Anders75

Tack för svar (och alla andra också). Det är kloka tankar. Kommer på mig själv när jag kikar runt lite på båtar. Hittade en fin en från 2004, synbart mycket bra skick på såväl båt som motor. Sen stannar jag upp lite och tänker. Den är ju för sjutton 20 år gammal. Känns inte riktigt som jag hängt med mentalt att det var 20 år sedan vi hade år 2004... :-) Det känns onekligen som ett vågspel att köpa en sådan båt med sådan motor. På ett sätt känns priset för högt beträffande just osäkerheten med motorn, men marknaden är ju marknaden. Andra köpare ser onekligen mindre problem med detta än vad jag gör. Då börjar jag fundera på om jag överdriver riskerna. Tycker det finns relativt mycket båtar av årsmodell 2000-2007 ungefär. Sedan är det klenare på marknaden. Vet inte om det var finanskrisen som ställde till det. Eller är det så att det är fler än jag som känner tveksamhet för dessa lite äldre milleniebåtar så de förblir osålda?

Jo, det är ju lite så jag tänker. Svaret att det beror på hur den är använd och skött ger mig inte så mycket vägledning. Jag kan gå på hur den ser ut. Om den är hel och ren. Hur rigg och propeller ser ut. Om den läcker olja eller ej. Om den går okej. Även om jag inte har tummen mitt i handen skulle jag ändå stå där om det händer något med bränsleinsprutning, tändsystem eller om den helt sonika skär ihop. Det jag undrar är väl egentligen att om jag köper en 15 år gammal maskin som verkar schyst. Hur sannolikt är det att den snurrar på i 10 år till med enbart service? Eller ska jag räkna med att behöva byta ut den? Säg att jag kan köpa 15 år gammal båt och motor för 150 tkr. Jag kan också välja att köpa fabriksny båt och motor (motsvarande) för 350 tkr. En ny motor ligger på 130-150 tkr. Dvs lika mycket som det gamla båtpaketet. Är jag då smart eller dum i huvudet som sneglar på begagnat? Skulle jag behöva byta motor har jag ju nästan lagt ut lika mycket som för något helt nytt, plus en massa jobb. Plus då att jag fortfarande bara står där med en 15 år gammal båt. Är det så att säga värt det? Det jag egentligen fikar efter är väl vilken sannolikhet det är att något sådant skulle ske? Det kanske ingen direkt kan svara på, men vad finns det för erfarenheter runt detta i forumet?

Hur ser ni på att köpa en 15-20 år gammal motorbåt med originalmotor? Sjunger motorn på sista versen? Tänker mig båt i 5-6 meterklassen. Motor 100-150 hästar utombordare. Motor optimax eller kanske fyrtaktare från Mercury eller Yamaha. Båtpris cirka 150 tkr. Rasar motorn står man för en reparation för lika mycket till och då känns det ju inte som någon kanonaffär direkt... En del kanske svarar att det beror på hur den är körd och servad fast det kan man ju aldrig veta riktigt.

Jag ser nog det här som en designfråga, snarare än en funktionsfråga. Det är snarare så att den här nya designen med inneboende kantighet är till nackdel för funktion som jag ser det. Svårare att kliva i och ur vid en klippa exempelvis som nämndes tidigare i tråden. På planande motorbåtar (vilket jag avser) spelar inte vattenlinjen i förskeppet någon nämnvärd betydelse. Ett exempel. Eller gamla designen: Någon avgörande betydelse för gångläge tror jag inte finns. Jag tycker den övre nyare båten är fulare. Den ser närmast krockad, deformerad ut på något vis, men det är visst så alla nya motorbåtar ska se ut.

Det är ytterligare en aspekt som jag faktiskt inte ens tänkt på, men du har förstås rätt. Jag förstår precis vad du menar. Blir väl till att montera sådan där springbräda på 1,5 meter längst fram i fören då 🙂 Vad det nu betyder för designen, eller så får man väl pumpa upp luftmadrassen som du säger... 🙂 Inser att det blir begagnad båt som kommer gälla för mig, till på köpet spar man ju en skaplig slant också och nej, det beror inte på att rönnbären smakar surt, utan att jag inte är speciellt sugna på dem av nämnda anledningar....

Tja, jag vet inte vad jag ska säga. En designgrej är det väl helt klart. Sen att jag inte går igång på den är väl kanske en annan sak. Vad säger du om Nimbus 11 exempelvis? https://nimbus.se/boats/commuter-11/ Ser ut som en rak badbalja, skrovsidorna är raka, förstäven är rak och mitt i alltihopa har man ställt ned en telefonkiosk. Att designen skulle vara bra för att förlänga vattenlinjen köper jag nog inte heller. Kan möjligen köpa den funktionen på en segelbåt, där jag vet att exempelvis Bavaria segelbåtar varit utformade så i många år och där tycker jag inte det ser konstigt ut. På en modern planande motorbåt i 30-40 knop däremot. Nja..., man ser också rätt tydligt på skrovformen under vattenlinjen att den har normalt skrov under vattenlinjen och där skiljer sig nog skrovet rätt ordentligt från den vackra träbåten som det länkades till här ovan. Dessa äldre motorbåtar var väl dessutom vad man brukar kalla för av halvplanande typ. Motorkryssare kallas de väl också? Inte riktigt det som Ryds, Uttern, Flipper, Bella m.fl. tillverkar nu för tiden även om de huggit av stäven.

Tror inte att det gör speciellt mycket för utrymmet längst fram i förpiken om jag ska vara ärlig. Det är ju spetsen som är borta.

Tjenixen! Har gjort ett ungefär 10-årigt uppehåll med båtliv, då annat som jobb, barn och hus kommit emellan, men nu börjar det klia lite i båttarmen igen. Funderar lite på vad man skulle vilja ha. Nytt eller begagnat, men vad gäller nytt slås jag av hur fula alla motorbåtar blivit. Högsta mode tycks blivit tvärt avhuggen förstäv och allmän kantighet. I vart fall de nordiska båttillverkarna tycks följa detta formspråk. Tycker det ser helt vanskapt ut. Man kanske var tvungen att hitta på något nytt? När ungefär började denna trend?