Jump to content
Tuesday 15 October 2019

red_lobster

Medlemmar
  • Content Count

    122
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

2 Neutral

About red_lobster

  • Rank
    Örlogskapten

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Intressanta förslag. Dragga känns dock lite som att leta efter nål i höstack. Har försökt med det lite då och då utan större framgång. Råkade dock en gång av en slump få upp en tina med min vanliga drag... Undervattensrobotar fortfarande lite dyra. Kanske en fiskekamera kunde vara en budgetlösning? T.ex. https://www.e-ville.com/sv/3045877-elekronik/30157-fiskekamera-med-spofaste-30m.html?gclid=EAIaIQobChMIz5-34vau3gIVh9OyCh33Yw-VEAQYCCABEgKygfD_BwE Kan också underlätta vittjandet, bara skicka ner kameran och kolla innan man börjar dra
  2. Tänkte höra vad det finns för kreativa förslag för att hitta borttappade tinor. Är det t.ex. möjligt att se tinor med ett riktigt bra ekolod? Undervattensrobot? Neodymmagnet? Tänkte egentligen inte bara för egen del utan hur man på ett prisvärt sätt skulle kunna få bort skräp från fiskeplatserna. Det måste finnas mängder där nere.
  3. Jo, det brukar vara så att politikerna går ut och gapar lite grann för att väcka uppmärksamhet. Men sen händer inget mer och ingen följer upp vad som hänt. När det gäller riktiga miljöåtgärder så är detta alltid lägst prioriterat oavsett om partiet heter MP eller M. Ta t.ex. den s.k. storsatsningen på sanering av vrak som sålts in så fint i media. 250 miljoner. Låter mycket tycker kanske många, men då är det utspritt på en 10 års period. Man har uppskattat saneringskostnaden av samtliga miljöfarliga vrak till 2 ca miljarder, vilket är ändå är ganska lite i statsbudgetsammanhang. Med nuvarande finansiering skulle detta alltså ta närmare 100 år. Eller ta exemplet där man äskade pengar till anläggning av hummerrev, jag tror det var i Sotenäs. En kostnad på mindre än 100 tkr. Det blev nej. ABU garcias fond ställde istället upp med lite pengar. Eller ta exemplet när man slutade provfiska i västsvenska fjordarna under 90-talet. När man sen återupptog det ett tjugotal år senare var fisken visst borta. Dock gillar man (iaf vänstern) åtgärder som går ut på att lägga en massa meningslösa hinder eller avgifter på medborgarna. Som flygskatter, trängselavgifter, toatömningskrångel etc. etc. Då visar man handlingskraft och kan samtidigt få in lite till statskassan att spendera på annat. Eller så gör man miljöpolitik av konsumtion i form av miljöbilar osv.
  4. Bra artikel. Men varför alltid referera till New founland när man nämner kollaps. Varför inte engelska kanalen, Doggers bankar eller vår egna Västkust för den delen? Om viljan finns är det ingen konst att sluta tråla. Lös ut fiskarna och importera fisken istället tills fisket eventuellt återhämtat sig. Man borde investera i att konkret bevara våra egna naturtillgångar innan man plöjer ner pengar i diffusa klimatåtgärder.
  5. Jag tänkte lägga den tänkta smaken av sälkött åt sidan och återigen undra hur den kommande masslakten av säl ska gå till rent praktiskt. Ska fiskare få gå loss med knölpåkar, ska marinen kallas in? Eller varför inte rentav anordna ett steriliseringsprogram lett av RFSU (frivilligt såklart). Det är ganska mycket säl och intresset/kunskap för frivillig jakt verkar brista.
  6. Enligt uppgift ska sälkött vara väldigt gott och faktiskt inte ens speciellt giftigt. http://www.blt.se/blekinge/salkott-ar-riktigt-magert-och-gott/
  7. Andra nya klassiker: sälstroganof och sälfärssås. Visst, gifthalten är säkert inte försumbar men om man säljer in det tillräckligt bra kanske det går. Se på färöingarna, dom kan bara inte sluta knapra val.
  8. En sak jag undrar är hur säljakten ska gå till rent praktiskt. Vad jag har hört är att intresset och kunskapen runt säljakt idag är ganska liten. Man har väl tom svårt att täcka dagens kvoter. Annars borde det väl vara den mest naturliga lösningen att vi som topppredatorer börjar käka sälkött som en del i vår kost. Kanske nån bra reklamkampanj från livsmedelsverket hade varit nåt
  9. Verkar som man trålar i Öresund lite då och då trots allt http://www.fiskejournalen.se/olaglig-tralning-filmad-i-oresund/
  10. Nu var det väl så att man fick subventioner om man skrotade sin gamla och bytte till en större. ok det var ett överfiske men det påverkade ingenting eller?
  11. Jag måste väl erkänna att din grävning här gjorde att Öresund inte är nåt knock-out argument längre. Jag trodde det men borde letat data. Dock är väl 22-24 ett ganska stort område. Hela området omfattas väl inte av trålförbud? Det är väl egentligen bara norra delen av region 23 som har förbud? Sen skulle det finnas problem med sandsugning och tjuvtrålning om man ska fortsätta spinna. Men din grävning gör att jag inte längre helt kan förkasta att du skulle kunna ha en poäng. Tack för infon.
  12. Grafen i förvaltningsplaner du hänvisar till visar ju ca 14000 knubbsälar (västkusten) 1900 som sen drastiskt sjunker ner till ca 2000 år 1920. Sen mer eller mindre konstant fram till 1980 när det vänder uppåt igen. 1990 var en lokal topp på ca 8000 djur. Jag undrar dock om proportionen av säl inne i fjordarna. För nu förtiden är det ju lite mer regel än undantag att man ser säl när man är ute. På 80-talet var det definitivt tvärtom. Rapport från hafsverket som du kallar dom visar ju dock att dom kustnära torskbestånden stadigt minskat sen början av 70-talet.
  13. Sorry för misstolkningen. När det gäller yxorna var det väl mer en mustig beskrivning av vad man upplevde och inte riktigt att blanda ihop med skumma förklaringsmodeller av omvärlden. Samma som att man kunde gå på vattnet vid New founland pga all fisk.
  14. Ja men när man såg att det fanns torsk att hämta blev ju förvaltning och fiskare till sig i byxorna. Man införde skrotningspremier för att bygga större båtar. Västkustfiskare började tråla i Östersjön. Dessutom började baltstaterna att öka sitt fiske när kommunismen föll.
  15. Eller också kan mandat slutsatsen att det tillstånd som rådde i början av 1900-talet tillät ett större uttag av fisk. Exempelvis äter väl säl framför allt mindre torsk vilket gynnade stor torsk. Stor torsk är mycket mer effektiv romläggare vilket i sin tur ger än mer avkomma. Människan tar all fisk och helst dom största. Nu finns nästan ingen stor fisk kvar vilket gör att torsken hamnat i en fälla mellan människan och sälen. Det var dock lite onödigt att blanda in Östersjön, speciellt som du gillar att hacka på detaljer istället för att bemöta resonemang Jag tyckte också antalet var lite remarkabelt. Dom flesta artiklar menar att det fanns ungefär lika mycket säl i början av 1900-talet som nu. Jakt och gift sänkte sen sälpopulationen för att på senare år öka igen. Vad har du fått 3000 ifrån, vilken källa?
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. Du behöver som gäst även vara medveten om våra Terms of Use och GDPR policy Privacy Policy