Jump to content
Friday 01 March 2024

Tozem

Medlemmar
  • Content Count

    26
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

3 Neutral

About Tozem

  • Rank
    Fänrik
  1. Ja, tack googla lyckades jag också med och hittade exakt samma video. Jag undrade mer om någon visste vilka årsmodeller den färgsättningen satt på och inte bara en årsträff. Och såklart hur jag kan få den att komma till bästa nytta. Känns dumt att slänga en så fräsch kåpa och fäste.
  2. Hej, Är det någon som vet vilken årsmodell på Honda Twin denna kåpa hör till (se bild)? Jag fick tag på kåpan och fästmekanismen (kan inte rätta termen) när jag rensade ut mina morföräldrars hem. Det är i väldigt bra skick och om det är en gammal motor, hade det varit kul om den gick att para ihop med motsvarande motor på ett museum eller nåt. Någon som kan dra sig till minnes om de sett en sådan? Hälsningar, T
  3. Det är alltså vid två olika tillfällen han lagat båten. Den ena gången la drivningen av och andra gången motorn.
  4. Ägaren hade motorras och ras på drevet (eller kopplingen som han själv säger). Men exakt vad som bytts säger han sig inte veta. (T.ex. frågade jag om trimplanen fungerade men han visste inte ens att båten hade trimplan!) Han lämnade in motorn och pröjsade 20 kkr för det. Sen har den stått sedan upptagning 2014. Extremt synd att lägga ut så mycket på reparationer och sen vanvårda båten... Men jag har lyssnat på er visdom och kommer sannolikt inte slå till få riskerna är för stora.
  5. Vad tror ni gurus? Är det att lägga benen på ryggen eller är det rimligt att ge den här båten en chans? Jag kan få den för 10 kkr, en Gullringen 70-tal.
  6. Då har jag kollat på båten. Den hat stått oanvänd i två år och det syns. Men inget som inte går att fixa. Men i motorrummet står det vatten. Antagligen år av kondens och säkert ett och annat skyfall som läckt in. Så ljudisoleringen har möglat och motorn ytkorroderat. Se bilder. Antydan till korrosion på två av tändstiftens del inne i motorn - inte torr utan fuktig så det är nog ytrost av luftfuktig och det gick att torka bort. Rätt mycket skit i vattenkylningens inloppsfilter. Generatorn satt inte monterad. Den låg bredvid och gnisslade miserabelt när jag snurrade på den. Hade tyvärr inte nyckel så jag kunde inte köra startmotorn. Korkad som jag var kom jag inte på att snurra motorn med spärrskaft förrän jag hade åkt. Oljan såg ut som förväntat efter två år och i toppen såg det ok ut, vad jag kunde se genom toppkåpans oljepåfyllning. Det finns en del glykol-vattenblandning i motorn men knappast så det fyllt ut alls utrymmen. Vad tror ni? Är det lönt att besvära sig med att kompprova, starta upp och kolla mer eller är det bara att ge upp?
  7. Tack för svar! Jag läste lite om provkörning på land. De flesta verkar vara överens om att en större hink eller tunna med vatten funkar föe kortare provkörning. Men var ska vattnet in? Ställer jag hinken i motorrummet och tar kylslangen där ner i hinken eller finns det en slangbit utanför båten vid intaget? Eller stoppar jag på en bit slang på intaget? Har googlat massa bilder men hittar inget och har aldrig kollat in något sådant på någon båt. Läste också att jag bör kolla impellern först. Var sitter den?
  8. Hej, Jag tänkte åka och kolla på en 70-tals kabinbåt med en b20 i. Ägaren vet inte om det är origonalmotorn. Drivpaketet har reparerats två gånger strax innan 2014 och sen stått på land sedan dess. Ägaren kom inte ihåg vad som reparerats, men båda felen hade gett totalstopp till sjöss. Första reparationen gjordes av en kompis och den andra av en firma. Mina kunskaper om landburna motorer är gedigna. Men marina är typ noll. Kan någon tipsa mig om vad jag bör vara vaksam på och kan kolla för att minska risken för en blåsning vid detta köp? Eventuellt kan jag få tag på firmans namn så jag kan kolla med dem om de minns drivlinans skick. Vad bör jag räkna med att göra innan driftsättning med en motor som stått på land i knappt två år? Kan den provstartas på land innan köp? Tackar på förhand!
  9. Ursäkta sen respons. Familj, jobb och annat har tagit min tid. Men ikväll testade jag igen. Min slutsats är att jag tidigare blandade i för mycket talk. Trots noggrant blandande fick jag inte polyestern och talket att blanda fullt ut vilket gjorde att delar av blandningen inte härdade (trots att polyester och härdare blandades noga först) utan blev som en seg massa. Så mitt tips till den som provar första gången. Var lite försiktig och häll i stötvis med talk som du noga blandar ut. Jag tror att 1:1 i viktdel är för mycket talk. Jag kollade om det blev lagom konsistens genom att dra av blandningspinnen mot burkens kant. Den klick som blev där visade inga tendenser att rinna/sega nedåt. Spacklingen gick sedan mycket bra!
  10. Thallatha: Berätta gärna hur du får till spacklet med polyester och talk. Typ proportioner och tillvägagångssätt. Blev rätt kass när jag provade igår...
  11. Jag tänkte berätta hur det har gått med lagningen! Men först ett stort tack till er som kommit med tips och råd. Det har varit guld värt! Med båten upp-och-ner började jag med att slipa ur skadan ordentligt. Bild på det finns i inlägg #10. Därefter la jag igen skadan i innerskrovet. Satte upp frigolitbitar i förvaringsutrymmet i bakre toften - dit de genomgående hålen gick - som mothåll för plastningen. Resultatet i 1:a och 2:a bilden. Det gick sådär då frigoliten inte höll emot så bra. Så det buktade in och gjorde att jag fick lägga många lager med småbitar för att få det jämt. Det kan tyckas att det inte spelar någon roll om det är jämt mellan skroven - men om jag slipar till inbuktningen i förvaringsutrymmet så skulle jag ha gått igenom om jag inte bygger upp med material. Jag har bara jobbat med polyester och glasfiber för polyester. När jag fortsatt jobba efter ett dygn så har jag alltid (försiktigt) ruggat upp ytan med slipmaskin och tvättat av noga med aceton innan jag kört igång med att lägga nya lager. Sen var det dags att plasta botten och där fick jag det smarta tipset att sätta skivor under som mothåll och plasta ut på. Nu behövde jag inte göra hål och fästa med najtråd utan jag kunde sätta skivorna i spänn med träbitar mot innerskrovet. Sen plastade jag ut så att det gick 3-4 centimeter längre bak än aktern. Jag la på 2-3 lager. Nästa dag måttade ut var jag skulle såga och sågade av utsticket med en sticksåg. Resultatet syns i 4:e bilden. Där har jag dessutom lagt på ett tunnt lager längst ut på sidorna, för att förbinda botten med aktern. 5:e bilden visar tydligare det första tunna lager jag lagt mellan akter och botten. Detta blir alltså, när det härdat och är hårt, mothåll för de lager som jag sedan bygger på tjocklek med. Bild 6 visar hur det ser ut när alla tunna stödlager är på. När stödlagrena var hårda så började jag bygga på fler och fler lager. Jag jobbade med detta uppdelat på ett antal dagar. Eftersom aktern är tjockare än botten så gjorde jag en specialare. Jag byggde på aktern och vek glasfibern över kanten mot botten på båten. Jag var noga med att få dem hela vägen över själva hörnet mellan botten och akter. Men det behövde inte vara polyester hela vägen upp på botten. När detta härdat slipade jag med slipmaskinen plant efter botten så att det som gick över botten togs bort. Bland annat det där glasfiberväven syns. Jag har tyvärr ingen bild på hur det ser ut färdigslipat. Nu är det rejält tjockt och stumt. Nu återstår spackling och målning med coat i flera lager. Det är också några andra skador som jag kommer att måla coat på innan det är dags för sjösättning!
  12. Hittade till slut någon som menade först polyester och härdare - blanda noga. Sen blanda i talk. Jag tog först 1 viktdel polyester och 1,5 viktdel talk. Det tyckte jag blev för hårt och svårarbetat. Andra omgången körde jag ca 1 del polyester och 1,25 del talk. Även det blev i hårdaste laget. Nästa varv kommer jag köra 1:1.
  13. ...jag ska bara lägga coat på skadeområdet. Hade det varit en större yta hade jag fått rådet att köra två lager gelcoat och ett lager topcoat för att slippa tvätta bort vaxet mellan varven.
  14. Jag har en större skada i aktern på en plasteka. ( se tråd laga eller skrota). Jag har använt polyester. Fick tipset på Erlandsons brygga att köra minst tre lager topcoat på detta. Varför? Nedanstående är bakgrunden: 1: Båten ska bara ligga när den används - coaten är inte lika tät som epoxiprimer men fullt tillräcklig för mitt fall. Om det funkar på en båt som ligger i jämt vet jag inte. Men jag gissar att det funkar en säsong. (Här får bättre kunniga verifiera/dementera om jag tänker helt fel) 2: Jag vill få i den i sjön denna säsongen - med epoxi på polyestern krävs 4-7 veckor för styrenet att gå ut. Sen en del väntetider mellan epoxivarven ock så vidare. Då är säsongen slut. Jag kan göra om och lägga epoxi under vintern istället så är båten tip-top till nästa säsong. 3:Jag vet inte hur mycket gelcoat och topcoat som går åt - genom att bara köra topcoat slipper jag få extra över av två sorter och det är lättare att köpa rätt mängd då. MEN - då topcoaten innehåller vax måste jag tvätta NOGA med aceton mellan målningarna för att få bort vaxet. Väntar jag mer än 6 timmar mellan varven rekommenderas dessutom en lätt avslipning mellan varven. Skulle jag lägga manken till är alltså båten sjöduglig drygt en vecka från nu - lagningen är klar men har spackling, slipning, coaten och slipningar kvar.
  15. Är det någon som har koll på hur snabbt jag kan gå på och slipa polyesterspackel? Tänkte göra spackel med talk, polyester och härdare. Har hittat både rekomendationen att blanda polyester och härdare först och sist talk samt polyester och talk först och härdaren sist. Några tips här?
×
×
  • Create New...