nevink

Hej Raol, Jag gjorde en grovt generaliserad skiss på ett alternativ. En vajer som går till ett handtag någonstans. Är det ungefär såhär du menar? Ja okej jag vet inte hur jag ska gå tillväga för att räkna ut det i nuläget. Kanske någon annan kan vara behjälplig? 80 cm i diameter, 3-bladig (se bild). Skutan är 13,4 meter i vattenlinjen.

Hej Raol, Du har rätt, jag glömde att kommentera ditt alternativ. Det är väldigt intressant också. Jag tror att kraften som skapas då propellern börjar rotera är väldigt stor. Skruven skulle behöva vara väldigt grov. Jag har lite svårt att bedöma hur stor. Kanske M12? Hur djupt skulle jag behöva gänga i axeln för att den skulle sitta säkert? 2 cm? Försvagar detta axeln nämnvärt? Du nämner att man kunde låta stoppklossen verka mot gravitationen. Så att om man stannar till exempel och trycket från propellern ej längre pressar bulten emot klossen, så faller den ur? Eller hur menar du? Mvh Johan

Hej och stort tack för era idéer. Väldigt bra tips. Har haft fullt upp med andra projekt ombord så hann ej följa upp detta. Nu börjar det dock närma sig sjösättning. De flesta varianter jag funnit på nätet innebär att man trär något på axeln. Samt manuella eller hydrauliska. De hydrauliska bygger på att en bromsskiva sätts mellan två flänsar, på axeln. Bromsoket bultas intill och styrs av oljetryck från backslaget. Så fort motorn startas och trycket ökar, lättar bromsen automatiskt. https://bruntonspropellers.com/autolock/ De manuella varianterna, likt ShaftLok, har ett hjul med ett spår urfräst i ytterkanten. En sprint med en form som passar i det urfrästa jacket på hjulet bromsar axeln. Se bilden för tydligare beskrivning. Denna varianten kan ej låsas då propelleraxeln snurrar. Den kan även släppa ifall trycket över propellern blir för stort. Kanske detta går att justera bort genom att spänna en justerskruv. När jag talade med företaget härom dagen över telefon så sa han dock att det kan hända att bromsen släpper när det är riktigt tufft läge. Han rekommenderade att i sådana fall så kanske jag ändå vill ha motorn igång. Vilket inte är en dum ide men inget jag har någon större lust att vara tvungen till för att inte riskera skada till backslaget genom att propeller snurrar febrilt. För att montera enheten måste 6 hål bollas och gängas i axeln. Inte helt säker på diametern. För att låsa upp enheten lägger man helt enkelt i växeln framåt. Kraften från motorn öppnar låset. Texten i ena bilden kommer från Boatowners mechanical and electrical manual av Nigel Calder. Jag har fått en offert på ungefär 30000 kr från ShaftLok. För en Shaft Lok Mod III easy lock High Torque. Jag anser att den hydrauliska varianten verkar väldigt smidig och effektiv. Dock kan ett läckage av olja få katastrofala konsekvenser. Den hade nog gått att bygga ihop av delar själv ifall man vore väldigt tekniskt kunnig. Den manuella varianten oroar mig lite då man måste lås upp den genom att lägga motorn i växel. Jag tänker att det kanske skapar slitage i längden på drivlinan. Väldigt skönt dock att inte behöva oroa sig över att bromsen skall vara ansatt och något skadas ifall växeln läggs i. Vad anser ni om alternativen? Jag bifogar några bilder på min propelleraxel. Jag har aldrig rubbat den tidigare. Vet ni hur jag skall gåt tillväga? Kräver en axel som denna noggrann inpassning då den återmonteras? Tacksam för era synpunkter!

Hej, Nej det går inte vad jag förstår. Det är ett hydrauliskt backslag som behöver oljetryck för att hålla sig i back eller framåt-läge. Så fort jag stänger av motorn är den i neutral. Mvh

Hej, Jag har en fast propeller, ca 80 cm i diameter. Propelleraxeln är ca 3 m lång och i 60mm rostfritt stål. Backslaget är ett Twindisc mg-506 Motorn en Valmet 611 - 125 hk. Jag måste finna ett sätt att låsa axeln på, då det enligt Trans Auto (som är återförsäljare för Twin Disc) ej rekommenderas att låta den snurra fritt. Jag måste i princip starta upp motorn var 4e timme isåfall för att smörja och kyla backslaget. Jag har märkt att det blir varmt under segling men inte så varmt att man ej kan lägga handen på det. Har ni något tips på hur jag bäst och billigast låser axeln? Funderade på Brunton's Autolock. En bromsskiva som sätts på axeln. Tyvärr så finns denna ej till min storlek på propeller. Tack på förhand för era ideer!

Hej, Jag står nu inför en uppgradering av min ankarkätting. För närvarande har jag 70 meter 10mm galvad kätting. Inte säker på vilken kvalitet. Skicket är väldigt fint. Tyvärr är längden för kort. Jag kommer att behöva minst 100 meter verkar det som. Båten väger 25 ton och är 53 fot. Nu ligger hon precis på gränsen mellan vad de flesta rekommenderar. Nämligen 10 -12 mm diameter. Har ni några åsikter i frågan? Helst hade jag velat byta till 12mm men det är platsbristen som blir mitt största problem. Jag har problem med att få hem kättingen utan att behöva arrangera om i boxen då det byggs upp. Redan med 70 meter 10mm i boxen. Det går dock att utöka något så jag kan ha 30 meter förvarade i den andra delen utav ankarboxen, under de blåa fendrarna. Så det är lätt tillgängligt men jag ändå behåller platsen fri direkt under ankarspelet. Givetvis hade en liknande lösning gått att göra om man väljer 12mm kätting. Beträffande ankaret så har jag ett plogankare på 75 lbs - 34 kg. Det finns ju rostfri kätting med. Den bästa verkar vara från Ketten Wälder https://italnordic.se/0103394.html För 85000 kronor får man en sådan i 10mm. Det står dock att arbetslasten endast är 1600 kg Jämfört med en galvaniserad med en brottslast på 2400 kg https://www.marinsystem.se/sv/ankarkatting-g43-o10-mm Vad anser ni att jag bör satsa på inför en långsegling? Har ni någon återförsäljare att rekommendera? Tack på förhand! Johan

Hej @zurdo och @Mackey Tack för era tips! Kul att höra att dina vänner hade framgång med elspisen ombord. Även utan lithiumbatterier. Det kan bli att jag hör av mig till dem i frågan. Jag hade idag en tekniker ombord som jag diskuterade batterilösningen med. Det visar sig att viss utrustning, som bogpropellern, inte tycker om den höga spänningen som lithiumbatterier levererar. Bly-syra batterier sjunker ju i spänning då de belastas, till skillnad från lithiumbatterier som verkar behålla en högre spänning trots belastningen. Även startbatterierna till motorn borde vara i bly-syra utförande då dessa är bättre utformade för att leverera den strömmen som krävs för huvudmaskinen. Det visar sig att jag genom att ta bort 2 av mina 180 AH 12V batterier och ersätta dem med lithium som byggs på plats. Kan jag för runt 70000 (för bara batterierna) få in två paket om vardera 300 AH (24 volt). https://batterygo.se/collections/alla-produkter/products/omonterat-litiumbatteri-24v-304ah-med-bms-24v-150a Jag funderar nu på att behålla mina två bly-syra batteripaket till bog / ankarspel samt huvudmaskinen. Men ersätta det tredje paketet med dessa lithiumbatterierna. Jag skulle behöva använda dem och ladda dem separat förstås så att de ej ligger och arbetar på samma lina. Bly-syra batterier kan även laddas genom en dc-dc laddare från lithiumbanken. För att återkomma till spisarna. Vad tror ni om dieselspisar? Jag har kapacitet för 3000 liter diesel ombord. https://se.sleipnergroup.com/wallas/spisar-och-ugnar/ugnar/dieselspis-dieselugn Ett ganska saftigt pris på 49000 kronor. Den är dock endast 475mm bred, jämfört med Origo 6000 som är 465. Med andra ord så passar den in relativt bra på bredden. Har någon erfarenhet utav en av dessa? Från Wallas hemsida "Ungen får luft för förbränningsprocessen från båten och avgaser drivs säkert ut utanför, som cirkulerar luften i båten och hålls den fräsch och torr. " https://wallas.fi/sv/produkt/87-d/ Låter väldigt trevligt måste jag säga. Eller en 89D där man även får ett "fläktvärmelock" för värmning luften i båten (60000 kr). @Comfort4 tack för ditt inlägg. Uppskattar det! Hälsningar Johan

Just det. Här behöver jag ta in kapellmakaren för råd. Kanske en skena på styrhyttens tak där fönstrets nedre profil passar in. För att sedan fästa det som du föreslår i överkant. Kanske på insidan av en liten kam som sticker ned från dodgerns främre kant, för att det ska bli vattentätt. För att alla tre främre rutorna ska gå att ta ur separat måste de vara sammankopplade med dragkedja antar jag, i linje med ramens två främre stöttor. Vilket skapar läckage och även begränsar sikten ytterligare. Vinylrutan i den bifogade bilden, från hemsidan Attainable Adventure Cruising (tyvärr bakom betalvägg), är ej delad med dragkedja. Kanske det är något att sträva efter. Ska fråga kapellmakaren om detta vore möjligt i mitt fall. Hade det varit bättre ifall de förliga fönstren hade tillverkats i lexan eller polykarbonat (finns säkert övriga lämpliga hårda alternativ)? Sikten skulle bli betydligt mycket bättre än genom vinylen. De skulle tåla mycket mer än vinylen och ge en stabilare känsla. Problemet som jag ser det med hårda rutor är ifall jag får översköljande sjö och det visar sig att stålramen eller övriga komponenter ej klarar av den belastning som uppstår. De främre fönstren utgör en ansenlig yta och så stark tror jag ej att den stålramen som jag ritade upp i första inlägget kommer att vara. Så. Skulle de hårda rutorna gå att montera bort relativt enkelt så borde man kunna arbeta sig runt det problemet. Ifall man vet att man ger sig in i en storm eller en orkan är påväg så får man helt enkelt stuva undan de tre rutorna under däck. Är vädret fint och allt frid och fröjd så vill man kanske segla utan rutorna oavsett. Det kanske man får ge avkall på då monteringen ändå kommer att vara mera omständlig än alternativet med vinylfönster. Ja, funderingarna fortsätter. Flera tankar välkomnas! JHH5_102615.webp JHH5_102619.webp JHH5_102635.webp JHH5_102641.webp

Hej Mackey och övriga som engagerat sig. Tack för era synpunkter. Att gasol är att föredra ur matlagningssynpunkt, framför sprit, verkar alla vara överens om. Beträffande spritbränslets tillgänglighet världen över måste jag göra ytterligare efterforskningar. Ska kolla in Sailing Magic Carpet och se om de säger något intressant i ämnet. Tack för tipset. Flera erfarenheter och synpunkter från övriga medlemmar beträffande spritkökets bekvämligheter under långsegling välkomnas. Mackey - gällande din fråga ovan. Ja, jag har en dieselhjälpkärra på 6 kw. Dieseltankarna är på totalt 3000 liter så soppan skall aldrig behöva ta slut längs resan. Jag har ingen självklar plats där jag kan förvara gasolflaskor ståendes på. Annars hade jag nog gett mig på en installation av gasolspis med ugn. 5-litersdunkar med sprit hade jag kunnat stuva ganska många av i lårarna på akterspegeln. Men den platsen är ju också värdefull till annat. De kvantiteter man behöver lagra ombord avgörs ju lite av hur tillgänglig man kan förvänta sig att varan kommer vara framöver. Antingen hade jag tagit risken och förvarat dem i ett dedikerat utrymme inne i båten, där de är skyddade. Eller så får jag ha två lådor surrade på däck någonstans i vilka de kan rymmas. Nu kom ju även tipset om att installera en induktionshäll samt uppgradera batteribanken till lithiumtypen... Ett alternativ som är väldigt attraktivt. I nuläget har jag 6 AGM batterier om 180 AH styck. Seriekopplade i 3 paket om 24 volt. Två solpaneler om 100 W men tankar på att försöka få in 3-400 W paneler till före avfärd i sommar. 4 av mina batterier är i bra skick. De övriga två behöver jag byta. AGM batterierna kostar runt 4500 kr styck har jag för mig. Ifall man uppgraderar sitt system till lithiumbatterier verkar kostnaden ligga på runt 8000 för ett 100 AH. Dessa batterier går att urladda till 80%, jämfört med AGM batteriernas 50%. Jag skulle behöva runt 7 stycken av dessa för att komma upp i samma kapacitet som jag har idag. Då man kan räkna med flera elförbrukande installationer (inklusive spisen) eller prylar i framtiden så hade man nog velat klämma in lika många AH som jag har nu. Det är en ansenlig kostnad, på runt 80000 kr för bara batterierna. Jag har ingen inverter ombord. Ska jag ha 220 v måste jag köra hjälpkärran. Det vore värdefullt att ha en inverter oavsett så den kostnaden kanske jag kommer att få ta, med eller utan lithiumbatterier. Eller har någon erfarenhet utav att kombinera AGM batterier med lithiumbatterier? Att man har olika batteripaket med skiljebrytare till varje. Behöver man använda spisen så får man ha paketet med lithiumbatterierna tillslagen. Vad jag förstår så skulle användandet utav en 3-4 kw inverter på hög effekt vara starkt påfrestande för konventionella batterier, till skillnad från hur lithiumbatterierna skulle hantera det. Batteriladdaren måste vara inställd efter de känsligare lithiumbatterierna. Vilospänningen hos lithiumbatterierna är lite högre så en viss energiförlust kommer att inträffa då batterierna inte laddas, om skiljebrytarna för både AGM och Lithiumbatterierna är tillslagna samtidigt. Lithiumbatterierna kommer då att sakta laddas ur emot AGM batterierna, med sin lägre vilospänning. Bara tanken på hur mycket behagligare klimatet skulle bli i byssan (i tropikerna) ifall man slapp en öppen låga under kastrullen, talar för att detta är vad man borde satsa på. Har ni någon att rekommendera som man kan diskutera detta med? Antingen enbart för rådgivning men även ifall ni vet någon som kan erbjuda en helhetslösning gällande vad man behöver köpa in. I bästa fall i Skåne! Det lutar åt att jag antingen kör på med spritköket från början och sedan uppgraderar till elspis framöver. Alternativt, ifall jag finner rätt person som kan hjälpa mig, att jag uppgraderar redan innan avfärd. Gasol känns inte helt rätt i nuläget. Vänliga hälsningar Johan

Hej Gantika, Det stämmer, hon är en 53 fots plastad träbåt, ketch. Byggd i Finland -96 (kuriosa), med långsegling som sitt syfte. Hon har dock aldrig kommit iväg. Jag köpte henne av den enda tidigare ägaren. Kanske anledningen till att ingen sprayhood existerar och riggen är planerad med bommen farandes i huvudhöjd i sittbrunnen, är att man förväntas använda sig utav styrhyttens skydd till största delen. Jag var precis i Franska Polynesien och seglade två veckor. Hyrde en båt av ett par som långseglade. Det var första gången jag seglade i tropikerna och det blev ju uppenbart direkt hur viktigt det är med skydd för solen. Med tanke på hur utrymmet kring nedgångsluckan är designat och hur lite plats detta ger till en fällbar sprayhood, så lutar det åt det fasta alternativet jag presenterat. Eftersom jag tänkt mig att rutorna skall vara av vinyl så blir ju sikten påverkad negativt. Jag kan som sagt precis se över konstruktionen ifall jag står till rors men de flesta ser endast genom vinylrutorna föröver. En stor del av tiden vill man säkert inte ha vinylrutorna i. Taket kommer då fortfarande att utgöra ett visst skydd. Rutorna blir ganska stora. Jag undrar hur man bäst skulle fästa rutorna. De måste ju ha styrka och spänst nog att stå emot en del vind. Samtidigt är det av stort värde om de är enkla att plocka bort. Samt att kapelltyget som utgör ramen runt rutan, där fästanordningarna mellan denna och taket eller stålramen sitter, ej tar för mycket plats så att sikten skyms mer än den måste. Alla tankar och ideer är välkomna! Mvh Johan

Hej Roul, Tack för ditt inlägg. Fint att höra att du ska får samma modifikation genomförd på ditt segel, av liknande anledning. Hoppas att det blir lyckat. Att öka säkerheten i sittbrunnen i utbyte mot 2,5 % mindre segelyta låter som en rimlig affär. Jag har fått kontakt med en häri Åhus som kanske kan tillverka stålramen. Ska försöka införliva kapellmakaren från Ystad i diskussionen. Samt tillverkaren utav taket, vilket varvet här i Åhus kunde hjälpa till med tydligen. Dessa tre förmågor måste säga sitt i designen så att alla moment tas i beaktande från starten. Blir intressant! Ha det gott, Johan

Jag har funderat på att få en sprayhood tillverkad. Även bimini. Inget av det har tidigare varit monterat ombord. Styrhytten finns, med en andra styrplats. Jag har nu lust att göra utrymmet i sittbrunnen mera inbjudande att vistas i. Bommen är i horisontellt läge något för låg för att en sprayhood skall få plats. Jag ska beställa nytt storsegel och tänker be att få akterliket något kortare. För att få upp bommen 30-40 cm. Det kommer ju minska segelytan men ifall det har någon annan negativ inverkan på segelegenskaperna vet jag ej. Det skulle ge en tryggare känsla i sittbrunnen med. Efter diskussion ombord med en kunnig, visade det sig att den fällbara sprayhood jag kan ha möjlighet att montera blir låg och komprimerad. Även om bommen skjuts upp lite så är avståndet till storskotskenan, från punkten där sprayhoodens bågar skulle vara infästa, för kort för att en sprayhood av bekväma mått ska kunna vecklas ut. Jag går nu i tankarna att försöka få en fast dodger monterad istället. Stark nog för att man ska kunna stå på den. Med flexibla solpaneler på toppen. Kanske uppemot 400w. Två exempelbilder jag bifogat kommer från John Harris - Attainable Adventure Cruising. Tycker det verkar vara en genomtänkt konstruktion. Jag tänker mig en konstruktion i rostfritt stål, kanske 28 mm. Två stora bågar som möts vid akterkanterna utav styrhyttens tak. Samt två stöttor till den främre långa bågen, bultade på vars en sida utav nedgångsluckan. (Eventuellt kan dessa två stöttor sitta längre ut på kanterna, och vara lite kortare. Som på bildexemplet jag bifogar. Fönstret måste då delas upp med en söm i mitten och de två rutorna blir väldigt stora.) Tre längsgående stöttor mellan de två stora bågarna. Jag tänker sedan att jag vill ha vinylfönster som täcker kanterna och framsidan. De ska alla gå att ta av ifall riktigt skitväder väntas. Eventuellt rullas upp och säkras till ramen. Men detta är ju lite av ett jobb. Jämfört med att fälla en sprayhood till exempel. Vilka vindstyrkor kan man förvänta sig att dessa ska klara, före man behöver säkra dem tror ni? Jag vill att konstruktionen ska tåla orkanvindar då all canvas / vinyl är borttagen. Taket skall gå att stå på. Taket utgörs av en glasfiberklädd skiva utav balsaträ eller plywood. Jag har talat med en firma i Limhamn som eventuellt kan utföra detta. Bygget utav själva taket. Taket skall vara starkt nog för två personer att vistas på. Hur tjockt tror ni materialet behöver vara? Jag behöver finna solceller som passar på taket och som går att gå på, samt har någorlunda okej grepp. Tanken är att skutan skall segla ner till varmare breddgrader och därefter befinna sig där under ett par år. Jag är väldigt lång och kan precis se horisonten när jag står rill rors. Vem som helst kan stå upp på bänkarna och se över dodgern. Jag är inte glad över att behöva begränsa sikten men jag tror att antalet timmar man spenderar ute i sittbrunnen kommer att öka. Därav även uppmärksamheten. Ifall jag sänker dodgern kan man ej sitta på de övre bänkarna utan att böja på nacken för taket. Alla synpunkter välkomnas. Beträffande utseende, användarvänlighet, materialval, höjd etc. Samt, ifall ni vet någon som kan vara behjälplig vid någon del utav utförandet. Skutan ligger i Åhus. Ligger sömnlös och funderade på projektet så ritade bara i telefonen. Inte det proffsigaste kanske men något! Tack på förhand Johan

Jag har ett Origo 6000 installerat sedan skutan byggdes. 2 brännare för kastruller plus en för ugnen. Hon byggdes -96 med långfärdssegling i syfte och ett Origo spritkök sattes in för att man skulle slippa ha farliga gasolcylindrar ombord. Det är en 53 fots ketch, plastad träbåt. Jag har haft henne i 6 år och nästa sommar är det dags att starta en långfärdsseglats. Jag har blivit lite tveksam till spritköket. Dels tycker jag ugnen är helt värdelös, till annat än att värma bake-off baguetter. Sedan är det lite sotigt och värmen är inte jämn och fin som hos ett gasolkök. Beträffande tillgängligheten utav bränsle världen över är jag också osäker. Just att finna sprit till köket som är ren nog att ej sota för mycket. Vanlig T-röd är alltför sotigt till exempel. Har någon av er erfarenheter eller tankar att dela med er utav så vore det intressant att höra. Hade ni bytt upp er till ett gasolkök eller behållit spritköket? Tack på förhand, Johan Dometic-ORIGO-6000-9103303922.webp

Hej vänner, Jag vill tacka för responsen jag fick i denna fråga. Blev äntligen klar med det för några veckor sedan, dagarna före jag tog jungfruturen sedan jag köpte henne. Klippte ihop en video så om det kan vara av intresse går den att finna på min blogg: Www.yggdraship.com Eller direktlänk till youtube:

Hej, Jag upptäckte igår att rodret har en svag böj ned åt styrbord, sett akterifrån. Jag tror att det syns på bilderna. Köpte skeppet förra våren (stått på land sen dess) och lät få henne besiktigad. Har själv även stått bakom rodret när det lagts över från bb till sb och aldrig sett denna bananböjen. Kan ha inträffat under det gångna året, då hon vid ett tillfälle flyttades några m på kajen i min frånvaro. I annat fall missade jag det vid köpet. Det jag undrar nu är vad detta kan få för konsekvenser? Kommer jag behöva ligga med lite bb-roder för att kompensera? Kommer jag förlora fart och eventuellt få vibrationer till följd av ojämnt flöde kring rodret? Som nämns i rubriken har jag sjösättning planerad på onsdag. Jag har eftersänt alla bilder från besiktningen på rodret så ska jämföra dem med hur det ser ut idag. Oavsett så står jag inför om detta bör åtgärdas eller om jag inte behöver förvänta mig någon försämring av prestationen. Tack för era svar och synpunkter! Mvh Johan

Jag mottog följande svar från TS efter många dialoger fram och tillbaka, då jag var i stånd att köpa ett skepp från Finland byggt -96. Vid en period trodde jag att skulle behöva avstå köpet men så illa var det ej. "Reglerna utgår från var hon fanns och brukades 16/6 1998 och inte när hon byggdes. Om hon fanns och brukades som fritidsskepp i Finland den 16/6 1998 så omfattas hon inte av kraven om CE-märkning och kan då tas in i Sverige utan krav om provning för CE-märkning." Mvh

Hej igen, Jag närmar mig nu att åter sätta igång med lagningen och har funderat mycket. Som syns på bilderna är förekomsten utav spikar och skruvar, både från underliggande bordet och däcksplywooden från ovan, ganska omfattande. Sedan sist har jag även huggit ur borden på andra sidan spantet. Min tanke var ju att kapa alla dessa och placera en formanpassad träbit i hålet, insluten i epoxi som jag sprutat in genom en nippel för att fylla ut tomrummet tills det pressas upp genom ett eller två små hål i däcket. En noggrant limmad och skruvad regel mellan den urhuggna delen av spantet och nästa spant skulle innesluta träbiten så att epoxin ej tränger ut. Vore det kanske bättre att använda spikarna som armeringsjärn och gjuta hela området fullt med epoxi? Jag skulle då "stänga in" området som jag tänkt med en regel sittandes mellan spanten och noggrant limmad. Därefter spruta in epoxi tills det tränger upp genom däcket. Jag vet inte om det går att få det så tätt att epoxin skulle stanna i den urhuggna delen av bordläggningen eller om den skulle rinna ut på alla möjliga håll. Hur pass trögflytande den är har ju stor betydelse i detta sammanhang. Jag har aldrig arbetat med epoxi och vet inte vilka alternativ jag har att välja på. Jag har beställt epoxispackel från Lignu. Detta är kanske i en bättre konsistens, helt enkelt spackla hela utrymmet fullt. Tack för era synpunkter. Vänliga hälsningar

Det är uppfattat, låter som en kombination som lämpar sig för ändamålet. Vad tror du i övrigt om tillvägagångssättet jag beskrev? Mvh Johan

Tack för era svar, Jag har grävt mig vidare ned en bit i spantet och när jag gräver där med naglarna är träet hårt men lite poröst. Tror att Lignu skulle vara utmärkt som smoegen tipsar om. Frågan är hur detta fungerar ihop med resten av lagningen jag tänkt mig. Kan jag använda lignu till att fästa en formanpassad bit av ek på följande sätt: Den exponerade delen av spantet som är lite poröst behandlas med Lignu tills den är mättad. Alla skruvar och spikar sågas av och bulten till röstjärnet tas ur. Den formanpassade träbiten trycks på plats och kapslas in med en träbalk som går från den uthuggna "hyllan" i spantet, längs med borden till spantet på andra sidan. Denna träbalk skruvas och limmas på plats så att det är helt tätt. Två av de tre hålen på sidan från det bortmonterade klyset pluggas igen. En nippel gängas in i det tredje hålet på sidan och Lignu pressas in tills det kommer upp ur ett av hålen på däck. Då pluggar jag igen detta och fortsätter tills det kommit upp ur alla tre hålen och mättats. Jag borrar sedan ett nytt hål för bulten till röstjärnet. Jag skall återigen uppmärksamma er på att jag är totalt oerfaren inom båtrenoveringar och ifall ni ser någon svaghet i mitt resonemang så tveka inte att säga något, jag är väldigt tacksam för alla synvinklar. Vänliga hälsningar Johan

Tack, jag hoppades att du skulle svara. Skönt då är jag på rätt väg, måste jag ha bort allt skadat trä eller hade det gått att spara en del som jag torkar ut väl före ovanstående behandling? På bilden jag bifogar ser man hur rötan fortsatt ned längs yttre delen av spantet, vet ej hur långt men hugger mig i detta nu sakta nedåt. En bult till röstjärnen har frigjorts, några tankar kring detta? Tack!

Hej, Jag har en 53' Bruce Roberts med plastat träskrov. Träskrovet består av furubord, 30 mm djupa och 50 breda, spanten av furu också. Ett läckage från ett klys på däck har skapat det som syns på första bilderna. Jag har huggit den regel muttrarna satt mot och det som var murket av det övre bordet. Rötan har även gått vidare föröver i det övre bordet men detta borde jag kunna pilla ut. Just nu har jag en värmefläkt riktad på området och tänker fortsätta skrapa bort (svår vinkel, tog 5 timmar att få bort till stadiet som syns på sista bilderna) allt som är påverkat och sedan vet jag inte vad jag ska göra. Har någon ett förslag på hur jag bör gå tillväga för att stabilisera området utan att behöva skära upp plasten? Rent spontant har jag funderat på att tillverka en någorlunda formanpassad regel i ek, kapsla in denna och området jag vill ha åtgärdat, och spruta in epoxi till att fylla ut och gjuta fast regeln. Har aldrig gjort något liknande innan och mottager med största tacksamhet alla former utav tips! Mvh

Eller vill man ha flytande lina? 4 mm bättre så det inte blockerar utsikten och skapar vindyta förmodligen.

Ja längden kunde jag räkna ut själv och om 10 m går åt per meter nät behöver jag 380 m lina. Vad tror du om denna? http://www.blekingefiskeredskap.se/produktkatalog.html?app=2&product=flagglina-6mm-200m-66683 Mvh

Wow, det låter som en jättebra ide. Hur mycket lina går det åt per m nät tror du? Vilken tjocklek skulle du rekommendera på linan? Tack för informationen jag återkommer med resultatet

Mycket god idé, tack. Om du råkar ha något tips på en billig men hållbar lina på stor rulle för ändamålet mottages det gärna.