Gå till innehåll
söndag 28 april 2024

mikael_matsson

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    896
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    5

Forum Inlägg postade av mikael_matsson


  1. 2 timmar sedan, Peter_K säger:

    Men om masttoppen hamnar ett par decimeter hit eller dit mellan åren - då borde man nog sluta dricka stora mängder sprit i samband med riggning...

    Haha ja så kanske det är. Vill förtydliga att jag inte säger emot er vad gäller vikten av att mäta. Är bara lite frågande till om verkligheten eller ritningen är att lita mest på hos våra amatörriggade båtar. Eller rättare sagt konstruktörsritade och proffesionellt byggda, sedan påmastade av oss lyckligt ovetande amatörer. Eller släpper segelmakaren alla vant och justerar in riggen som den ska vara innan han mäter? 

     

    Ta en partialriggad båt med urblåst stor. Skepparen kan ju mycket väl ha krummat masten enormt i ett försök att plana ut seglet. Att spänna akterstaget kan ju flytta masttoppen en jäkla bit t.ex. Var å en har ju genom åren hittat inställningar som gör de gamla seglen så bra som möjligt, tänjda å slitna som de är. Att mäta den riggen för att sy nya segel, borde väl ge nya segel med ungefär samma mått som de gamla, som sannolikt tappat formen och därmed fått riggen justerad därefter? 

    DÄRFÖR tänkte jag att orginalmått/ritningar borde fungera bättre att utgå ifrån vid nytillverkning, sedan justera riggen efter de nya, bättre, förutsättningarna. Om en proffessionell riggare däremot justerar riggen som den BORDE vara innan en ny garderob måttas fram är det ju en helt annan femma. Då borde å andra sidan riggen bli likadan som den en gång konstruerades för.... i en perfekt teoretisk värld förstås. 

    Att mäta min rigg, och kanske TS, så som vi med amatörmässiga ögonmått och obefintlig känsla mastat på :wacko:, det skulle nog ge allt annat än optimal segelform :D


  2. Ja jo jag förstår att det blir bättre, eller ja, är helt nödvändigt att mäta. Det jag tycker är märklig är VARFÖR det behöver vara så. I mina öron låter det ungefär som att däckgubben skulle ut och mäta bultmönster/centrum/et med mera för att hitta rätt fälg till bilen. Dom måtten har givetvis tillverkarna delat med sig av så man tittar istället i tabeller. Sen kan givetvis däckgubben och kunden diskutera vilka däck man ska välja för olika betèende hos bilen, men måtten på bilen förändras ju inte för det. Hur skulle de kunna ändras på en båt från första gången den fick segel? Genom mastlutning ja, men är TS och vi andra duktiga nog när vi mastar på att just den aspekten ska styra hur seglen sys? Nästa år hamnar väl masttoppen nån dm bredvid sin position i år. Sen ändrar man det efter provsegling om man inte är nöjd. Har ett gammalt segel vissa egenskaper som kan motverkas av att vi krummar masten t.ex vill vi väl inte att det nya sys likadant? 

    Träbåtar byter form och riggar byts ut. Men på en plastbåt med orginalrigg BORDE ju måtten vara desamma som när båten byggdes. Säger ni att det inte är så så tror jag er absolut, tycker bara det är märkligt... 🙃 

     


  3. 9 minuter sedan, pseudonym säger:

     

    Ja det var en korkad fråga. Då olika mastlutningar beroende på hur man seglar båten eller kanske vill ha den något lovgirig så blir ju oxå måtten olika. Triangelns sidor får ju olika mått. Alltså kan man inte generellt säga att alla båtar av en viss sort kan ha samma segel. Visst finns det entyp i många klasser där måtten skall vara identiska men som sagt inget generellt överlag.

    Hmm, jag som trodde att vi lutar masten olika för att anpassa den efter seglen, inte tvärtom :D

    Sen att vissa vill ha "skräddarsydda" segel förstår jag. Men när båten har konstruerats med sin orginalrigg och tillverkats i tusentals måste väl en "standardgarderob" ha tagits fram som man kan kopiera senare, eller varför inte? 

    Inte fan har HR, Albin, Linjett, Bavaria m.fl gått ut och riggat den nybyggda båten, mätt den och sedan satt segelmakarn i arbete, riggat ner den för leverans och sen gjort samma sak med nästa och nästa och nästa :D.

     

     

    • Gilla 1

  4. Ursäkta en kanske korkad fråga. Men varför mäter man? Det handlar ju om båtar som tillverkats i hundratals, ibland tusentals. Det finns väl för tusan ritningar på båtar!? Dessa borde väl segelmakare ha tillgång till?


  5. Mmm ja en tusenlapp dyrare ungefär. Minns jag rätt låg de närmre i pris förr, kanske var till och med cu dyrare..

    Hur som hittade jag smartrollers egna argument för deras produkt här http://smartroller.se/home-2/faq/, partiska givetvis och som sagt har jag inte testat någon av dem själv. Ville bara dela med mig av att den finns, själv hade jag nog valt den före cu idag. Men förvånandsvärt få tycks avända den?... 


  6. Nu har jag inte använt någondera, men har periodvis fnulat på att skaffa en enkel rulle till befintlig fock både på förra och nuvarande båt. Av vad jag då läst så verkar ju smartroller mk2 vara bättre än cu-rullen. Så ett tips kan ju vara att ha ett öga öppet för smartroller också. Det kanske finns någon här med erfarenhet av båda? Ingendera verkar vara bra om man vill segla med revat försegel om jag fattat rätt, men båda funkar visst bra som "segelparkering". 


  7. Japp. Det låter som en bra plan. En meter ifrån, riktad mot motorn blir nog ungefär lagom. Men det känner du bäst själv hur den blåser. Inte så nära att den skållar några slangar å remmar bara. Om du köper en värmare med många Watt, se till att den kan köras på lägre effekt då, ifall automatsäkringen i stolpen löser ut vid full effekt. 


  8. Äääh, vore jag du så hade jag nöjt mig med kupèvärmaren de nätter/dagar det eventuellt blir ett par minusgrader. Det är ju inte ens en vecka tills din mek kommer. Hamnkapellet hade jag nog låtit vara på denna vecka, det hjälper såklart till att hålla värmen i båten med värmaren på och motorluckan öppen. 

    Om meken är en trevlig prick kanske han kan visa hur han köldskyddar motorn så du kan fixa det själv i fortsättningen. Att lära sig och fixa halva jobbet nu, när meken kommer om några dag, känns ju bara meningslöst. 

     

    • Gilla 1

  9. Du kan ju alltid förnissa "på riktigt". Dvs mätta träet med rå linolja. När det inte suger åt sig mer övergår du till kokt linolja, i flera mycket tunna skikt. Den kokta härdar på ytan och blir blank, den råa härdar mycket långsamt i trät och ger ett långtidsskydd. Efter kommande säsonger slipar du väldigt lätt bort ungefär det yttersta lagret och lägger på ett nytt. Gör du det kontinuerligt har du en evighetsmetod som aldrig mer behöver renskrapas. 

    Linolja innehåller just bara linolja, som inte luktar starkt och är ätbar. Köp lågmelekylär, svensk, kallpressad. Till exempel från claessons trätjära https://claessons.com/internetbutik/linoljor-terpentin, Hjertmans säljer också deras linolja. 

     

    Höjer dock ett litet varningens finger för att under "miss"gynnsamma förhållanden kan den rå linoljan bli raketbränsle för mögelsporer. 

    För att minimera den risken kan du börja med att svabba in boracol i trät och se till att båten står torrt och luftigt. 


  10. 32 minuter sedan, Tomas99 säger:

    Vet inte riktigt vad du menar med dubbelt, men jag har fört in båda ändarna tillsammans i klämman och dragit åt maximalt med en polygrip. Att föra in båda bitarna som ett U, ev. med något emellan tror jag inte får plats.

     

    Ska kolla efter den andra varianten på Hjertmans.

    Att föra in båda ändarna som ett U var en perfekt förklaring, precis så menade jag, och det är så jag upplevt att klämman fungerar betydligt sämre. Plats får de (med 250g presenning), men man kan inte skjuta ihop klämman lika långt. Problemet är nog att det blir 4 lager presenningsduk i klämman vilket gör att friktionen blir låg och allt glider lätt isär. Jag gjorde det i ett försök att vika in överskottspress en gång för att minska vindfånget. Dålig idè, har bättre metoder idag :)


  11. 12 minuter sedan, Tomas99 säger:

    Jo, SeaSeas har jag testat men trodde i min enfald att Biltemas (för en gångs skull) skulle vara lite kraftigare. Men så verkar inte vara fallet. Mitt problem är att även SeaSeas klämmor släpper om det blåser halv storm. Men jag får kanske uppfinna något eget...

    Det finns ytterligare en variant hos hjertmans, men den är dyrare vill jag minnas. En cylinder du viker pressen runt, sedan för in cylinder och press i en metallprofil/klämma från sidan. Har inte provat den dock. 

    När de "vanliga" seasea/jula/hjertmansklämmorna lossnat för dig, du har inte lagt presenningarna dubbelt i klämman då? Jag provade det i fjol men då funkade de sämre. 


  12. Jag använder både de klämmorna från BT ni pratar om och dessa https://www.seasea.se/uppläggning/täckning-pallning/presenning/presenningsöljett. 

    De har sina för och nackdelar. Klämmorna från seasea (samma som hjertmans m.fl) håller riktigt bra, de nyper hårdare ju mer man drar i dem så presenningen kommer gå sönder innan de lossnar. Vill du öppna i februari med frusna fingrar sitter de för hårt och kräver en del pill och vana. 

    Då kommer Biltemas skruvklämmor bättre till pass, därför har jag några såna till att nypa ihop pressen bak där jag klättrar in under vintern, de är lätta att öppna. Istället är de opålitliga. Efter en blåsig natt ligger de spridda på marken runt båten så jag skulle inte nypa ihop hela pressen med dem, varken fram, bak eller som skarvdon. Mackeys tips om att vika pressen runt ett rep med dessa klämmor låter klokt, då kan jag tänka mig att de håller bättre. Och skruva inte för hårt, då hoppar de över gängorna och blir sig aldrig riktigt bra igen. Kort sagt, de har lite biltemafeeling över sig ;)

     


  13. Men du...  Om den väger 2,9ton, med motor antar jag. Ligger inte lejonparten av den vikten på aktre bocken då? 1,5 ton borde räcka gott fram. 

    Sidostöttor ska inte ta nån vikt alls egentligen, de ska bara stötta så båten inte välter, så jag kan iofs förstå deras resonemang. Men platta stöttor efter sidan ger ju också lite tokig belastning på skrovet... Båten ska ju stå på kölen, vad du än placerar efter skdorna ska dessa bara stötta, inte bära. 


  14. Vad är det för båt? Kan ju finnas en bra tanke med deras resonemang om man ser vad det är för båt, skrovvinkeln kanske inte riktigt passar vanliga sidostöttor tänker jag?

    Sidostöttor ska alltid förbindas med kätting, så de INTE kan glida isär. De har skåror för att fästa kättingen i. 


  15. Hålen lite här och var i durken låter vatten rinna ner i kölsvinet. Så det förvånar mig att det inte satt en länspump där, eller åtminståne en lucka för att nå ner med ett öskar. 

    Jag hade absolut satt en elektrisk länspump i botten och fortsatt ha några avrinningshål dit ner när ny durk byggs. 


  16. Eller så väljer du en sonyplatta istället för ipad. Då får du en som är dränkbar, bättre ljusstyrka, aldrig överhettar, bättre batteritid, med inbyggd gps och simkortsplats till ett lägre pris. Ipad har kanske andra egenskaper som är bättre i andra sammanhang, men som navigator i båten tror jag sonys plattor är bättre. Finns även digitala rasterkort från solteknik till android (sony) om du gillar dem bättre än vektoriserade. 


  17. På 2017-10-27 på 15:30, bhemac säger:

    Enklaste och snabbaste sättet att få bort skiten är vinkelslip och huggmejsel.

    Det påpekas alltid att det ska vara "avzinkningsfri" mässing men det existerar inget annat.

    Jag köper på Biltema, där får jag ett kvitto där det står exakt vad jag köpt. Hos min båttillbehörshandlare får jag bara ett kvitto där det står 93kr. Skulle det visa sig att det var dålig kvalitet så vill jag ha svart på vitt var och när grejorna är köpta.

    Fabriksnya båter har en gummipackning, inget kladd. Jag har i alla tider kört silikon, den är helt åldersbeständig. Så gör de på varvet men sen lägger de lite Sika utanpå, inte för att det behövs utan för att båtägarna tror det ska vara så.

    Gängorna kör jag lin och pasta, det håller i evighet och man kan justera vinkeln utan att tätningen förstörs.

    Obs. Man bör kapa kapa genomföringen så att det bara typ två mm mellan den och ventilen när det är monterat.

    Åldersbeständig silikon?! Det var nytt för mig. Inte för att jag använt silikon i båtsammanhang, men jag har varit biten av akvariehobbyn sedan barnsben. Akvarier limmar man med glas-silikon, dvs silikon utan antimögelmedel och dylikt som finns i badrumsilikon m.fl.

    Som riktlinje säger man att en silikonfog håller i 10år i den hobbyn, sen bör den bytas för att undvika läckage. Man skulle kunna dra en parallell till vinterdäck. Ni vet hur de känns när de är nya, mjuka så man kan trycka in fingertopparna flera millimeter i dem. Efter 20 år är de hårda som hockypuckar. Min erfarenhet av silikon är ungefär densamma. Vågar man inte ha det i ett akvarie mer än 10år vetefan om jag skulle våga åka båt som har tätat botten med det heller.... :huh:


  18. 6 timmar sedan, Pentax säger:

    De allra flesta läser in en linjär skala i ett instrument utan siffror, men i praktiken är gradskillnaden från där det gröna fältet börjar, till det övergår i rött bara cirka 5 (fem) grader c.

    Så motortempen mellan den du erhåller vid lite hårdare körning och den du får efter att legat vid bryggan är försumbar!

     

     

    ;)

    Ja, det där visste jag någonstans i bakhuvet men hade förträngt det. Tack för påminnelsen. 

    Sen är det väl också så att när man installerar färskvattenkylning byter man termostat till en som öppnar vid lägre temp, eller var det tvärtom? 

    Den här motorn fick sin färskvattenkylning (martec) installerad när den var ett par år gammal enligt första ägaren. Men instrumentet byter man ju knappast. 

    Så om den nu bara ligger ca 5grader under driftstemp på bilden så är och ska väl termostaten kanske öppna ungefär där? Den gick trots allt aldrig ner på vita utan verkar stanna där ni ser på bilden. 

     

     


  19. 16 minuter sedan, Eld- säger:

    Om vattentemperaturen i sjön påverkar motortemperaturen på en sötvattenkyld motor så är termostaten trasig. Den står öppen hela tiden. Det är för övrigt så termostater oftast går sönder. De slutar stänga. Jag har själv råkat ut för det och symptomen blev precis som TS beskrivning. 

    Ja, precis så resonerade jag också, logiskt sett står termostaten öppen. 

    Om inte en sån här motor går så svalt obelastad på tomgång att den faktiskt sjunker i temp även med återcirkulerande kylvatten?

    Den kanske gör så här i högsommarvärme också. 

    Jag har aldrig haft den på tomgång så här länge efter körning så jag vet inte. Normalt stänger man ju av direkt.  

     

    Men jag ska nog ta hem termostaten i vinter och prova kastrullmetoden. Ska även byta avgaskrök då den läcker lite så det får  bli en stunds skruvande sen när alla vanliga höstrutiner är klara. 

    Tackar för all input än så länge. 


  20. Ja jag får ta och göra det. Tänkte att det finns mängder av båtägare här med liknande motorer, så någon lär kunna ge en hint om ifall detta är helt normalt eller ej. 

    Jag har bara haft bensinare innan den här så jag vet inte riktigt. 

    Kör lastbil till yrket och de dieslarna beter sig ofta lite såhär också. Utan belastning sjunker tempen fort. 


  21. Jag åkte en tur för att varmköra motorn inför oljebyte häromdagen. Som vanligt lade sig tempmätarn strax under mitten när jag fiser runt på halvgas. Efter nån minut på fullgas kommer den upp lite lite över halva. Bra så, precis som det alltid varit. 

    För att hålla oljetempen uppe lät jag motorn gå på tomgång efter tilläggning i kanske 5min medan jag rotade fram oljebytargrejer. Normalt stänger jag av direkt så jag vet inte om detta är ett nytt fenomen. 

    Hur som helst , ni ser bilden, 5min på tomgång efter normal drifttemp. Borde inte vattentempen i sötvattenkylningen hålla sig uppe om termostaten stänger som den ska, eller går en gammal diesel så här svalt på tomgång en kylig höstdag? 

    Motorn är en sötvattenkyld VP md11c, 2cyl 23hk.

    Messaging1509221377778.jpg


  22. 8 timmar sedan, Thallatha säger:

    Sen behöver man väl mer än ett ankare ombord, så ytterligare ett ankare än blyplätten är inte fel, även om båten är liten. 

     

    Bägge ankarna skall naturligtvis va kompletta med en kättingstump och ankarlina.

    Brucekopior är väl inget att rekommendera. Ett original Bruceankare var väl  kungen av ankare på den tiden det begav sig. Med Brucekopior eller "fulbruce" - som vissa kallar dem - är väl mer tur och träff om man kan får ett bra och fungerande ankare. (eller som en fd arbetskompis alltid brukade säga;"Har man tur - behöver man inget vett".)

    Ett ankare som var populärt ett tag var Deltaankaret.

     

    Det skulle tom duga med en dragg med skålade flyn som extraankare -  i värsta fall.

     

    Där slår du huvet på spiken thallatha! Precis den inställningen gör att Bruce och brucekopior nästan skänks bort på blocket. Jag tror dig absolut när du säger att de är dåliga, hos dig i Bohuslän. Jag tror även på er som säger att Delta är jättebrabra nästan överallt, har dock själv aldrig haft något. 

    Men nu gällde det Mälaren, här funkar även Brucekopiorna jättebra. De är ju praktiskt taget en stor skopa, vilket är perfekt i lera, speciellt när de är mycket billiga och lätt att ordna upphängning för på push/pulpit, dessutom enkla att plaska rent i vattnet, inga hål eller leder där det sitter kvar lera. 

    Sen ska TS självklart behålla tallriken komplett i båten också! 

     

    Med det sagt tror jag absolut att Deltakopian som nämnts kommer funka minst lika bra. Ska du köp nytt, köp det. 

     

    • Gilla 1
×
×
  • Skapa nytt...