Nolhott
-
Innehålls Antal
28 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
1
Forum Inlägg postade av Nolhott
-
-
När jag stod inför valet att välja motor för fyra år sedan stod valet mellan en Lombardini LDW702SD och en V-P D1-20. Du kan läsa om mina funderingar i denna tråden.
Det som till slut avgjorde till Lombardinis fördel var främst två saker.
Dels att D1-20 var "elektronikifierad" med styrbox och CAN-bus och sådan "skit" vilket inte Lombardinin var då ( nu har även den någon slags styrbox som det tydligen varit problem med).
Det andra var Volvo Pentas "grundmurat" dåliga rykte om att vägra ta något som helst på goodwill efter garantitiden gått ut. Jag hittade massor om detta på på svenska forum såväl som utländska. Lombardini och Rodahl marin har däremot ett rykte om sig att inte lämna kunden i sticket även när motorn fått några år på nacken.
-
2
-
-
Ja, om inte handpumpen står alldeles intill bryggkanten kan det bli svårt att tömma själv. Man får väl hugga tag i någon förbipasserande. Men Hunnebo är bra så det blir nog mitt första
En suganläggning precis nedanför reningsverket i Hamburgsund vore ju helt logiskt men tyvärr följer sällan politik logikens lagar. :-/
-
1
-
-
29 minuter sedan skrev speljakt:När vi skulle tömma i Hamburgsund i mitten av juli fick vi först beskedet att det skulle kosta 100 kr. (Tömningsanläggningen ägs av en båtfirma/tillbehörsbutik, inte av Tanums kommun).
Eftersom det var lång kö till kassan och expediten ensam i butiken dröjde det.... efter en stund kom en annan anställd (?) förbi och vred på den brytare som ger ström till pumpen och vi kunde tömma tanken. Inget nämndes nu om någon avgift och vi "glömde" att föra frågan på tal...
Någon annan som har erfarenhet av avgifter för att tömma på Västkusten? Hur mycket kostar det?
(Tydligen har pumpägare som inte bedriver hamnverksamhet rätt att ta ut en avgift, enligt regelverket).
När vi kollade med Tanums turistbyrå, också i juli, fick vi beskedet om att det kostade 50 kr. att tömma i Hamburgsund. Vi kom dock söder ifrån så vi gick in till Hunnebo och tömde istället. Eftersom jag har Hamburgsund som hemmahamn så är det tråkigt att man inte kan tömma gratis just där. Jag har för mig att jag läste någonstans att de inte har rätt att ta betalt för själva tömningen men att de kan ta ut en avgift för att man lägger till vid bryggan. Kanske man kan svajankra utanför och ro ut slangen med jollen? 😉
Strax norr om Hamburgsund har också Fjällbacka sugtömning och den är avgiftsfri om jag förstått saken rätt.
-
1
-
-
Uppdatering:
Har bytt till 14x9 blad nu och det gav en höjning av maxvarvtalet med exakt 300 rpm. Så nu når jag 3300 rpm på max, vilket i och för sig också är lågt men bör vara ok för motorns välbefinnande. Jag tycker motorn går bättre nu än tidigare och kopplingen mellan gasreglage och motorvarvtal är mer linjärt. Detta innebär att jag har en ekonomisk marschfart på 5 knop vid 2100 rpm, hög marschfart på 6 knop vid 2700 rpm samt en toppfart på 7 knop vid 3300 rpm. Jag är nöjd med bytet.
-
1
-
-
Jag installerade ny toalett med tillhörande septitank med sugtömning strax innan semesterseglingen i år. Jag har för närvarande ingen annan möjlighet att tömma tanken än via sugtömning så jag har varit "tvungen" att gå in till tömningsstationer för att tömma. Vi var ute veckorna 28 och 29, vilket väl är de veckor på året då det är flest fritidsbåtar ute i skärgården här i Bohuslän. Jag tömde min fekalietank vid tre tillfällen under dessa 2 veckor. I Skärhamn, Lysekil Badhushamnen samt Hunnebo. Alla tre fungerade bra och vi försökte inte tömma på något annat ställe heller. Vid varje besök hade vi nog uppsikt över tömningsstationen runt 45 minuter och inte i något fall var det någon annan båt i närheten som varit inne och tömt eller verkade ha som avsikt att gå in för att tömma. Med tanke på hur knökat med båtar det var i både gästhamnar och naturhamnar och hur frapperande tomt det var vid alla tre fungerande tömningsstationer vi besökte, drar jag slutsatsen att det bara är jag, min kompis (vi var två båtar som seglade tillsammans) samt Georg_Ohm som använder sig av dessa tömningsstationer. De övriga dumpar i havet.
Skämt å sido, men om alla hade tömt via tömningsstationerna så hade det sannolikt varit kö för att tömma. Så att "flera båtägare tömmer toalettavfall till havs" som det står i SR:s rubrik är nog ett kraftigt understatement. Utifrån mina observationer vill jag hävda att den absoluta majoriteten fortfarande dumpar sin skit i havet, åtminstone under högsäsong. Och varför skulle man bete sig annorlunda i lågsäsong? Tråkigt, för med en ökad andel äldre i våra båtar är det nog en hel del rester av mediciner som släpps ut i havet den vägen och åtminstone i högsäsong hade det nog varit bra om de flesta tömde sin tank via sugtömning (skiten och urinen tror jag naturen hade tagit hand om utan problem, om det bara handlade om det).
Till nästa säsong kommer jag även att ha möjlighet att tömma i havet. Då kommer jag att agera enligt följande "policy"
När jag behöver tömma tanken kommer jag att gå till närmaste fungerande tömningsstation (kollar i möjligaste mån via transportstyrelsens hemsida, app eller liknande) och sugtömma tanken. Om denna trots allt inte fungerar, kommer jag i de flesta fall tömma tanken i havet på "fritt vatten". Jag kommer inte åka omkring och leta efter fungerande tömningsstationer utan, ett försök är det som gäller. Om någon båt ligger och barrikaderar platsen vid sugtömningsstationen lägger jag mig, om möjligt, långsides och drar skitslangen över däck på den.
-
1
-
-
6 minuter sedan skrev AndW:Paradoxen är att de som inte lever som vi skiter fullständigt i miljön. De har större problem. All plast i haven, som vi nu ooar oss för i väst, kommer i praktiken från floder i asien och afrika. Men allteftersom Kinas levnadsstandard ökar, ökar också deras miljöhänsyn och förmåga att hantera problem med längre horisont.
Min poäng är att det ingen slump att elbilens kommersialisering drivs ifrån bilens hemland Kalifornien. Kanske behöver vi riktigt starka ekonomier för att hitta lösningar på problem som kommer alla till gagn.
De som inte "lever som vi" har, som du själv antyder, i de flesta fall inte kunskap eller utrymme att förbättra sitt beteende. Man kan inte begära att den som jobbar 16 timmar om dagen för att knappt klara livhanken sitter och funderar på den globala uppvärmningen och hur han eller hon skall minska sina utsläpp. Men, tyvärr, de som dock lyckas ta sig upp ur "slummen", antingen som individ eller nation, vill naturligtvis leva samma liv resurskrävande liv som vi här i väst med egen bil och resor över världen. Och vi kan ju naturligtvis inte begära att de skall bete sig på något annat sätt innan vi själva sopat rent framför vår egen dörr.
-
1 timme sedan skrev trewq:Vad vi än gör eller konsumerar så tär vi på jordens resurser. Det är bara fråga om ifall det går fort eller sakta, att stoppa eller backa finns inte. Med sämre tillgång på råvaror och därmed stigande priser kanske soptipparna blir framtidens gruvor. Vad vi gör i Sverige är försumbart annat än för vissa lokala förhållanden, Östersjön t.ex.
Afrikas befolkningsutveckling? Indien? Kina? Tror faktiskt att vi får sätta hoppet till Xi Jinping, han har i alla fall resurserna och makt att styra åt rätt håll om han vill, även i Afrika tycks det.
Är jag pessimist? Nej. Teknikoptimist? Ja.
Jag brukar halvt på skoj (men bara halvt) säga att det bästa man kan göra för miljön, eller kanske snarare för planeten, är att köra en så stor och bränsleslukande bil man kan, ha en stor bränsleslukande båt samt flyga omkring så mycket man har tid och råd med för då når vi katastrofen tidigare. För tyvärr tror jag det måste gå så långt att vi själva drabbas av katastrofer innan det kan bli någon ändring. Det finns redan miljoner människor som drabbats hårt av den globala uppvärmningen men inte f-n är det någon här som bryr sig (något undantag finns det säkert) och tänker att man radikalt måste lägga om sin livsstil för den sakens skull. Det är först när vi själva drabbas av konsekvenserna som vi är villiga att ta itu med orsakerna. Och då kan det tyvärr vara för sent att stoppa eller vända utvecklingen.
Det där med att det vi gör i Sverige är försumbart är ytterligare ett argument för att man kan skita i att ta sitt miljöansvar. Jag kan slänga den här läskflaskan här i skogen för det är försumbart jämfört med den globala nedskräpningen. Och detta gäller nog 99.9 % av alla föroreningskällor, att om du ser på dessa enskilt så är de "försumbara" jämfört med de totala miljöföroreningarna. Din bils utsläpp är naturligtvis "försumbara" jämfört med utsläppen från hela världens vagnpark. Men det gäller "konstigt nog" för varje annat enskilt fordon också. Är det inte lite märkligt då att alla dessa "försumbara" utsläpp ändå bidrar med en så stor del av de sammanlagda utsläppen av växthusgaser på denna planeten. Mina utsläpp är naturligtvis också försumbara i sammanhanget och därför finns det ingen anledning att just jag skall göra något åt det. Men det gäller som sagt var för nästan alla på den här planeten också.
Så min åsikt är att det är först när vi tar tag i alla "försumbara" utsläpp på den här planeten som vi får effekt.
Teknikoptimist? Jag tolkar det som att du tror/hoppas på att teknologiska framsteg skall rädda planeten. Visst, det är möjligt men inget vi kan vara säkra på att det kommer att hända. Visst sker det stora tekniska framsteg inom miljöområdet men som jag gav exempel på i mitt förra inlägg omintetgörs ofta de positiva effekterna av dessa framsteg av en annan utveckling inom andra områden i samhället. Tyvärr är det också så att teknikutvecklingen i många fall också bidrar till ökade utsläpp.
Ett exempel, kanske inte det mest tydliga men ändå, idag är det en barnlek att lägga till med en 60 fots motorbåt (och segelbåt också för den delen) med bogpropeller och akterpropeller eller IPS drev och elektroniska styrsystem via joystick. Du styr enkelt ensam båten in till kaj, även under besvärliga förhållanden, och när du släpper joysticken ligger båten på plats oberoende av vindar och strömmar och du kan i lugn och ro lägga fast förtöjningarna. För 30 år sedan hade det krävts kunskaper om hur olika krafter påverkade båten och lång erfarenhet för att ensam göra samma manöver, om den ens var möjlig. För 30 år sedan hade kanske ett par dragit sig för att köpa en 60-fotare, eftersom den i många fall skulle vara för tung och besvärlig att hantera. Kanske de hade nöjt sig med en 35 fotare, även om man hade råd med 60-fotaren. Idag är hanteringen av båten inget man ens behöver tänka på i många fall.
Så jag tror att den tekniska utvecklingen (elektroniska styrsystem, gps, ekolod som ger en 3d bild av botten, radar, FLIR, AIS, etc. etc.) bidragit till att vi idag ser betydligt fler större båtar i våra skärgårdar, med sannolikt en större total negativ miljöpåverkan till följd, även om den också är "försumbar". Att dessa båtar dessutom har blivit relativt sett billigare (sannolikt också en konsekvens av den tekniska utvecklingen) och det varit/är billigt att låna, bidrar naturligtvis också .
-
2018-07-22 vid 23:37 skrev raol:Problemet är inte politikerna. Problemet är folket. Folket vill inte, och då kommer inte politikerna att driva igenom omfattande förändringar. Det enda resultatet skulle bli att en annan grupp, som inte vill förändra, vinner det följande valet. Och så kommer det se ut, i val efter val. Det är demokratins stora problem, att det leder till så kortsiktigt tänkande. Om mandatperioder hade varit 50 år hade det sett väldigt annorlunda ut. Eller för all del om vi människor levde i 400 år!
Instämmer helt och fullt. Att "skylla på" politikerna är ytterligare en ursäkt för folk att slippa ta sitt ansvar för miljön. Den globala uppvärmningen och dess effekter har nog varit i folks medvetande i åtminstone 20 år vid det här laget och vad har då hänt? Förutom en del saker i marginalen, ingenting. Tvärtom ökar våra utsläpp i allt snabbare takt. Som ett exempel har biltillverkarna fått fram avsevärt bränsleeffektivare motorer de senaste åren men vad hjälper det när konsumenterna (folket) "kompenserar" för det genom att i stället köpa motorstarkare och större suvar och pickuper istället. Pensionärerna som fick sina hus "betalda" av inflation och räntebidrag på 60-, 70- och 80-talen och i många fall sett en mångdubbling av sina bostäders relativa värde de senaste 20 åren, tar lån på sina nu obelånade/lågbelånade fastigheter för att köpa stora husbilar (och båtar också för den delen) och kör land och rike kring stora delar av året.
Här ser vi tydligt människans egoism. Naturligtvis vet folk att en stor suv eller pickup släpper ut mer, men man kan alltid hitta en motivering till varför just "jag" behöver den stora bilen med den stora motorn. Och visst vet husbilsägarna om att de bidrar till den globala uppvärmningen genom att köpa och åka omkring i dessa husbilar men varför skall "jag" inte få ha lite kul på min ålders höst. Men de sopsorterar minsann och så har de satt solceller på taket så visst värnar de om miljön.
Det hjälper inte klimatet att utsläppen per mil minskar när det istället körs och reses desto mer och de totala utsläppen fortsätter öka. Även konsumtionen av varor ökar vilket bidrar till både utsläpp i atmosfären och sopbergets storlek.
Jag tror tyvärr att vi går en mörk framtid tillmötes. Varje civilisation genom historien har gått under och de har alla hittat sina egna vägar till undergången. Jag tror tyvärr inte att vår är ett undantag. Man brukar säga att genom att studera historien kan man förutse framtiden och om det stämmer är det ingen tvekan om vart vi är på väg. Jag har en dotter på 8 år och hon kan mycket väl tillhöra den första generationen i modern tid som får det sämre än föräldragenerationen, både materiellt (vilket kanske är bra i och för sig) men tyvärr även på många andra sätt.
-
1
-
-
Bra redogörelse för en, som det verkar, i stora drag trevlig seglats. Ser att du, precis som nästan alla vi andra, börjat lägga mycket tid (och pengar) på din båt.
Jag seglar också en del ensam och skulle nog behöva komplettera utrustningen med ett kastankare. Vad har du och är du nöjd med hur det fungerar?
Stefan.
-
1:2.18 är tydligen utväxlingen och även Rodahl hävdar att 15x9 är rätt propeller men faktum är att jag inte når mer än ca. 2900-3000 rpm. på topp med 15x9.
-
Tack för synpunkterna.
Rodahl skickar mig nya blad 14x9 som jag skall prova. Jag återkommer efter testerna med dessa.
/Stefan
-
Hej!
Som jag skrivit lite om i denna tråd har jag bytt motor i min Sunwind 29 till en Lombardini Ldw702SD och blev från leverantören (Rodahl) rekommenderad en Varifold 15x9 som också inköptes och monterades. När jag sedan sjösatt båten och provade motorn nådde jag som mest 3000 rpm på maximalt pådrag (max varvtal för motorn är 3600 rpm) och det med omastad båt och helt ren botten. Några veckor senare med mast på, kanske något beväxt botten och med en motor som gått ca. 15 timmar, nådde jag som mest 2840 rpm på max. Farten var då ca. 6,4 knop mätt med gps både med och mot strömmen (medelvärde).
Enligt de flesta propellerberäkningsprogram bör den praktiska toppfarten för min båt hamna på runt 7 knop i stiltje med denna motor (18 hk på propelleraxeln) så 6,4 knop vid 2840 rpm tyder på att det inte fattas effekt i motorn i alla fall.
Jag bryr mig inte så mycket om toppfart men jag är rädd att motorn går för tungt med denna propeller och att det i längden är skadligt för motorn. Om det bara varit några hundra rpm. som fattats hade jag inte brytt mig men nu är det ca. 700 rpm. vilket är ca. 25% av det tillgängliga varvtalsområdet. Eller skall jag köra vidare med den för stora propellern?
En enkel överslagsberäkning ger att om man ändrar stigningen till 8" istället för 9" borde man nå ett toppvarv på motorn runt 3400 rpm, vilket borde vara ok. Problemet är att Varifold inte inte tillverkar tvåbladiga folding med mindre stigning än 9" så 15x8 finns inte. Men samtidigt har jag sett på flera ställen att man kan byta en tum på stigning mot en tum i diameter och vice versa. Det innebär, om jag tolkat saken rätt, att en propeller 14x9 skulle funka ungefär som en 15x8 ?
Någon som har erfarenhet från en liknande situation?
Alla synpunkter och kommentarer emottages tacksamt.
Stefan
-
20 timmar sedan, bhemac säger:Trevägsventil har jag kört med i många år. En slang uppdragen i stuven som kan kopplas till en vattendunk, jag brukar använda en 25lit spillvattenlunga. En otroligt smidig lösning både för att kunna varmköra motorn på land och få i glykolen utan en massa omkopplingar. Seglar man i saltvatten är nog lösningen att kunna torrsuga vattentanken smart.
Går ju som nödläns men väldigt låg kapacitet.
Min nödläns är en 230V, dränkbar pump som går på invertern. Bra kapacitet och når man land kan man köra pumpen på landström i avvaktan på räddningstjänsten.
Ja, jämfört med en riktig länspump är naturligtvis kapaciteten begränsad men i ett nödläge är nog alla tillskott till länskapaciteten välkomna. Och det är ju något man ändå har i båten.
-
1 timme sedan, gusvo085 säger:Jag skulle dra slangen till avloppet från vasken! då kan du ju köra glykol lättapå hösten och sötvatten under säson om du vill. Bara hälla vald blandning i vasken och slå om en kran.
Ingen dum idé ! Tål att funderas på.
50 minuter sedan, Funkis säger:Har själv satt en T-koppling på slangen från sjövattenintaget till sjövattenfiltret. Där kan jag koppla en slang. Slangen kan jag använda till minst två saker
- dels köra färskvatten på hösten, ska ju ändå varmköra motorn för att byta oljan. Brukar tömma färskvatten tanken på detta sätt. Sedan flyttar jag slangen till glykolbehållaren.
- dels ha som möjlig nödpump vid ett stort läckage
Smart ! Inte dumt att kunna ha en motordriven länspump i ett nödläge.
Tyvärr blir det nog onödigt komplicerat att implementera båda idéerna samtidigt. Jag brukar dock prioritera säkerhet framför allt annat så det lutar nog åt "länspumpslösningen"
Nu gäller det bara att hitta en lämplig och pålitlig 3-vägs ventil för ändamålet. Det är ju öppet varv här till helgen så jag får gå runt där och se om jag kan hitta något lämpligt.
Tack för tipsen!
-
15 minuter sedan, trewq säger:Har en slang med t-koppling från vattentanken för att enkelt kunna köra sötvatten genom sjövattendelen i motorn, tömma vattentanken och kunna provköra på land. Någon glykol i sjövattendelen har jag aldrig. Fast första året med färskvattenkylning trycktes en gavel på värmeväxlaren ut av frostsprängning så jag fick löda fast den igen och montera den lite lutande så allt vatten rinner ut.
Varför inte installera färskvattenkylning i stället för att laborera med hinkar och slangar, det tröttnar du nog på ganska kvickt.
Oj, här var det snabba svar.
Motorn i sig är naturligtvis färskvattenkyld (glykolblandning) men sjövatten ( i mitt fall saltvatten ) används för att via värmeväxlaren avleda värmen. Allt sitter integrerat på motorn (marinkonverterad från fabrik) och därmed kan jag inte heller "luta" värmeväxlaren utan att även luta motorn och eftersom jag har S-drev sitter motorn i stort sett horisontellt.
Att koppla den mot vattentanken har jag också funderat på. Har du bara en T-koppling? Då antar jag att du även har någon kran någonstans på vägen till vattentanken, eller?
12 minuter sedan, Pentax säger:Din maskin har inte några rostbenägna komponenter i sjövattendelen, så ur den synvikeln är det onödigt arbete.
Men inför vinterförvaringen så är det ju lättare att frostskydda sjövattendelen med din ide med trelägeskran.
Naturligtvis har min motor rostbenägna komponenter i sjövattendelen. Dock är det väl kanske inte vilket bonnjärn som helst som sitter där. Bara det faktum att det sitter en offeranod i värmeväxlaren är bevis på detta. Avgaskröken är dock i syrafast stål.
20 minuter sedan, Gelis säger:Ja har man inte glykol i sjövattendelen så får man nog räkna med att det kan hända saker. En av dom har du ju redan upptäckt. Sedan så har ju glykolen en rostskyddande effekt tex avgaslimpa och krök.
Så att inte konservera sjövattendelen i ett färskvattensystem är nog inte att rekommendera
Håller helt med.
-
Hej.
En liten uppföljning av mitt motorbyte samt ytterligare en fråga.
Som jag tidigare skrivit blev det alltså en Lobardini LDW702 med nytt S-drev. Demonteringen av den gamla MD/7:an samt montering av den nya motorn gjorde jag helt själv. Som flera skrev tidigare i tråden tog det ganska lång tid. Jag har inte räknat timmarna men totalt tog det nog ungefär 3 veckor på heltid (3x5x8=~120 timmar) men då renoverade jag även motorrummet med ny färg och ny ljudisolering. Ingenting var egentligen svårt men det tog ändå tid. Eftersom jag inte tidigare gjort ett motorbyte i en båt så gick naturligtvis mycket av tiden åt att försöka fundera ut den bästa lösningen på allt samt undvika att man "målade in sig i ett hörn".
Motorn har nu gått 18 timmar och har hela tiden gått som en klocka. Tyvärr blev propellern Rodahl räknade fram åt mig lite för stor. Som det är just nu når jag bara 3000 rpm på max vilket är lite för långt ifrån motorns max på 3600 rpm, men eftersom jag har att göra med Rodahl är det inga problem att få propellerbladen bytta mot nya blad med lite lägre stigning.
Så till min fråga: Eftersom jag nu har en splitter ny motor i båten så vill jag naturligtvis hålla den i bra skick så länge som möjligt. Det brukar ju sägas att motorer i segelbåtar inte slits ut utan att de rostar sönder. Saltvatten är ju naturligtvis en stor bov i det hela och min tanke är att efter varje gång man använt båten, och lämnar den för en längre period, köra ren sjövattendelen av kylsystemet med sötvatten.
Först, är det något som i så fall verkligen minskar korrosionen eller gör det varken till eller ifrån? Hur löser man det i så fall praktiskt? Man kan naturligtvis koppla slangar hit och dit men det skall vara enkelt. Min tanke är att använda en trevägskran med en slangstump på som man t.ex. kan stoppa ner i en hink med sötvatten. Innan man sedan stänger av motorn vrider man bara om trevägskranen och stoppar motorn när hinken är tom. Lika så om man har båten i sjön under vintern kan man "fylla" systemet med glykol den vägen ( giftfri propylenglykol förstås).
Är det någon som installerat något liknande och har erfarenhet? Alla synpunkter och erfarenheter är välkomna.
-
Så här ser det ut när skottet in till salongen är borttaget. Ganska smutsigt för vi har inte riktigt kommit åt göra rent här.
Som ni kanske ser kommer man bara åt motorn framifrån och bakifrån, den sitter liksom i en tunnel.
För att få ut motorn i salongen tänkte vi fästa en I-balk i "taket" - som alltså är durken i sittbrunnen - ungefär som det röda strecket visar. Det är lätt att fästa balken både framför och bakom motorn eftersom man kommer åt båda sidorna.
Sedan en blockvagn som nedan och ett block och "bara" att rulla ut motorn i salongen.
Vad tror ni om det?
Andra enklare lösningar?
Mackey
Jag tror det kan bli svårt att få plats med "lyftanordningen" (balk, taljor eller dylikt) i mellanrummet mellan toppen på motorn och taket i motorrummet. Min erfarenhet är att detta tar ganska mycket plats på höjden. Jag gjorde i stället så att jag monterade balk och vagn ovanför ingångsluckan och gjorde ett C-format lyftdon med hjälp av 2 st. kraftiga L-formade konsoler som jag skruvade ihop. På så sätt kan den undre horisontella "armen" sticka in framifrån i motorrummet medan den övre horisontella armen är ute i sittbrunnen. Anpassar man höjden på C:et (bra om det är justerbart, t.ex. genom många hål på olika avstånd man kan dra bultarna genom) samt längden på de horisontella armarna (kan också göras justerbart genom multipla hål) så får man fin flexibilitet och det tar minimalt av höjden i motorrummet. Hoppas du förstår funktionen från min beskrivning.
-
Aktuella priser för ersättningsmotorer till MD11, gäller under september och tom. någon gång i oktober.
Vi har valt att gå på något starkare motorer än originalet.
Man kan givetvis komma undan lite billigare om man går ner något i effekt. VP har en sida där man kan beräkna lämplig motorstorlek beroende på önskad fart, vikt och vattenlinjelängd.
Volvo Penta D1-30, 27 hk
Utan drev, finns inte adapter till 110S-drev.
Med drev 82 000:- kr, gammla motorn och drevet lämnas i inbyte till ett värde av 18 000:- kr.
Craftsman, 27 hk
Utan drev, med adapter 60 000:- kr
Beta Marin, 25 hk
Utan drev, med adapter 66 500:- kr
Med drev 88 000:- kr
Lombardini, 30 hk
Med drev 71 000:- kr om drev och motor lämnas i inbyte.
Vetus, 27 hk
Utan drev, med adapter 54 900:- kr
Med drev 78 900:- kr
20 % rabatt på "kringutrustning" i samband med motorköp.
Solé, 27 hk
Utan drev, med adapter 61 300:-
Yanmar, 30 hk
Med drev 92 500:- kr
Till ovanstående priser tillkommer div. materiel som externa filter för vatten och bränsle, nytt reglage, slangar för vatten, bränsle och avgaser, mm. på mellan 10 och 20 tusen kronor.
Propeller för ca. 10 000:- kr tillkommer troligen.
Det kan vara id'e att göra om ljudisoleringen och se över elsystemet närmast motorn när man ändå håller på.
Om man gör jobbet själv tillkommer några tusen kronor för att få installationen kontrollerad så att garantin gäller fullt ut.
Om man inte gör jobbet själv tillkommer 20 till 50 tusen kronor beroende på varv/verkstad.
Den gamla motorn och det gamla drevet kan ev. säljas för mellan 5 och 20 tusen kronor beroende på skick och ork att sälja.
Vi har inte valt väg ännu, beror lite på hur förhandlingar med möjliga leverantörer går.
Något som kan vara värt att kolla extra på är var servicepunkterna sitter på motorn. Kommer man ex.vis åt att byta impeller när motorn väl är monterad?
Mackey
Ny propeller är sannolikt ett måste. Om man byter till en helt ny motor vill man ju ha ut maximalt av bytet och propellern är en viktig del.
Rodahl kräver inte inspektion av gör-det-självare för att garantin skall gälla. De sa att de i princip bara har goda erfarenheter av GDS som oftast är mer noggranna än vad ett varv är. Men det klart, är orsaken till ett haveri en felaktig installation så gäller naturligtvis inte garantin. Rodahl är dock mycket hjälpsamma, så om det är några frågor eller tveksamheter vid installationen kan man ju idag lätt skicka över t.ex. bilder och få en bedömning och synpunkter från dem så att allt blir ok.
Vad gäller servicepunkterna så sitter de inte särskilt bra på Lombardinin. Bränslefilter och impeller sitter i bakkant av motorn och oljefilter på babordssidan. Med deras "frontkitt" ( se http://www.rodahl.se/nyheter/bilder/800_DSC03843.JPG) så hamnar allt, utom oljepåfyllnad/oljesticka för drevet, snyggt och prydligt på framsidan motorn. Bygger dock ca. 15 cm på längden och kostar 4-5000 kr extra.
På Volvo-Pentan tror jag det mesta var åtkomligt framifrån. Där kan man också byta olja på drevet med båten i sjön. Beta och Nanni har också alla servicepunkter väl åtkomliga framifrån om jag minns rätt.
-
Har fått pris på en 30 hk Lombardini med Lombardinidrev och instrumentering.
71 000:- med gammal motor och gammalt drev i inbyte.
Någon som har något att säga om Lombardinis drev?
Är det likvärdigt med ett VP 130S drev?
Mackey
Jag har köpt och monterat en Lombardini 20 hk med s-drev i min segelbåt (Sunwind 29). Priset jag fick var detsamma som du men då för en 20 hk. med monterat "frontkitt", dvs. med nästan alla servicepunkter framflyttade till fronten på motorn.
Om man tittar på specifikationerna så ser man att Lombardinis drev används upp till 40 hk. medan 130s används upp till 55 hk. Därav kan man nog anta att VP:s drev är något kraftigare dimensionerat. Om detta också innebär att det håller längre är svårt att säga. Jag kan bara påminna mig ett fall jag läst om där det var problem med ett lombardinidrev, men det löste Rodahl utan knot.
För mig stod valet mellan en VP D1-20/130s och Lombardinin och det var Rodahls grundmurat goda rykte (till skillnad mot VP) som avgjorde valet.
-
Hej Raol.
Jag har en torrdräkt (dykmodell) du kan få låna om du vill. Då fryser du garanterat inte. Jag är 1,80 så om du inte är mycket längre eller kortare passar den nog.
Jag använde den själv när jag skrubbade ren bottnen på min segelbåt för en månad sedan efter att den legat i sjön de senaste 2 åren. Jag fick dock använda en gruskratta och ogrässkyffel för att få ren botten, vilket du kanske inte behöver
Resultatet blev förvånansvärt bra dock.Jag bor strax norr om Göteborg och du bor väl också i Göteborgstrakten om jag förstått saken rätt. Pm:a mig om du är intresserad.
/Stephan
-
Oj då, här har hänt en del på sista tiden. Jag kollade tråden ett tag efter sista inlägget den 22:e oktober men det hände inget mer så jag tröttnade på att kolla. Men nu såg jag att det hade hänt en del
Detta var ju ett lätt val, utan tvekan Lombardinin!
Elektriskt stopp är väl snarare en fördel, eller har någon haft problem med bilen, där vart det länge sedan det var ett regelage man drog ut för att stoppa maskinen.
Jag bytte min Volvo Penta MD11C till en 3-cylindrig Lombardini för några år sen.
Två gånger har motorn stannat i skarpt läge pga elstoppen. Bägge gångerna var det pga två olika tabbar från min sida. Funderade ett tag på sätta dit ett vanligt stoppreglage, men tror ändå att jag fortsätter att använda elstoppen.
Ditt Nick - Nolhott. Tyder det på att du kommer från Norra Bohuslän!?
Roger Stenström (energirådgivaren) har vid nåt tillfälle påstått att Nolhôttarna kommer från norr om Gullmarn.
En fd arbetskompis, som bor i Hamburgsund, vill inte på något sätt kännas vid att han är "nolhôtte". Nolhôttarna finns mycket längre nordöver, enligt honom.
Jajamän, uppväxt i just Hamburgsund med både mor och far från trakten. Har fortfarande båten där på somrarna. Var gränsen för "Nolhôttarna" går vet jag inte men vi har ju turbåten "Nolhotten" där man kan höra "Ruskiga historier och historiska ruskigheter" och den ligger ju i Hamburgsund.
På tal om Nolhotten, om ni träffar på den på sjön så håll väl undan. Stellan, skepparen, seglar nämligen för brödfödan så där väjs minsann inte för några j-a sommargäster i "badbaljor"
Jag hade Lombardini 702 i förra båten och var väldigt nöjd, om något år ska vi byta ut vår Yanmar 2GM och det blir Lombardini igen. Men du skriver att priserna är på någon tusenlapp när bara? Nu förstår jag att du fått offerter men skillnaden i de listor jag tittat är det ju ca 10000:-. Även en Lombardini 1003 blir väl billigare än VP om du vill ha 3 cylindrar( vilket vi vill ha om den får plats).
Om du tittar på ordinarieprislistorna skiljer det nog minst så mycket men med den kampanjen som VP körde i höstas blev prisskillnaden bara några tusenlappar i slutändan när man jämförde lombardini LDW702 med S-drev och VP D1-20S. Båda tog då den gamla MD7:an i inbyte. Då ingick också det "frontkittet" från Rodahl, monterat och klart, som jag nämnt tidigare i tråden.
Hej, vad glad jag blir när jag ser en tråd om MD7A, de är inte nya längre
Nolholt, hur har det gått? VÄLDIGT nyfiken.
Förövrigt har jag hittat en annan länk från en sida jag brukar kolla in ibland där bytte av MD7A är aktuellt, hoppas på ett nytt inlägg där snart.
Har du funderat på något annat motormärke än Lombardini och Volvo?
Det blev Lombardinin till slut. Så nu har jag en maskin med diverse tillbehör som står och väntar på mig i Lidköping och som jag skall hämta så snart som möjligt.
Eftersom jag ville byta ut både motor och drev så visade sig att övriga märken blev betydligt dyrare när det skulle ingå ett nytt drev också. T.ex. när det gäller den motor som väl egentligen var min favorit från Beta Marine så sa de rent ut att de inte kunde konkurrera med VP eller Lombardini om det skulle vara med S-drev. Backslagsmotorer var dock en annan sak om jag skulle haft en sådan.
-
Har inga synpunkter på själva motorerna men fundera på hur du skall byta. Skall du göra jobbet själv så är det ovärderligt med firmor som Rohdal. Det tillstöter alltid klurigheter att lösa när man byter motorer. Har fått klia mig rejält i huvet när jag bytt tillsynes likadana motorer till och med.
Bara att koppla el, dra slangar på ett vettigt sett mm är mer frustrerande och tidskrävande än man tror. Bränslesystem kan behöva ses över, ny bottenventil med större slangdiameter mm mm. Det klart överlägsna är om man hittar en exakt likadan installation som man själv tänker göra och kopiera den om man vet den funkar bra.
Där har en leverantör som bryr sig om att det skall funka i båten en stor styrka jämfört med de som bara vill kränga en motor. Rohdal tex har stor koll på olika typer av installationer i olika båtar och kan ge goda råd. På VP-sidan är det spretigt , det finns visst en del bra men tyvärr är det många som bara servar utombordare till vardags som kränger en och annan motor vid sidan om.
Kan vara värt att fundera på. Lycka till!
Bra synpunkter.
Min plan är att om jag väljer Lombardini så gör jag hela jobbet själv. Om jag väljer VP river jag ut den gamla motorn själv och förbereder för den nya motorn så långt det är möjligt så får min lokala auktoriserade VP installatör sätta i motorn. Detta främst för att det inte skall bli något tjafs vid eventuella garantiärenden.
-
Hej
Jag har för avsikt att byta ut min gamla MD7A. Efter att gått igenom marknadens motorer runt 20 hk har jag kommit fram till att någon av följande två motorer skulle passa bäst i min båt. Den ena är VP D1-20 med 130s drev och den andra är Lombardini LDW702SD med Lombardinis segeldrev. Den gamla motorbädden verkar vara i gott skick så vitt jag kan bedöma så den kommer att återanvändas. Motorerna kostar, på någon tusenlapp när, lika mycket enligt de offerter jag fått.
Nedan har jag listat några för och nackdelar med respektive motor.
Volvo Penta D1-20.
Fördelar
3 cylindrig
Lågvarvig 2800-3200 max rpm.
Bättre vridmoment.
Kraftigare drev, tål 55hk mot 40 hk för Lombardini.
ECV (fördel eller nackdel?)
Elektriskt isolerat drev.
Går att få hjälp och service ”överallt”
Eventuellt lite bättre andrahandsvärde om man behöver sälja båten.
Nackdelar
I visa fall hutlösa priser på reservdelar, servicedelar och tillbehör.
Något ”torftig” instrumentering som standard. Varje extra instrument kostar en tusenlapp.
VP är kända för en kallsinnig inställning vid problem med motorn utanför garantitiden (goodwill)
D1 – serien har haft en del barnsjukdomar. Är allt åtgärdat vid det här laget?
Lombardini LDW702SD med ”frontkit”.
Fördelar
Något lättare än D1-20 och kompaktare än D1-20 vilket är en fördel i det motorrummet jag har. Inga större problem med att få plats med någon av dem dock.
Traditionellt elsystem (fördel eller nackdel))
Självluftande.
Expansionskärl ”inbyggt” i motorn.
”Frontkittet” framtaget av Rodahl vilket gör nästan alla servicepunkter extremt lättåtkomliga på framsidan motorn
Anslutning för varmvattenberedare standard
I det närmaste komplett instrumentering som standard
Rostfri avgaskrök.
Lombardini verkar vara ett väldigt serviceminded och ”öppet” företag. Man kan t.ex. ladda ned verkstadshandböcker från deras hemsida. När det gäller VP kostar det tusenlappar för att få dendokumentationen, om man ens kan få den som privatperson.
Bästa tänkbara support från Rodahl.
Relativt sett ”billiga” reservdelar och servicedelar.
Nackdelar
Elektriskt stopp genom att en solenoid görs strömlös, vilket innebär att motorn kan stanna vid ett enkelt elfel eller att en säkring går. Man kan dock koppla bort denna funktion och köra med ett gammalt hederligt mekaniskt stoppreglage om man vill. D1-20 stannar inte om det blir strömlöst om jag förstått det hela rätt.
Högvarvig 3600 max rpm
Kamrem. Dock relativt enkelt att byta och 10 år eller 2500 h bytesintervall.
Topplock i aluminium tillsammans med gjutjärnsblock.
2 cylindrig.
Min slutsats är att VP är den tekniskt sett bättre motorn med sina tre cylindrar och större cylindervolym men är den fortfarande det bästa valet sett över en livscykel på 20+ år, det är frågan?
Jag tar tacksamt emot kommentarer och synpunkter från forumets expertis J
Detta var ju ett lätt val, utan tvekan Lombardinin!
Elektriskt stopp är väl snarare en fördel, eller har någon haft problem med bilen, där vart det länge sedan det var ett regelage man drog ut för att stoppa maskinen.
Högre varv jämnare gång.
Och framför allt Rodahl ett företag i marinbranchen som verkligen står ut, maken till kundservice får man leta efter, även efter att fakturan är betald!
Kalle
Hej Kalle.
Jo, men även D1-20 har elektriskt stopp. Skillnaden är bara den att som jag uppfattat det så skickar man i Pentan ut en elektrisk signal som stoppar motorn(rätta mig gärna om jag har fel) medan man i Lombardinis fall måste ha en spänning till stoppet hela tiden för att motorn skall gå. Försvinner spänningen, av någon anledning, stoppar motorn. I Volvo Pentas fall så går motorn, i värsta fall inte att stoppa, om det blir strömlöst, vilket i de flesta fall inte är särskilt allvarlig. Däremot är det mycket värre om motorn plötsligt stoppar. Och som vanligt händer ju sådant när det absolut inte får hända.
Jag tror det var någon här på forumet som råkade ut för just detta med en relativt nyinstallerad Lombardini.
Så om jag väljer Lombardini blir det nog faktiskt så att jag kör med med mekaniskt wirestopp på den medan Pentan får behålla det elektriska stoppet. Men, det har ingen större betydelse för mig.
Det sistnämda angående Rodahl är däremot ett mycket tungt vägande argument för Lombardini.
-
Skulle du få plats med denna http://www.lombardinimarine.it/prodotti_dettaglio.aspx?type=mtr&pnl=foto&mtr=ldw1003s ?
Jag gick från MD17D till 1404, och impellern är samma Johnsson pump, lombardini tar ca 200sek och Volvo tar ca 300 sek.
Över 20år så tror jag volvos reservdelspriser kostar en slant.
Sen är reservdelshållningen noll efter 20år på volvo och kanske även på lombardini.
Men anser du motorn avskriven då så kvittar reservdelshållningen.
1404an är överlägsen i gångkultur, men det är nog inte så konstigt då grundmotorn volvo målade grön var gammal redan från början.
Jo, den får plats men då utan frontkitet, som jag närmast betraktar som ett krav om det skall vara en Lombardini. Jag tror nog 702:an har en helt OK gångkultur för mina behov även om pentan sannolikt går mer vibrationsfritt. Det är ju en segelbåt i första hand och normalt seglar jag vare sig jag går med- eller mot vinden. Motorn använder jag normalt bara in och ut ur hamn och vid stiltje.
Men jag har verkligen svårt att välja. det finns för och nackdelar med båda alternativen och jag hoppas med denna tråd att jag kan få en knuff i ena eller andra riktningen. Just nu känns det som jag lika gärna kan kasta krona eller klave om det.
Resultatet blev förvånansvärt bra dock.
Sugtömning 2021
i MiljöSnack
Postad
Just detta hände mig i Hunnebo förra sommaren. Jag gick in för att tömma septitanken dagtid då det låg en splitter ny blänkande Delta 54 förtöjd just framför tömningsstationen. Jag frågade "kapten" ombord om han tänkte lämna snart och fick till svar att han väntade på resten av besättningen som var iland och handlade.
"Så du menar att jag skall ligga här ute och cirkla runt till dess att de kommer tillbaks?" frågade jag. Jag fick väl inget rakt svar på frågan men de skulle i vart fall snart vara tillbaks, typ efter "20 minuter eller så".
"Men du, då gör vi så här, ligg du lugnt kvar så lägger jag till på utsidan dig och så drar jag skitslangen över ditt däck" svarade jag.
Mindre än 3 minuter senare hade han lämnat kajen och jag kunde gå in och tömma. :-)