Vind & väder - Rekordförsök

Med jetflygplanen krympte flygtiderna och kontinenterna tycktes komma allt närmare. En semestervecka i Ostasien ger numera inte mer resfeber än en bilresa mellan Göteborg och Stockholm. Till sjöss kunde man förr färdas jorden runt på något mindre än ett halvår med ångfartygen, jämfört med nästan ett år för de ännu äldre segelfartygen. Med Amerikabåten M/S Kungsholm blev resan mellan Europa och USA en ren bekvämlighetsresa i lyx och överflöd. De gamla segelfartygens vägval och hårda strapatser däremot, styrdes av trader som gav bästa vindförhållanden för snabbast segling. I närmare 100 år låg många av dessa tuffa farvatten i glömska för de motordrivna fartygen som tog över.

Då Whitbread-seglarna på 1970-talet började ta sig ner till de omtalade breddgraderna "roaring forties" och "screaming fifties" hänvisades man till väderstatistik som i mycket grundade sig på information från de gamla segelfartygens era. Nog visste man vad man skulle råka ut för i form av vindar och vågor, men för upplägg av taktik och vägval räckte varken statistik eller prognoser till för att ha koll på alla lågtrycken. Utvecklingen har gått fort både vad gäller båtarnas konstruktion och de globala prognosmodellerna. På datasidan har det skett en revolution då det gäller att skicka stora datamängder fort och smidigt över hela världen. Båtar som surfar fram i mörker, bland vågberg och isberg på oceanerna på södra halvklotet, har via satellit och gyrostabiliserade antenner ombord ständig internet-uppkoppling.

Prognoserna som håller ordning på lågtrycken som kommer farande som ett pärlband på varierande breddgrader, har i dag en förbluffande träffsäkerhet. Lågtrycken rör sig snabbt från väster mot öster med öppet hav hela vägen. Det innebär att det inte är mycket som stör dem. Om lågtrycken ser ut att komma farande lite norr eller söder om båtens färdväg hinner man parera. Då det blåser medurs kring lågtrycken på södra halvklotet gäller det att inte hamna söder om lågtryckets centrum. Eftersom lågtrycken är oberäkneliga och kommer farande fort kunde det förr hända att man inte hann dra sig norr eller söder över i tid för att hamna på rätt sida om lågtrycket. Ett dygn med 15 m/s motvind är förödande på dessa breddgrader med extrem korssjö. Dagens flerskrovsbåtar seglar vid tjänlig vind i en fart på mellan 20 och nästan 40 knop. Man hinner både placera sig på rätt sida om lågtrycken som dundrar in med ett eller två dagars mellanrum och med lite tur hänga på med lågtryckets egen rörelsehastighet. Som en surfare som följer vågen ända in till stranden ligger man strax framför lågtrycket i nordvästvinden i ett par dygn innan lågtrycket tappar kraft och kröker av ner mot den arktiska iskanten.

Phileas Foggs försök att ta sig "Jorden runt på 80 dagar" lät som en omöjlighet på sin tid. Att segla jorden runt på 60 dagar, med start och mål utanför Frankrike, har man redan lyckats med. Rekordet på 58 dagar försöker man just nu att slå genom att forsa fram på södra Stilla havet, rundande Kap Horn. Vill ni följa katamaranen Orange II så gå in på www.maxicatamaran- orange.com. Med lite tur kan Orange II trixa sig upp genom Sydatlanten mellan högtrycken, klara det vindsvaga området vid övergången till Nordatlanten och hamna på cirka 55 dagar. Att starta på norra halvklotet, ta sig ner till de sydliga oceanerna, göra varvet runt och tillbaka upp till samma punkt utanför Frankrike på knappa två månader får jorden att krympa. Jorden är inte så stor som vi försökte inbilla "Lasse Lasse liten".

Fransmännen har seglat flerskrovsbåtar i många år och skepparen Bruno Peyron är en av de främsta. Ombord som navigatör och vädertaktiker är Roger Nilsson. Förra året fick man på grund av trasig båt avbryta redan innan man lämnat Nordatlanten, men i år görs alltså ett nytt försök. Något man får se upp med när det gäller flerskrovsbåtar är att det inte går att pressa dem för hårt. Det gäller för dess herre att veta var gränsen går. Båten själv säger inte ifrån. Det går bara fortare och fortare ju mer det blåser tills konstruktionen inte håller eller skrovet inte bär längre. Och då är det kört.

Text: Lage Larsson