Gå till innehåll
onsdag 26 november 2025
Gäst
Gäst

Gudrun slog till - bättre stöttor hade minskat båtskadorna

När orkanen Gudrun i början av året drog fram över landet drabbades även många båtägare och klubbar. Den kraftiga vinden, i kombination med vattennivåer på dryga en och en halv meter över det normala, orsakade stor förödelse i de fl esta hamnarna längs väst- och sydkusten. Ostsidan utsattes inte lika hårt, men även här inträffade många skador.

VINDSTYRKOR ÖVER 30 sekundmeter hör inte till vanligheterna längs de svenska kusterna. I så fall möjligen som byar och inte som konstant vind i flera timmar, som den januarihelg då Gudrun drog fram över landet. I redaktörn's hemmahamn Kullavik slog vågorna in över piren och gjorde den livsfarlig att vistas på. Asfalten slets loss och rullades ihop som en trasmatta medan de segeljollar som legat på piren flöt in i viken. Västerväggen på den älskade bastun på utsidan piren demolerades helt och hållet och altanen slets loss från de fästen som hållit den i över 30 år. Men båtägarna klarade sig undan med att någon enstaka täckställning och presenning for iväg. Värre var det några mil söderut. Vid kärnkraftverket Ringhals uppmättes under ett par timmar på lördagseftermiddagen den 8 januari 162 centimeter högre vattenstånd än normalt! Detta drabbade inte minst närbelägna Varbergs Segelsällskap. Från ordföranden Jan Berg fi ck Segling några dagar senare ett rop på hjälp via mejl: "Vårt fina glasuterum har fått en hel långsida krossad, vågorna slungade runt stolar och bord och blandade dem med tång och sand. Tomten med gräsytor är numera en flodfåra. Alla våra markanläggningar i övrigt såsom jolleplanen, hårdgjorda gångvägar för rullstolsburna och planteringar har spolats bort av havet. Stora mängder sand och sten har hamnat mellan jollebryggans strandfäste och B-bryggan, vilket medför stort behov av muddring. Två av våra följebåtar har kastats iväg från sin trygga vinteruppläggningsplats tvärs över viken och krossats mot innerhamnens stenpirar."

OK-JOLLE PÅ SPETT

När Segling besöker Getterön inser vi att beskrivningen inte är någon överdrift. Spetsad på en förtöjningspåle i hamnen ser vi forne världsmästaren Mats Caaps OK-jolle. Längre bort ligger en segelbåt på botten och det är bara från spridarna och uppåt som den syns över vattenytan . En annan segelbåt har slitit sig från förtöjningarna och ligger på sned ovanpå en av bryggorna, med kölen halvvägs ner i vattnet. En C 55:a ligger högt uppe i berget, som om den placerats dit av någon osynlig hand. Men mitt i all bedrövelsen fi nns också ljuspunkter: - Kommunen har redan börjat återuppbygga de delar av piren som sköljdes bort, berättar Jan Berg och sveper med handen bort mot en grävmaskin som fi skar upp och lägger tillbaka de stora stenar som rubbats.

- De har också hjälpt oss att återställa vägen och vändplanen, berömmer han tacksamt, men konstaterar att mycket jobb återstår.

- Ja, men vi siktar ändå på återinvigning av anläggningen i början av april.

 

Beskrivningarna från Varberg och Kullavik är ett par exempel på hur väder och vind kan ställa till det. En läsare som har sin Linjett 30 på Bullandö över vintern råkade illa ut när Topasen bredvid välte på hans båt och orsakade en djup repa i den blanka yta som lackats för bara några år sedan. Detta trots att Topasägaren faktiskt köpt både upptagning, pallning och täckning av marinans personal. Johan Broms, som är ansvarig för detta på Bullandö, förklarar: - Det varma vädret över jul- nyår- och trettonhelgerna gjorde att stöttorna sjönk ner i marken. Normalt så justerar vi dem kontinuerligt, men stormen hann slå till innan vi kom tillbaka till jobbet efter helgerna, suckar han och påpekar att de naturligtvis tar på sig skulden för att båten gick omkull. - Vi har 1 300 båtar på marinan. Det var bara denna enda båt som rasade och ytterligare fyra som lutade sig mot grannbåten. Ett gott facit med tanke på omständigheterna.

VAGGA BÄTTRE ÄN STÖTTOR

En rundringning till försäkringsbolagen visar att just stöttor som inte justeras efter väderväxlingarna är ett allvarligt problem. Alandias skadereglerare Mikael Broberg har sett exempel på uppallning där man kunnat få in hela handen mellan stötta och skrov: - Beroende på vilket underlag man har under stöttorna kan det ibland vara nödvändigt att justera väldigt ofta, säger han och konstaterar att han sett fl era skador som inte hade behövt uppstå om stöttorna stått riktigt. - Totalt i Sverige är det kanske 400-500 skadade båtar. En grov uppskattning är att Gudrun kommer att kosta Alandia ett par miljoner. Vi försöker ändå se generöst på hur folk ställt upp sina båtar när det har blåst så här mycket. Vid 10-15 m/s letar vi fel på ett annat sätt. Nu har ju många drabbats även om de gjort så gott de kunnat. Atlanticas affärsområdeschef Conny Landström tror att skadorna kan kosta bolaget 4 - 5 miljoner men även han har en generös syn på ersättning efter orkanen: - Vi uppmanar våra kunder att alltid anpassa förtöjning och uppläggning av sina båtar för storm, men orkan är ju ett extremläge som ingen kan räkna med. Vi gör generellt inga avdrag för bristande aktsamhet vid det här tillfället, säger han men uppmanar kunderna att läsa försäkringsvillkoren noggrant i förväg. - Presenningar och täckställningar omfattas exempelvis bara av försäkringen om man har tecknat till Allrisk Exklusiv, påpekar han och menar också att åldersavdragen ibland kommer som en överraskning för kunderna när skador ska ersättas. - Enligt konsumentförsäkringslagen får man inte berika sig på sin försäkring, det är därför man själv får betala mellanskillnaden mellan värdet av det förstörda och priset för den nya utrustning man får som ersättning, förklarar Conny Landström och passar på att skicka med några tips. - Står båten vinteruppställd med masten uppe så blir vindfånget så stort att det krävs en kraftig vagga med stora anliggnings ytor mot skrovet. En kunds 37-fotare välte trots att den stod i en vagga avsedd för oceanfrakter! - Tänk också på att lägga upp båten tillräckligt högt - vi har haft fl era båtar som fl utit iväg när vattnet stigit.

NYANSSKILLNADER MÅSTE ACCEPTERAS

Jakob Enestad, som är skadeansvarig hos Svenska Sjö, poängterar hur viktigt det är att absolut inte binda presenningen i stöttorna, som då kan dras undan av vinden. Presenningen ska istället förankras på annat sätt, till exempel med tyngder, så att den alltid är sträckt: - Vi har ett antal båtar som vält och de har oftast stått uppallade med stöttor eller bockar. Varven föredrar dem därför att de är lätta att stuva undan, men de kräver ständig tillsyn och efterjustering. En segelbåt står mycket säkrare i en rejäl vagga, slår han fast och avslöjar att skadorna efter Gudrun kommer att kosta över 5 miljoner kronor. Även Enestad vill att kunderna läser villkoren omsorgsfullt. Det är hans bolag som försäkrat den tidigare nämnda Linjett 30, och ägaren är nu besviken över att inte få båten omlackad helt och hållet: - Vårt mål är att återställa en skadad båt till ursprungsskicket före skadan. Oftast är det möjligt tack vare duktiga reparatörer. Det måste dock ske till en kostnad som är rimlig i förhållande till skadans omfattning. Annars skulle premierna skjuta i höjden ordentligt, konstaterar Enestad. - Om det inte går att återställa en båt till 100 procent, trots att båten reparerats på ett fackmannamässigt sätt, så täcker inte försäkringen den eventuella merkostnaden för det. Det kan exempelvis röra sig om nyansskillnader i gelcoat eller lack efter en reparation, fortsätter han. Ifs haveriinspektör Henrik Andersson har under sin 28-åriga tid i branschen aldrig varit med om en så här stor anhopning av skador: - Vi har registrerat ett 100-tal skador och det är en femtedel av ett normalår för oss. Tack och lov har vi handlat upp så mycket varvstid att alla kunder ska kunna ha sina båtar reparerade och klara för sjösättning senast i april. För dem som äger båtar som inte lönar sig att laga utan måste lösas in, gäller det ju däremot att hitta något nytt. Västra Götaland och Halland är de områden som enligt Paul Kuuse på Länsförsäkringar drabbats värst av Gudrun. Han uppskattar att bolaget har runt 150 skadade båtar och kostnaderna uppskattas till 2,5 miljoner kronor: - Mest handlar det om täckställningar och båthus som fl yttat på sig och då skadat däck och överbyggnader, men vi har också båtar som sjösattes när vattnet steg. Det fanns de som inte hade dyvikan i och där båten vattenfylldes och sjönk. Ett antal större segelbåtar har vält, men de flesta har klarat sig förvånansvärt bra. TEXT: JOAKIM HERMANSSON FOTO: DAN LJUNGSVIK OCH JOAKIM HERMANSSON



Användar Respons

Rekommendera Kommentarer

Det finns inga kommentarer att visa



Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...