toaen
-
Innehålls Antal
10 365 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
4
Forum Inlägg postade av toaen
-
-
-
http://www.sailguide.com/Vindo_32.htm har du väl sett.
Det finns ett par ägarkomentarer längst ner. En betecknar båten som styv. Dvs det tål mycket vind.
En båt skall ju va en aning lovgirig. Är den inte det eller om den är mycket lovgirig, så går ju att justera med riggen.
Nu har jag aldrig seglat nån Vindöbåt själv, men en av mina kompisar har en och han älskar båten.
Vindöbåtarna är ju vackra båtar och långkölade båtar är ju som man säger förlåtande. Skulle jag långseglat skulle jag gjort det med en kångkölad båt (jag har i stort sett bara haft långkölade
)Enda nackdelen är väl överbygget utav trä och övergången till det teakklädda plastdäcket. Ja - teakdäck är ju förståss alltid en nackdel - fast snyggt när det är nylagt.
-
Sven
Jag mötte en gång en båt i en ganska trång passage nära min hemmahamn. Det var mörkt och det enda jag såg var en röd lanterna nästan nere vid vattenytan. En vit lanterna ett antal meter upp och ytterligare en rödlanterna dubbelt så högt upp i förhållande till de övriga två.
Vad var det för båt?
-
Man är ju dessvärre så gammal att man lärt sig att gasolkök är riskabla. Har sen början av 1990-talet kört med Origokök. Innan dess hade jag ett riktigt spritkök. Dvs ett kök som värms med rödsprit men går på fotogen. (den typen kallades för spritkök förr)
Origokökets bränsle är ju rödsprit eller nån förfinad variant.
Inte lika snabbt och effektivt som ett gasolkök, men - enligt mitt synsätt - säkrare.
Ur min förra båt plockade jag bort ett gasolkök. En tidigare ägare har försökt övertala mig att kasta ut Origoköket och sätta tillbaka gasolköket. Han har tom ringt till min fru och försökt få henne att övertala mig. Skulle va nån form av högtryckskök utan reducerventil som skulle va enormt effektivt.
Att det saknades en reduceringsventil, var det som gjorde att jag tog bort köket och köpte ett Origokök som jag förstod mig på.
-
Det finns mycket norr om Öregrund. Har seglat Svinninge - Hudiksvall och åter 2002 och Haparanda - Svinninge 2004.
Resturanger har jag ingen koll på. Jag har resturang ombord. Visst har jag ätit ute vid nåt tillfälle, men det kan lika gärna va en korvmoj. Enda resturangen jag på rak hand kommer ihåg var Arnes sjöbod, Bönhamn, Höga Kusten. (kan rekomenderas) Men det hade sin speciella historia.
Den enda gästhamnen jag låg i 2002 var Hudiksvall och naturligtvis utgångspunkten Öregrund.
Småbåtshamnen strax öster om Gävle kan naturligtvis inte räknas till naturhamnar och hamnen på Storljungfrun är väl ett gränsfall och naturligtvis sen plats som man bara måste besöka om man seglar norr över.
Hamnen vid Björns fyrplats hör inte till mina favoriter. Jag har varit där två gånger. Vid första besöket var ön nedlusad med paddor och andra gåången fick jag ett riktigt skitväder hela natten. Däremot uppskattar jag Kryssarklubbens två bojar som man kan använda om man är medlem och i övrigt uppfyller statuterna för att få ligga i SXK`s privata bojar. Man måste naturligtvis ha en dinge med sig, men det är väl ingen som seglar utan dinge - eller?
Eggegrund är ju också nästan ett måste - om man är som jag. Kryssarklubben har två bojar där. Möjligen skulle det gå att landförtöja i viken som går in från nordost.
Synskär är en annan ö där jag låg i SXK´ s boj. Man bör nog ha SXK beskrivning över inseglingen som är utmärkt med enselinjer. Finns en brygga. Rodde över till ön norr om - Gåsholmen. Där fanns ett gammalt dagbrott för järnmalm.
Enskärsoren var en ö jag bara var tvungen att stanna till vid. Fick i alla fall in fören på min L32;a (sticker 1,6 m) Klubbholme för söderhamns motorbåtssälskap.
Natten innan hade jag legat i Segelvik strax norr om. Klubbhamn för Söderhamns segelsälskap.
Ön Prästgrundet gick jag dessvärre värdshus förbi. Intresant hamn. Kanske lite för privat.
Storhamn på Agö och Fläskvik på Innerstön var också två ställen med SXK-bojar jag besökte 2002.
Några dar i Öregrunds skärgår och en sväng till Åland blev det också under de fyra veckornas seglats 2002.
Sen finns det ju massvis med fler ställen att ligga på om man inte vill gå norr om Hornslandet.
Norr om Öregrund ända upp till Haparanda finns det hur mycket som helst att se.
-
Du skulle bara veta - men han är väl i paritet med båten.
Om jag skall gratulera eller beklaga att det ordnar sig med upptaget är jag osäker på. Men efter som ni vill upp så lutar det väl åt det förstnämnda. Själv tar jag inte upp förrän de flesta andra sjösatt. Betydligt varmare att göra ren botten då.
Gott att slippa springa på stegar. Skulle du tröttna på klättrandet så kan du få komma till min sommarstuga i Brottyby och skotta snö ett par dar före julhelgen. Du gillade ju det - eller?Måste gräva ny rör/kabelgrav för att vi fått avloppsanläggningen utdömd. Har tidigare grävt ren ner till berget, men det är en hel del berg som måste bort. Är det nån som vill gå en kurs i bergskilning, så kan jag stå till tjänst.
-
Vackert är det inte, men jag skulle limma mot skrovsidorna och det var 15 minusgrader ute när jag la på isolereingen och spände in den mot skrovet. Nästa dag var skrovsidorna tillräckligt varma för att limma på. Dessutom hade jag köpt lite för mycket. Jag la på allt. Det blev 15 cm tjockt på däcket. Det där med neräkning är ju inte så lätt. Jag räknar ju bara med siffror.
Jag var på en disputation i matematik förra veckan. Jag begrep ingenting. Skojade med en av proffesorena och frågade varför de krånglade till det hela med en massa bokstäver. Han svarade att han inte var så bra på siffror - det var först när man blandade in bokstäver som han begrep vad det handlade om.
Å andra sidan brukar jag säga jag är nöjd om båten inte ser värre ut än skepparn, så bilden med isoleringen visar ju att det är god marginal än.
Alla kan ju inte ha det lika väl på den fronten som jag.
Senast ändrad av toaen | 06 december 2011 | 13:36 -
Det är ju en viss skillnad för de olika brottsliga verksamheterna.
För Svens del handlar hans brott i att han tycker att Eu`s direktiv är uppåt väggarna galna.
http://www.nyheterna.net/nyheter/vaestervik/laangsegling_i_liten_baat
Att han själv har byggt en liten båt och själv seglar den på världshaven är ju helt ok enligt de regler som gäller. http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/Att-tillverka-kopa-salja-och-importera-bat/Att-tillverka-bat/Hembygge-halvfabrikat--Kit-batar/
Däremot kan han inte bygga och sälja båten kommersiellt.
Jarle Andhøy brott är ju en förbrytelse mot ett lands lagstiftning. Att i smyg plocka upp en person som utvisas från ett land pga att personen i fråga tillhör ett kriminellt nätverk och sen smuggla in honom inom landets gränser igen, kan ju inte jämföras med Svens tilltag. Inte ens på samma årtusende. Om än någonsin
Samma gäller ju för Jarle´ s besök på den Antarktiska kontinenten.
Däremot har väl Jarle många andra kvallifikationer när det gäller sjömanskap och navigation. Det finns ju många andra som gjort vansinnesfärder över haven under mycket sämmre förhållande och utrustade än Jarle Andhøy. Nansen, Amundsen, Nordenskiöld, Shackleton för att nämna några av de mest kända. De blev ju hjälta av olika anledningar även om deras färder inte alltid var helt utan problem.
Skall man segla till Svalbard i en lite båt utan nån större erfarenhet behöver man nog ha en läggning som liknar Jarle Andhøy.
Och som sagt; Har man tur - så behöver man inget vett
Senast ändrad av toaen | 06 december 2011 | 13:03 -
Nej då - inte alls. Jag har tatt bort seglen flera gånger sen bilden togs för några vintrar sen.
I vilken ordning man utför de olika momenten är ju en prioriteringsfråga. Bifogad bild är tagen några dagar efter den förra.
Däremot glömde jag nog spinnakerbomen som låg kvar gömd under snön hela den vintern.
Senast ändrad av toaen | 06 december 2011 | 08:40 -
Vad menar du på begriplig svenska?
Enligt vad man kan läsa i ett av refferaten som länkades till i http://batliv.bloggplatsen.se/2011/12/04/6800231-tragisk-olycka-vid-harstena-i-gryts-skargard/ (länken ovan) Familjen, som kommer från Ystad, har under de senaste åren bott på sin båt som de själva byggt om. De skulle segla från Oskarshamn till Blidö i Stockholms norra skärgård när olyckan inträffade. Dessutom blåst det en hel del och gick relativt kraftig sjögång.
Om man hade för avsikt att segla utomskärs från Oskarshamn och tex ta sig in i Stockholms skärgård öster om Landsort, skulle det ju kunna förklara varför de hamnade där de hamnade. Navigationsmiss eller att de försökte ta sig in i skärgården.
Tragiskt oavsett.
Senast ändrad av toaen | 06 december 2011 | 08:31 -
De två vintrarna jag har haft min nuvarande båt i sjön med värme har den aldrig frusit fast, trotts att det varit en halvmeter med is ett par dm från båten. Nu ligger jag ju i saltvatten och det kan ju va en viss skillnad mot sötvatten. Jag har haft mellan 15 och 20 grader inne i båten.
Nu är det ju en väldig skillnad på er nya och fina båt och min gamla skrutt. Jag brukar bygga en rejäl täckning över min ganska stora sittbrunn och som även går över hela däckssalongen. På däckssalongens tak brukar jag förvara lite större bitar av material och sittbrunnen använder jag i viss mån till vissa arbeten.
Men det finns ju också risker, Första vintern plastade jag mycket med epoxy. Stod bla i sittbrunnen och blandade epoxyn och gjorde även ren verktygen. När jag plockade bort allt på våren fick jag se att det skvätt en hel del epoxyblandad aceton på sittbrunnssargen som sedan runnit nedåt. Det såg förfärligt ut. Har fått bort det mesta genom att polera med Autosol. Resten får jag ta när jag skall göra lite andra jobb i sittbrunnen. Ta bort sittbänkarna bla för att göra en lucka till ett kubikmeter stort utrymme, på varje sida, som i det närmaste är oåtkommligt idag.
-
Två trådar som behandlar ämnet om moms på begagnade båtar som ligger längre tid, tex över vintern i Norge.
Utifall man inte hinner segla fram och tillbaka till Svalbard från Sverige på en sommar.
http://www.maringuiden.se/forum/;thread=344755
http://www.maringuiden.se/forum/;thread=403741
Om det som står stämmer vet jag inte. MG är ju ett marint diskussionsforum.
-
Min gamla mobil har länge haft krossat glas på skärmen och sprucket bakstycke. Nåt som varit positivt när man blivit överfallen av telefonförsäljare och man inför dem ställt sig helt oförstående att det skulle va nåt som helst fel på min telefon.
När glappkontakten anslutningen för laddingsladden var så stor att det praktiskt taget inte gick att få telefonen att ladda köpte jag en Iphone.
Försökte gå in på Sailonline med telefonen, med det krävdes Adobe Flash Player och det gick inte att installera på telefonen.
Finns det nått liknade som går att installera på en Iphone så att man kan kolla sin båt på mobilen när man inte har tid att sitta vid datorn.
-
För min del är det kanske inte så intresant att skicka båten med lastbil från Narvik till Umeå. Det var ju till Kirjenäs jag tänkt mig.
Visserligen var jag inte i själva Umeå när jag seglade runt hela Svenska Kusten från Haparanda till Krokstrand 2004-05. Fast det var väl bättre att stanna i Luleå när man ändå kör förbi, Men om man måste ställa upp båten på Svensk mark under vintern för att slippa ifrån att betala Norsk moms, skulle det ju räcka att köra båten precis över den svenska gränsen.
Nej jag får kolla upp det hela om seglatsen blir av.
Senast ändrad av toaen | 03 december 2011 | 18:06 -
Dränkbar länspump från Claes Olsson för ca 500 kr
KillerBoo låg en hel vinter med en sådan. När den till slut gav upp fick han ut en ny på garantin.
Själv tinade jag loss min lilla bohusjulle med en lika dan ur halvnmetertjock is på ett par dygn. Det jobbigaste var att hugga upp hålet för att få ner pumpen. Fick sätta fast den på en stör för att den inte skulle snurra och klädde in underdelen med ett myggnät av plast sen den sugit till sig en gammal skôddfäst (lina till en akterförtöjning) två gånger.
Att ett plastkrov fryser fast spelar egentligen ingen roll. Det farligaste är när isen går och om det i så fall finns möjligheter att ett större isflak kan driva mot båten. Det hände mig i mitten på 1980-talet. Ett drivande isflak skar av det utanpåliggande rodret på min Bianca 27. Tryckte på båten så att alla fyra pinbultarna (mässing) i knaparna gck av och tryckte båten mot bryggan. Det som fick ta smällen var pulpiten som aldrig blev sig lik efter det trott ett par kall-smeders ihärdiga arbete.
Du vet väl var kall-smeder hamnar? Det påstås att det är mycket varmare där än här.
Jag har ju legat i med båten året om i ett antal år nu. Jag ser en stor fördel. Bortsett från jobbet med upptagning och kostnaden för landplats är det väldigt bekvämt att ha båten i sjön. Får låna en plats där bryggan omsluter båten. Jag ligger långsides och med Y-bommars fördel. Bara att kliva ombord. För mig vars båda ben sover samt även vänstra armen partiellt är det väldigt skönt att slippa att klättra på stegar. Det är så lätt att ramla och slå sig.
Hörde talas om en tjej som ramlade ner från stegen, för ett par år sen, till den båt som hon och maken höll på att bygga och bröt bägge armarna. Jag led verkligen med henne när jag fick höra vad som hänt.
En av mina bästa kompisar råkade ut för samma, för ett antal år sen, när han ramlade ner från sitt lastbilsflak. Det var oerhört jobbigt. Fick till att börja med ha hjälp med allt. Kunde inte ens gå på dass själv.
Nej - ha kvar båten i sjön om det går och köp en dränkbar länspump. Den behöver kanske tom inte köras hela tiden, Sen har ni väl varmt i båten och är där och jobbar var och var annan dag.
Senast ändrad av toaen | 03 december 2011 | 17:42 -
Jag fick den uppfattningen att reglerna började tillämpas på ett annat sätt efter båten legat upplagd i Norge en tid, än vad som gällde när man la upp den.
-
Nej - du har natuligtvis helt rätt.
Det behövs säkert varken erfarenhet eller kompetens att segla en liten båt - i huvudsak avsedd för kappsegling innomskärs - för att segla ca 500 distansminuter över öppet hav i Norra Ishavet, till en ö där det inte är tillrådligt att gå på utsida tättbybyggt område utan att va beväpnad.
Det är naturlitvis helt otänkbart att det överhuvudtaget att det skulle kunna tänkas bli någon som helst förändring av väderläget på den lilla futtiga sträckan under den veckan som en sån seglats skulle ta.
Nu finns det faktiskt en ö ungefär halvvägs mellan Norges nordkust och Svalbard.
Jarle Andhøy är naturligtvis en hyvens man. Att han sen tillsammans med sin besättning blev utvisad från Canada var naturligtvis trams från de Canadensiska myndigheternas sida.
Att det berodde på att Jarle Andhøy tog ombord den medlem av det krimminella nätverket Hells Angels, på Grönland, som tidigare blivit utvisad från Canada och som gömde sig på en ö när tilltaget var på väg att upptäckas av den Canadensiska kustbevakningen är väl bara tramsigt av Canadikerna - eller!?
Senast ändrad av toaen | 03 december 2011 | 06:24 -
Finns det flera modeller av Mangefiken. Så såg inte kompisens båt ut i aktern (eller var det inte en Mangefik Midget han hade!?)
Rodret slutade högre upp. Skadan jag plastade igen var precis där nedre roderbeslaget sitter på din båt.
Den dyvikan va en specieal. Nån egentillverkad konstruktion!? Den måste du ju ha nån form av tätning till.
-
Det borde ju finnas många som kan tillverka en rorkult åt dig.
När jag byggde min första större segelbåt, köpte jag en del teak av en båtbyggare på Orust. Jag blev erbjuden en mycket snygg rorkult. Har för mig att den var utskuren som ett grovt rep, med en fallrepsknop längst fram. Möjligtvis var den i Mahogny. Dessvärre medgav inte min ekonomi att köpa den just då, fast det inte var mycket han ville ha för rorkulten. Ett par år senare yxade till en rorkult av en ekbit. Den blev inte lika snygg, men den fungerade väl i de 20 åren jag hade båten.
Problemet är väl att få den rätta kontakten. Nu är ju du ifrån Södermanland och jag vet inte hur båtbyggartraditionen är där, men visst måste det finnas människor som skulle kunna tillverka en rorkult, - lite över det vanliga - åt dig.
På Orust finns det ju en stark båtbyggar och där finns det säkert gamla hantverkare som kan göra ett sånt jobb. Ett företag som jag tänker på är http://matssnickare.se/ Om dom inte har möjlighet själva så kan de kanske ha tipps om nån lämplig pensionerad hantverkare som gärna gör såna mindre men pilliga jobb.
Sen kan man ju gå vägen om och fåga efter kontakter.
http://allmogebatar.wordpress.com/
Saknas rorkulten på din båt eller ser den bara anskrämlig ut?
Det går ju naturligtvis att tillverka eller rep själv. Rorkulten jag yxade till ovan var den andra jag tillverkade.Helt utan finess, men funktionell. Innan dess hade jag byggt en till den första båten jag byggde efter en ritning av Pelle Brohäll. Den var enkel och stilren till sin konstruktion.
Eftersom jag alltid haft gamla båtar - lovgiriga kostrar - så har några har några rorkultar fått en del stryk och jag har varit tvungen att reparera dem på olika sätt.
När jag köpte en gammal L32;a var rorkulten anskrämlig - liksom resten av båten. Dessutom har jag för mig att det saknades en bit just där man håller i rorkulten samt att den var sprucken i nån av limfogarna. Den var ihoplimmad av tre styke. Ek på yttersidorna och mahogny i mitten. jag sågade isär den och hyvlade bort så mycket på d bägge ekbitarna att skadan försvann. Har ganska mycket kvistren furu liggandes så jag sågade till bitar av det och limmade in två bitar mellan eken och mahognyn. Efter renhyvling och slipning lackade jag den ett antal gånger. Tyckte att reparationen blev ganska bra och det var relativt snyggt med lamellimningen med de tre träslagen.
Bifogad bild är urklippt från en bild där man ser rorkulten någorlunda. Fast skillnaden mellan träslagen syntes mer i verkligheten.
Funderar på att tillverka en krokig rorkult till min bohusjulle. Den blir i så fall lamellimmad fast på andra hållet mot L32;ans Finessen med en krokig rorkult,som böjer nedåt, är ju att man kan sätta sig på rorkulten, och på så sätt styra när man tex seglar och dörjer makrill,
Senast ändrad av toaen | 02 december 2011 | 07:46 -
Kunde inte få länken att fungera. Lägg in bilden direkt i ditt inlägg på MG istället så ser man bilden direkt. Filen får inte va för stor
-
Jonas
Jag hade en arbetskompis som alltuid brukade säga; har man tur så behöver man inget vett Det var det jag menade när jag svarade på trådskaparens fråga Är du av samma kaliber som Jarle Andhøy så går det säkert jättebra att segla till Svalbard i en H-båt.
!För att segla till Svalbard i en H-båt behöver man va ganska mycket äventyrare och ha stor kompetens - eller en förfärlig tur.
Jag har för mig att det var någon båt som man inte släppte iland på Svalbard för att den inte annsågs sjövärdig!? Dessvärre har jag ingen källa att ange - kommer inte ihåg.
Sen håller jag i stort sett med dig vad du skriver.
Å andra sidan har väl de flesta av oss egentligen ett tänkande som är väldigt mycket överdrivet när det gäller säkerhet.
Många vågar inte segla för att det lutar, men dom åker gladeligen bil långt över hastighetsgränserna. Segla är ju i det närmaste ofarligt om vi håller oss innom de vanliga farvattnen, medans bilåkande i stort sett är livet till låns
-
När ntica började bomba oss med länkar till sin blogg fanns det några intresanta inlägg om båtar.
Han fick en del klagomål från några personer, men jag var ändå possitiv pga det som jag läste. Nu är bloggen i stort sett bara en enda stor reklampelare. Det spelar ku ingen roll vad han skriver för dynga i sina inlägg på MG. Eftersom det finns en länk till bloggen går ju många in och kollar vilket ju gör att ntica tjänar pengar. Det är ju det som är syftet med alla inlägg på MG - eller?
Att saklöst dömma ut en inteligent autopilot till förmån för ett dumt vindroder, är inte speciellt smart om man skall va trovärdig.
Jag har både autopilot, som jag använder och vindroder, som jag moterat ner och har liggandes i källaren. Skulle jag ut och swegla på världshaven skulle jag naturligtvis montera på vindrodret och använda det. jag skulle för den delen inte lämna autopiloten hemma.
Mitt vindroder har för övrigt även en ointeligent autopilot som man kan koppla in i stället för vindflöjeln.Kopplar man in den styr vindrodret båten på kompasskurs. Vindrodret kan troligtvis styra båten även vid motorgång med den enkla autopiloten/kompassgivaren inkopplad. Detta har jag inte provat eftersom jag har en inteligent och därmed ganska strömsnål autopilot.
-
Sparar alla avbrutna tumstockar, Bra att ha som rörpinne.
Dessutom använder jag tumstocksmetoden när jag blandar Epoxy. Jag har haft både pumpar, våg, speciella mätbägare, men inget fungerar så bra som avbrutna tumstockar.
Det enda problemet med dem nu för tiden är att de sällan visar tum, men å andra sidan tänker jag bara i millimeter så det spelar ingen roll.
-
I. Jag är dum
2. Jag tillbringar för mycket tid strax norr om Åkersberga
3. Jag har inte använt gummibåten en enda gång i år och inte pumpat den sen i Augusti.
Därför satt inte durken fast.
)
Gott att slippa springa på stegar. Skulle du tröttna på klättrandet så kan du få komma till min sommarstuga i Brottyby och skotta snö ett par dar före julhelgen. 
Du gillade ju det - eller?
!
Skrovrenovering
i SeglarSnack
Postad
Citerar för att komma ihåg vad du skrev
Björn Peter Behrens har skrivit ett par böcker med nästan samma namn.
http://www.bokus.com/bok/9789197009461/plastbatsvard-underhall-och-renovering-av-glasfiberskrov/
http://www.bokus.com/bok/9789189564626/varda-din-plastbat-renovering-och-underhall/
Jag har den i den översta länken. Den är väl ok men jag tycker att författaren är överdrivet insnöad på epoxy som alena saliggörande medel vid båtreparationer. I de flesta fall duger polyester (eller liknande gott)
Under vattenlinjen använder jag dock i regel epoxy
Böckerna går att låna på bibliotek. Har dom innte den hemma så kan de beställa den. Det gäller alla böcker.
Om eller kanske när jag skall måla om nån av mina båtar , så kommer jag att använda denna färg. http://www.de-ijssel-coatings.se/ Den är helt outstanding.
När det gäller behandling av kölen ger Behrens i boken i den översta länken beskrivning på en metod. Har aldrig provat själv, men det låter intresant och vettigt.
Hade det varit min båt och jag missat att förberett arbetet innan upptagningen, så hade jag lugnat mig med nedre delen på kölen - eller hela kölen till nästa höst.
Jag bruka - och det är väl det vanliga - palla upp båten under kölen på ett par punkter, så att man kommer åt under kölsula tex för bottenmålning. I ditt fall lagt ett par kraftiga, 25 cm höga. tex 8x8 och en 2x4 tum överst.
Nu har jag bara haft långkölade båtar, men vid några tillfällen vid tex epoxybehandling så har jag tagit bort den aktre pallningen så att båten tillfälligt bara har stått på en pallning, där kölen är som tyngst.
(Tillägg) Vid reparationen av en böldpestskada inom ett begränsat område på bilden ovan, lät jag lyfta båten och flyttade båten på kärran och pallningen en aning så att jag kom åt att färdigställa hela lagningen.
Sen är det väl nödvändigt att man vet vad man håller på med. Det har ju skett dödsolyckor pga att man kladdat med pallningar och att det gått åt skogen.
Senast ändrad av toaen | 09 december 2011 | 09:55