Ungdomarnas båtbyggeri

Några gör det för att få häftig segling, andra för att de gillar slöjd och vill träffa kompisar. Men alla har samma mål. Att bygga sin egen båt.

En mulen, råkall och slaskig decemberlördag lyser ljuset starkt från fönstren på fartyget som ligger förankrat på kajplats 17 vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Där inne sprudlar sommardrömmarna oavsett väder. Fartyget heter M/S Stenfjell och fungerar som föreningen Ungdomarnas Båtbygges arbetslokal. Andedräkten är synlig och fingrarna fortfarande som istappar när jag tar kliven ned i den lilla trappan som leder till båtverkstaden. Väl inne väller värmen emot mig. Linoljedoften ligger i luften, elementen går för fullt och istapparna tinar. Hammarslag, rispande slipning, skratt och idoga rop efter "Nisse" studsar mellan väggarna. Här pågår nybyggen, renoveringar och förverkliganden av alla möjliga idéer som har med segling att göra. Det enda bygget utan segel är en halvfärdig kajak som gömmer sig längst ned i ett hörn. För att få sätta igång med ett bygge ska man vara 7-25 år men vanligaste åldern är 10-14 år. Varken seglingserfarenhet eller kunskap om båtbygge behövs, viktigast är att vilja lära sig. Vissa har knappt suttit i en båt när de börjar bygga men tycker om slöjd, andra har redan fastnat för segling och vill utforma sin egen båt. Nils-Peder Bennich-Björkman, som oftast går under namnet Nisse är den stora motorn i Ungdomarnas Båtbygge (UBB). Han hävdar att barn är mer rädda om en båt de byggt själva, än en som föräldrarna gett dem, utan att de behövt anstränga sig för att få den. - Att bygga sin egen båt är definitivt en av de bästa inkörsportarna till ett givande båtliv. Och att segla en egenbyggd båt, som är anpassad efter ens egna mått, ger en mycket speciell känsla. Man vet allt om båtens uppbyggnad, hur den fungerar, hur den ska skötas och hur den ska lagas om något går sönder, säger Nisse.

Tålamod och ansvar

Ungdomarna bygger nästan allt själva, skrov, rigg, segel, en del beslag och även många verktyg. Filar, knivar och stämjärn har förlängts och raspar har böjts. Finns inte den sortens verktyg som krävs tillverkar man dem själv. "Inget är omöjligt" är mottot. De flesta killar bygger på egen hand medan tjejer oftare kommer ett helt kompisgäng och hjälps åt att bygga. Men Lasse Ermalm peppade sin dotter Sandra till att börja, trots att hon inte hade några kompisar där.

- Ett båtbygge ger mycket bra träning i ansvar och tålamod samtidigt som barnen får släppa kreativiteten fri. Nisse ser också till att ungdomarna lär sig att ta hand om sig själva, berättar Lasse Ermalm och fortsätter:

- Idag finns det så mycket konstigt som fångar ungdomars intresse, men UBB känns tryggt att lämna sin dotter till. När kommunen inte har råd att anordna fritidsaktiviteter är personer som Nisse guld värda. Extrapappa och lärare i både beteende och båtbygge är bara några av rollerna Nisse måste bemästra som förman i föreningen. Hela 24 timmar i veckan fördelat på tisdagskvällar, lördagar och söndagar ska han ägna åt föreningen. Men det blir oftast mycket mer och vid sidan om arbetar han heltid för att tjäna pengar.

Fena på symaskin

På UBB finns inga gränser för fantasier och varje båt får en egen personlig prägel. - Självklart måste båten byggas efter ritningar men där det finns rum för estetik och smarta lösningar är det fritt, säger Nisse. Och fantasier finns det gott om. Idag filas det till exempel för fullt på en Apollojolle som vänts upp och ned och byggts om till isjakt. Förra vinterns fartrekord på 57 km/h ska slås i år och för det krävs förbättringar. Elvaårige Mattias Eriksson bryr sig däremot inte ett dugg om fart.

- Jag är nöjd om båten rör sig framåt och inte kappsejsar, berättar han. Stressande oljud vill Mattias också slippa. Därför såg han till att bli en fena på symaskin och sydde sitt eget segel i ett mjukt material som inte rasslar i slagen. Sandra Ermalm hade knappt seglat innan hon började på UBB. Nu hjälper hon till med renoveringen av en Knott, vilken kan liknas vid en Optimistjolle men sägs vara roligare att segla. Sandra gillar färg och form, vilket syns på båten som hon målat i alla möjliga färger och döpt till "Kalle Kaktus" (bilden ovan). Segelsiffrorna har hon specialdesignat och fönstret i seglet liknar en stjärna. Idag ska hon teckna en figur på fördäck. Men Knotten är för liten och faller henne inte helt i smaken. Därför har hon fått Nisse att rita en båt just efter hennes önskemål. Den ska bli 3,6 m x 1,4 m och ha 7 kvm segel, fördelat på stor 5,5 kvm och fock 1,5 kvm. Det är en enmansbåt men ska även kunna seglas av två. Sittbrunnen blir självlänsande. Båten ska vara livlig men slutstyv för att inte välta så lätt.

Seglarläger

Lite längre in i lokalen ligger Magnus Lindholm på golvet och skruvar fast en förstärkningslist på sin brors B-kanot, vilken Magnus hoppas på att få ta över till sommaren. Han gillar att renovera båtar men berättar att den mest frestande moroten för de flesta byggare, är att ha en båt att deltaga med på det årliga seglarlägret. Lägret pågår under tre veckor i Stockholms skärgård och är mycket populärt och ganska äventyrligt. Båtar finns oftast att låna och det är tillåtet att deltaga med de flesta jolletyper. Första dagarna inleds på Ägnö utanför Saltsjöbaden. Sedan ger sig båtarna ut i skärgården för att kryssa mellan olika öar med tält och mat i följebåt. Deltagarna delas in i grupperna Mini, Midi och Maxi beroende på erfarenhet, ålder och båttyp. Deltagarna är från 9-18 år. De yngre är bara ute i två veckor och spenderar mer tid på Ägnö, där de lär sig att segla Knottjolle eller liknande båtar. I slutet brukar de ha lärt sig tillräckligt för att också kunna ge sig iväg på några dagars färdsegling.

Inga olyckor

Bandsågen surrar igång på den kalla övervåningen. Tolvårige Mikael Tomescu ska forma sin centerbordstrumma och får för andra gången använda den stora sågen. På träslöjden i skolan får bara läraren hantera bandsågen. Här övar eleverna med lärare för att sedan ta "maskinkörkort" och få använda den på egen hand.

- Jag litar på att barnen sköter sig. De tycker att arbetet blir mycket roligare om de får praktisera istället för att titta på. Förtroende ger känsla för ansvar och noggrannhet, säger Nisse. Händer det inga olyckor?

- Genom alla år har det endast skett en liten olycka med maskinerna, och då med en pojke som provade sågen för första gången på egen hand i smyg. Huden knottrar sig av kylan på övervåningen och så snart Mikael Tomescu sågat klart skyndar vi ned i värmen. Uppvärmning kostar skjortan och eftersom man endast vistas här uppe korta stunder förblir rummet ouppvärmt.

- En extra tröja får duga, menar Nisse. Föreningen får dåligt stöd från kommunen och allt arbete är ideellt. Men så har det inte alltid varit. Nils-Peders far Nils-Göran Bennich- Björkman anställdes på heltid av kommunen 1963 för att starta och driva Ungdomarnas Båtbygge. När intresset var som störst hade föreningen tre lokaler runt om i Stockholm. Men bidragen drogs successivt in till förmån för de vanliga ungdomsgårdarna. Nisses pappa Nils-Göran kämpade hårt och länge mot beslutet men förlorade 1980. Sonen Nisse, som varit med i verkstaden sedan nio års ålder och lärt sig tillräckligt om båtbygge, kunde hjälpa sin far på ideell basis. Det gjorde de till 1989. Då packade Nils-Göran sin 6,5 meter långa F-kanot och gav sig ut på sitt livs seglats. Den började med ett varv runt jorden och sedan dess är han vagabond på heltid. Nu, 15 år senare, seglar han bara runt på jorden utan något speciellt mål. - Någon gång ibland tittar han förbi hos oss, skrattar Nisse som sedan dess drivit föreningen på egen hand i fartyget vid Söder Mälarstrand.

Fakta

Lägeravgift:

Medlemsavgift:

Båtplats:

Var och en står för egna handverktyg.

Större verktyg som används sällan

finns på UBB.

Populära båtar:

Kostnad självbygge:

Info:

TEXT & FOTO: GUSTAV MORIN