomlast.

    Lycka till


  2. Kan kanske behövas ett batteri för att få igång laddningen om det är en vanlig växelströmsgenerator utan permanentmagneter. Kolla  med tillverkaren om det går att få den att producera ström utan att ha ett batteri.

    Det brukar väl finnas lite magnetism kvar så den kan börja avge ström till sig  själv (magnetiseringslindningen) men det är inte självklart. Eller vad säger du Nitro?

    Att ha den oansluten ska inte vara några problem (eller ha en lampa ansluten)

    Har du inte ett batteri så blir det väldigt känsligt att bryta strömmen till t.ex lanternorna. Då behövs en ganska stor belastning så att du inte får en kraftig spänningsspik som kan förstöra likriktaren. Om du har en skaplig allmänbelastning så ska det nog inte bli farliga spänningar om du släcker lanternorna. Lampan ligger då fortfarande och drar ström.

    Men det kommer att bli olika höga spänningar. Har generatorn laddningsreglering så har du en spänningsbegränsning där? Annars kan du räkna med att bränna glödlampor eller få glödande lampor beroende på varvtal och antal inkopplade lampor/effekt. En vanlig generator är helt enkelt tänkt att gå mot ett batteri.


  3. Troligen har den väl heller inte någon generator om startmotor saknas. Då är det inte så mycket ström du har att tillgå troligen. Det brukar då vara belysningsspolar som ger c:a 10-75 W beroende på motor, svänghjulmagneternas skick och luftgap till spolarna. 

     

    Anslut en gammal strålkastarlampa och testa hur pass den lyser.

     

    Är det blåvitt sken så har du c:a 50 W (4 A) går den sönder ganska snabbt på fullvarv så har du kanske det dubbla.

     

    Om det är växelström är det ingen risk att spolarna går sönder om du belastar fel men undvik att bryta strömkretsen när du kör då det blir stora spänningar då som i värsta fallkan förstöra någon likriktardiod(brygga) om motorn skulle vara försedd med en sådan.

     

    Du kan använda en glödlampa som seriemotstånd eller som en belastning för att få ned spänningen till lämplig nivå.

     


  4. Varför köper du en grej som du inte vet vad den ska vara till för?

    Själv kan jag tänka mig att fortsätta leva utan fockspännare. Eller är det möjligen en skotwinch du menar?

    Då kan det vara svårt att leva utan fockspännare när man seglar.

     


  5. Jag tyckte det var ett realistiskt program. Ett antal gånger har någon/några i besättningen känt att det kanske hade varit bättre att stanna hemma i skärgården. Sjösjukan kan ställa om i psyket hos den kaxigaste. Dessbättre glömmer man genast detta obehag eller dödsångest när man kommer in på smult vatten. Efter några dagar i land så vill man ut igen.

     


  6. Kan cirkulationspumpen ha lagt av för färskkylvattnet? Slangarna borde bli varmare än normal till vv-beredaren.

    Även motorblocket borde ju bli hett. 

    Din termostat borde också bytas då den nog inte är OK om arbetstemperaturen inte kommer upp normalt.

    Skulle tro att du plötsligt fått helt stopp på pumpen eller att något ligger ivägen för kylvattnet. Du får väl prova att spola systemet bakvägen ifall något fastnat. Då kan det kanske lossna och komma ut samma väg det kom in. 

     


  7. Startgasen tänds liksom dieseln av den höga kompressionen (ihoptryckt luft blir het) men har lättare för dieseloljan att tända.

    Det är eter och är vanligt på vintern att dieslar får starthjälp av en eterpatron. 


  8. I somras köpte jag ett litet bärbart elverk, mest för att ladda batterierna.  Men vid ett tillfälle i höstas så använde jag det tillsammans med en kupevärmare från jula, Artikelnummer 411056.  Men bara på halvfart för elverket ger inte mer.  Bullrigt men varmt blev det.

     

    Ungefär så har jag tänkt mig en elverk/värmarlösning i båten. Men värmen tänkte jag att motorns kylning skulle bestå med. Dessutom ska det vara superisolerat - både från ljud, vibrationer och värme. Funnes det en liten driftsäker dieselmotor på c:a 1 hk skulle värmen räcka när elverket går på max laddning (c:a 300-500W eller 12 V/25-40A). Värmeutvecklingen borde då ligga på det 5-dubbla. 

    Man kan ju alltid önska. Plötsligt så har man en kinatillverkad på Jula för ett par tusen. 


  9. Dålig kompression ger sämre start. Att mäta kompressionen är det bästa sättet att se om motorn är frisk i detta avseende.

    Annars kan man kolla kompressionen genom att snurra på svänghjulet som tidigare tipsats.

    Är det ett distinkt motstånd som nästan är omöjligt att ta sig förbi snabbt är nog kompressionen OK.

    Tipset att hälla i olja i cylindrarna (oljan tätar bra runt kolvarna) tycker jag verkar vara ett bra sätt att se om det är ventilerna som läcker kompression eller om det är kolvringar/cylinderlopp. Blir det stor skillnad vid snurrprovet när olja hällts i cylindrarna (genom spridarhålen) är det nog värt att kolla cylinderlopp/kolvringar. Bör kollas upp av fackman för ev. ovalhet. Kan annars bli sämre om nya kolvringar monteras om loppet är lite ovalt.

    Är det ingen märkbar skillnad i kompression så är antingen motorn OK eller ventilerna otäta.

    Det är ganska enkelt att ta hem toppen (topparna) och kolla dem på en verkstad. Själv tog jag hem MD11C-topparna och kollade om de var täta mycket ovetenskapligt. Jag stack i ett av mina hårstrån mellan ventil och säte och kollade om det fastnade när ventilen trycktes mot ventilsätet. Jag upprepade det runt hela ventilen och på några ställen slank det ut = där var det en glipa. Ventilsätet/ventilen blir gärna lite ovalt slitet. Topparna har nu fått sätena frästa på en motorverkstad och två nya insugsventiler fick det också bli.

    Det blir intressant att se om den startar snabbare till våren. Det tog c:a 5-10 sek innan den gick igång när den stått några dagar. Svänghjulet hade inget stort motstånd vid kompressionslägena utan gick lätt att sparka runt med foten.

    Trots den uppenbart dåliga kompressionen startade den alltså hyfsat bra!

    Den rykte en hel del vid morgonstart vilket är tråkigt för omgivningen. Hoppas att oljeröken blir tunnare när nya ventiltätningar monterats.

    Tar det väldigt lång tid för motorn att starta så kan nog bränsletillförseln (backventil?) vara orsaken.

     


  10. Det blir i alla fall tätt.

    Sedan är det ju lite risk med att ribborna fortfarande har liv kvar i sig och rör sig med fuktigheten. Men den risken är väl värd att ta för att slippa regnet under däck.

    Varför man inte lägger glasfiber på plywood är väl att det håller så bra ihop ändå. Dessutom slipper man risken att glasfibern syns under den klara epoxyn. 


  11. Jo man kan ju också ta frågan mer personligt.

    Jag lagar mat och tömmer toalett och mixtrar med båten och navigerar och donar med det mesta.

    Nu ska jag skruva fast ett par renoverade cylindertoppar och provstarta. Samtidigt kollar jag fukten i båten och tömmer fuktupptagaren. 

    Ja det är mycket man gör för sin båt och familj. 

    Får man rösta på sig själv?

     


  12. MD11C har kallstarthjälp. Den får då extra mycket bränsle. På motorn finns vid gasspaken en spak som ger denna extradosering.

    Kolla på motorn om den går tillräckligt lätt för att en dragmagnet kan klara av att vrida på den.

    På min motor får man ta i rätt duktigt om jag kommer ihåg rätt men det kan vara kärvning i vajern (som min båt är utrustad med).

    Jag brukar också dra på extra mycket gas när den är morgontrött. Möjligen skulle det gå att låta en dragmagnet spärra i (via ett eget mekaniskt hopkok) på så sätt att ett extra gaspådrag  även ger choke när magneten drar. Då behöver inte magneten vara så stark.

    Öppna motorhuven och kolla.  


  13. Fredriks idé med trampgenerator är väl den bästa!

    På långseglingar behöver man få fart på blodomloppet och vad passar bättre än att kombinera med tillförsel av energi till batteribanken. Man känner sig då extra nyttig på testcykeln. Kan tänka mig att en duktig cyklist ger 5 A.

    Om jag hade en motor med rak axel skulle jag montera en generator på axeln. Kan ge ganska många Amper (men bromsar mer än man tror - har testat med utombordar-rigg).
     


  14. Nej jag kom inte ihåg det men det var en kraftig trådlindad sak. Skulle tro det var c:a 0-100 Ohm och 15W. Jag var i garaget och rotade lite för att se om jag hade den kvar men hittade inte. Kommer nog fram vid nästa garagestädning.

     


  15. Om man bara skall driva en bilgenerator behövs ingen varvtalsreglering alls.

    Det kanske kan gå att få en motor att gå utan varvtalsreglering men jag är inte säker. 

    Då jag provade med bilgenerator på min 6 hk utombordare så lyckades jag inte med det. Det handlade väl om motorns (och generatorns) effekt- och moment-kurva som stökar till det. Man försöker ställa gasen så att motorn får ett bra varvtal. Laddningen av batteriet ger ett motstånd. Batteriet tar lite mindre laddning efter en liten stund. Motor går upp i varv och blir betydligt starkare. Man drar av på gasen varvid motorn går ner i varv och blir svagare så man måste gasa, varvid den blir starkare...... så blir man sittande där som en mopedungdom vid korvkiosken och gasar och gasar.

    Då motorn väsnades så infernaliskt så ville man gärna gå en bit bort från båten men det gick inte.

    Sättet jag löste det på den gång jag verkligen behövde ström till batteriet var att ha generatorn på (motorkåpan var tvungen att vara av) när vi gick med båten. Propellern fungerade då som motstånd och allt var om inte frid så fröjd.

    Laddningen av ett fritidsbatteri gick på ett par timmar så det var effektivt.

    Om man studerar motorns och generatorns effekt/momentkurvor eller provar sig fram till en lämplig utväxling så kan man kanske få generatorn att bromsa så mycket med ökande laddning att man får ett motstånd som ökar med varvtalet så man får ett stabilt läge.

    Kan vara så att man ska ha en mycket liten remskiva på generatorn och en stor på motorn för att få lagom motstånd på en motor runt 5 hk. På min hade jag ung samma på motor och generator. Generatorn laddade fullt redan vid tomgångsvarv så den startade inte. Det löstes på så sätt att ett variabelt motstånd modell kraftigare kopplades i serie med fältströmmen. Motor startades utan fältström som sedan drogs på för att få laddning.

    På så sätt kunde motorn gå på konstant gaspådrag och båtens fart och laddning kunde regleras med motståndet. Maxi 77:an gick i 2-3 knop vid full laddning c:a 60 A. Laddningen drogs ner när batteriet började bli lite varmt och kanske halvladdat. Båtens fart blev då mer normal!

     



  16. En liten diesel motor som driver en 12 volts generator och ger oss seglare all ström vi kan tänka oss till ett rimligt pris. Motor är vattenkyld så från motorn tar vi ut värme till ett vattenburet system och till varmvattenberedaren.

    De flesta seglare har redan den lilla dieselmotorn med 12 Voltsgeneratorn och varmvatten från kylningen. Det är bara det att den luktar och låter illa. Det skulle dessvärre även elverket göra. 


  17. Alla digitala elverk från Kipor är dessutom utrustade med funktionen ”Smart Throttle”, vilket innebär att motorns hastighet automatiskt regleras efter den aktuella belastningen, vilket sparar både motor och bränsle.

     

    Hur ska det annars gå till? Alla elverk har givetvis varvtalsregulator som gasar när det behövs.


  18. De Wallasvärmare jag sett har samtliga hämtat förbränningsluften utifrån. De har dubbelslangar istuckna i varandra där den inre transporterar ut de heta förbränningsgaserna och den yttre tar in förbränningsluften. Ganska smart då den heta slangen kyls av inkommande förbränningsluft.

    Den luft som ska värmas upp kan däremot tas från ruffen men bör helst tas utifrån så man får bra ventilation=torrt i båten.  


  19. Jag vet att jag blir sämre i framförandet av båten efter en enda starköl. Så själv avhåller jag mig från alkoholen tills båten ligger i hamn.

    Drulligheten ökar med promillen och risktagandet ökar. Finmotoriken (om det nu räckte med den) går i botten.


  20. Jag klädde om ratten i våras. Jag tog bort det gamla skinnet och använde det som mall.

    Styngnen gjorde jag på samma sätt som tidigare genom att ta loss tråden några stygn och studera dragningen. Träna ett antal först på en liten bit som du slänger. Man får upp tekniken efter ett antal stygn.

    Ratten lät jag sitta kvar på plats medan jag sydde.  Wasséns på Korsgatan (Gbg) fick släppa till skinnet.

×
×
  • Skapa nytt...