Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024

Jenss

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    14
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om Jenss

  • Placering
    Kadett
  1. Jo den har förvisso ett mycket fint, utballanserat roder. Men även om rodret är utballanserat, borde ju ändå ett visst roderutslag krävas för att ha rak kurs vid en viss lovgirighet, även om inget tryck känns i ratten. Någonstans har jag hört att 5 graders roderutslag skall vara lagom. Som det var nu behövdes inget roderutslag alls.
  2. Ja så skulle det antagligen vara om de främre undervanten var placerade för om masten. Nu är de istället placerade en aning akter om masten. Jag håller med om att det är märkligt. Under midsommarhelgen följde jag segelmakarens råd och flyttade bakmasten på mastfoten. Jag kunde dock se att masten alltid har varit placerad där den ursprungligen stod, då det blir repor i aluminiummastfoten när bulten genom mastfoten dras åt. Mycket riktigt uppstod det en liten positiv mastböj i mastens undre del vid denna förflyttning. Jag fick bända bak masten ordentligt med alla vant och stag släppta, för att få dit den. Dock är det fortfarande så att jag knappt kan sätta an främre och aktre undervant utan att masten först blir rak och sedan antar negativ böj. Vid kryss med 7-8 m/s går båten fint, men helt neutralt, utan tillstymmelse till lovgirighet. Jag skulle nog ha föredragit en viss lovgirighet för att få mer känsla i seglingen.
  3. excel319 - angående översättningen: Ha alltid akterstaget spännt vid segling. En böj på 2-3 mastbredder är lagom. - Vad menas här egentligen? Menar man verkligen en mastböj på 2-3 mastbredder, eller menar man rake? - Om man verkligen menar mastböj, menar man då att masten skall ha en grundböj på 2-3 matbredder (vid segling i svag vind) för att sedan öka denna då man vill plana ut storen på hård kryss t.ex.?
  4. Tack för all hjälp. Ja googles översättning lämnar ju tyvärr en viss undran...Hur som helst, jag hade en extrem tur igår kväll då en båtgranne som just köpt ett exklusivt storsegel från Gransegel var där för att montera detta. Det visade sig att fel travare hade blivit monterade, varför jourhavande segelmakare infann sig på plats för att åtgärda detta. Naturligtvis missade jag inte chansen att snika till mig råd och en bedömmning av min rigg. Magikern/häxdoktorn/segelmakaren lämnade tillslut det magiska beskedet att masten skulle dras längre akterut på mastfoten, för att därigenom initiera en förböj (permanent) på masten. Detta var lite svårt för mig att förstå först, men efter lite funderande kanske det finns logik i detta: 1. Jag mätte upp den så kallade raken (hur mycket masten lutar bakåt dåden inte är krummad. Den var tämligen stor kanske uppåt 4-5 mastprofiler. Detta avstånd kommer att minska med segelmakarens åtgärd. 2. Akterstaget spänns med trissa. Men wiren är säkrad med en wiresnutt som begränsar hur utsläppt akterstaget kan bli. Som det är nu blir akterstaget helt löst innan denna wiresnutt tar vid. vid förflyttning av masten bakåt i mastfoten bör, förutom att en grundböj fås i masten, även masttoppen förflyttas något uppåt samt föröver, vilket borde göra att wiresnutten kommer till användning. 3. Ju mer rake masten har ju mer kommer undervanten arbeta för att böja masten negativt. De främre undervanten som enligt wiredimension samt 5/8 vantskruvar indikerar att dessa skall vara hårt spända, kan med nuvarande rake inte ansättas speciellt hårt innan negativ mastböj erhålls. Kommentarer?
  5. Jag kan inte tyska, och google translate ger en för obegriplig översättning för att jag skall förstå vad som menas. Men här är texten som jag antar förklarar det hela: Nun Wird der Mast durch Anziehen aller Wantenspanner getrimmt. Denken Sie aber immer daran, daß ein Mast dieser Länge nur durch die richtige Verstagung seinen Halt bekommt. Bei einem Rigg dieser Länge ist ein sorgfältiger Masttrim sehr wichtig. Wenn Sie spatere Schäden vermeiden wollen, dann halten Sie sich an unsere vorschriften. Die Achterstagstalje wird kräftig durchgesetzt. Der Mast biegt sich jetzt 2 - 3 Profilbreiten nach vorne durch. In dieser Stellung ist es leichter Ober- und mMittelwanten zu spannen. Mit einem Maßband wird an den Wantenspannern immer wieder kontrolliert ob die spannung an beiden Seiten auch gleichmäßig erfoigt ist. Jetzt werden die Mittelbackstage – in unserer Zeichnung Hilfswanten genannt – und Unterwanten so getrimmt, daß der Mast gerade steht. Auch jetzt wird immer wieder mit einem Maßband das gleichmäßige Eindrehen der Wanten spanner kontrolliert und zusätzlich an der Kiep entlag geschaut, ob der Mast keinen “S”-Schlag hat. Wird jetzt die Achterstagstalje ganz gelöst, bekommt das Vorstage lose und hängt ca. 20cm durch. Die Achterstagstalje wird also immer soweit durchgesetzt, daß der Mast gerade steht und genügend Vorstagsspannung vorhanden ist. Um das Segel flach zuziehen, wird der Mast wieder 2 – 3 Profilbreiten nach vorne durchgebogen. Auch in dieser Stellung dürfen die Ober- und Mittelwanten keine Lose zeigen. Falls notwendig müssen sie erneut nachgetrimmt werden. In jedem fall müssen Sie darauf achten, daß die Ober wanten strammer als die übrigen Wanten durchgesetzt worden sind. Benutzen Sie als spanner einen schweren Schraubenzieher oder einen Gabelschlüssel SW 21. Beim Segeln dürfen die Leewanten keine Lose zeigen. Nach einigen Tagen muß das Rigg nach getrimmt werden. Kanske någon tyskakunnig kan förstå vad som menas?
  6. Jag bifogar en skiss från den obegripliga tyska ägarmanualen: Dehler 38 finns i en cruising variant, vilken är den som jag har, samt en racingvariant med högre rigg. På racingvarianten har jag sett (bilder på nätet), att de aktre undervanten som finns på min båt, dvs de som är fästa i ett eget däcksbeslag, inte finns. Istället finns det på racingvarianten konventionella backstag från aktern. Det känns ju spontant som att dessa båda varianter i princip gör samma sak, nämligen hindrar masten från en okontrolerad positiv mastböjning. Men som sagt, eftersom inget stag, som som inte går till toppen av masten, finns för om masten måste rimligen enda åtgärden för att inte få en mastinvertering vara att akterstaget alltid är tillräckligt hårt spännt. Detta även vid slackt tillstånd alltså. Eller?
  7. Sätta an toppvanten ja, men att därefter spänna undervanten leder ju till en negativ mastböj direkt. Jag har alltså två undervant, men båda är placerade akter om masten i olika grad. det främsta av dessa undervant går upp till masten strax under understa spridarna. Det aktersta går till ca mitt i mellan övre och undre spridarna. Spridarna är tvärsgående = raka. Det finns inga backstag, om man nu inte väljer att kalla de aktre undervanten för backstag. Men de ansätts ju permanent med vantskruv till skillnad mot hur backstag brukar fungera. I ditt fall då, med löst akterstag, har du något vant fästat för om masten, babystag eller liknande, som förhindrar att masten antar en negativ mastböj?
  8. Jag köpte en Dehler 38 från -88 i höstas. Jag lät masten sitta kvar under vintern. Justeringarna på vant och stag, hade enligt marinan där jag köpte båten utförts av någon profesionell person som skulle vara kunnig i sådant. Jag har nu upptäckt att masten har en negativ mastböj vid slappt akterstag. Då akterstaget spänns erhålls istället en i och för sig vacker s-profil, men som verkar högst olämplig att ha. Med båten följde en ägarmanual på tyska som jag inte, trots försök att översätta via google, kan få ut något vettigt ur. Jag har läst Seldéns råd och tips där något klockrent exempel på min rigtyp inte verkar finnas, närmast kommer rigtypen som beskrivs på s. 48-49, men med vissa modifikationer. Följande gäller för min båt: - genomgående mast - Två tvärsgående spridare - 7/8 rigg - Vanten från föröver och akterut är dessa: Mellanvant, Toppvant, främre undervant, samt aktre undervant. Det aktre undervantet är fästat i ett eget vantfäste på däck, medan de övriga tre sitter grupperade i ett gemensamt. Båda dessa undervant är placerade akterom masten. Det främre endast marginellt, det aktre väsentligt. Rigen har alltså ingen stagning framför masten förutom förstaget. Nu till panelens experter: Hur och i vilken ordning skulle ni sätta an vanten? Vilken mastböj skulle ni anse att masten måste ha då akterstaget är i sitt minst spända läge? (Jag utgår från att akterstaget aldrig får släppas så mycket så att en viss positiv mastböj försvinner helt. /Jens
  9. Ja detta verkar vara en av de bästa lösningarna. Men det blir mycket dyrt såg jag. 42mm rör är nog att föredra, då dess innerdimmension då överensstämmer med 38mm sanitetsslang. Hur kan koppar tänkas reagera på det som kommer pumpas i rören?
  10. Riktigt intressant med lödda 35mm kopparrör! Var hittade du den dimmensionen? Detta låter ju som den optimala lösningen som aldrig behöver bytas ut, samt helt diffusionsfri. Var det dyrt?
  11. Ja, i detta fallet verkar det med tanke på priset som att biltema har riktiga grejjor. Detta är ett möjligt alternativ.
  12. Jag håller helt med. Det är alltså inte min avsikt att byta ut denna toalett mot en konventionell marintoalett med integrerad pump, utan att renovera systemet. Tror du inte att man kan (någorlunda lätt) kränga på 38mm slangen på 40 mm rör? Ja, jag var fel ute angående priset.
  13. Ja, jag angav visst fel pris på sanitetsslangen. Det där med fulöl, är visserligen ett fenomen som ligger mig varmt om hjärtat, men jag vill inte tillstå att det är tillämpbart i detta fallet. Om den diffusionsfria anitetsslangen verkligen är diffusionstät på riktigt kan jag inte avgöra. Men mycket troligt är att den, även om den så vore när den är ny, pga ålder tappar dessa egenskaper i det fall dessa inte är skapade av ett åldersbeständigt metallskikt.
  14. Jag har precis köpt en Dehler 38 av årsmodell 1988. Båten är utrustad med två toaletter av märket Lavac, med separata manuella pumpar av märket kempax (numera johnson). Tömning av toalettskålen utförs av pumpen, med toalocket stängt. Detta leder till att vakuum bildas i toaletten och spolvatten sugs in. Skiten pumpas alltid till septitank. Septitanken kan tömmas genom självfall neråt. Jag upptäckte att ingen av toaletterna fungerade speciellt bra. Pumparna är svåra att få igång, eftersom klaffventilerna är uttjämnta. Dessutom är backventilen, placerad direkt efter pumpen, också slut. Allt detta skall nu bytas. Men dessutom finns en tydlig båttoalukt konstant närvarande i båda toalettutrymmena. Jag utgår från att det till största del har med de förmodligen 24 år gamla toaslangarna att göra. Därför vill jag nu byta även dessa. Jag har surfat runt lite på nätet och konstaterat att folk som satt sig in i ämnet konstaterar att även fina dyra toaslangar för ca 400kr/meter, som anges vara diffusionstäta, efter några år kommer att lukta. Detta tycker jag är mycket dåligt. Jag har funderat på alternativa lösningar till dessa toaslangar. Det skulle vara roligt om några andra ville ge sin syn på detta. Först ett konstaterande: Ren metall är alltid diffusionstät, dvs så länge den inte omvandlats till oxid. Ett metallskikt, även extremt tunnt, är diffusionstätt (tänk på insidan av en chipspåse). Mina förslag: 1. Ha kvar de gamla toaslangarna och tejpa dessa med aluminiumtejp alternativt göra en rejäl inlindning med aluminiumfolie. 2. Använda 40mm avloppsrör i PVC. Limma ihop lämpliga krökar och raka bitar som passar mitt system. Aluminiumklä dessa delar enligt (1.) samt ansluta dessa med mycket korta snuttar av diffusionstät 38mm slang, som även den efter montering aluminimlindas. 3. Använda aluminiumrör direkt t.ex: http://www.seasea.se/Article.aspx?ArticleNo=3704. Tacksam för kommentarer.
×
×
  • Skapa nytt...