Tillbehör - glömt båten?

Du tror mig inte när jag säger att 15-20 procent av alla båtägare »glömmer« bort att de har båt när augusti övergår i september.

Siffran bygger inte på statistik. Utan på erfarenhet. Min. Och jag har stått på andra sidan disken och krängt båtprylar sedan hedenhös. Hur många är det inte som kommer inflängande dan innan torrsättningen för att handla. Presenning. Det får bli en japanpress i år också. Har inte råd med en riktig. Det kom så hastigt på. Att båten ska upp på land. Silvertejp för att hålla ihop A-ställningen som borde ha bytts för fem år sedan, men som får hålla ett varv till. Glykol. Tio liter. Förutom motorn ska allt där vatten runnit dränkas med glykol för att inte frysa.

Jag är en saktmodig man. Japanpressen och silvertejpen får han. Men glykolflaskan håller jag i en stund innan han får den. Häll inte. Jag poängterar »inte« och håller blicken fast i hans. Häll inte glykol i vare sig toalett eller handfat eller pumpar. Den dödar packningarna på sikt. De sväller. Gör dig besväret med att tömma. Töm toaletten. Töm vattenlås. Töm pumpar.

Och så lägger jag till i förbifarten: Att tömma glykol i toan är lika förödande som att tvätta tamparna i tvättmaskin. Att tumla runt en dryg timme och avslutningsvis svinga runt med tusen varv i minuten bryter ner fibrerna. Tampens hållfasthet halveras efter ett par tvättar. Gör som min mormor. Skrubba med såpa på bryggan. Det är skonsamt. Det blir rent. Det luktar gott.

Och, säger jag när notan ska betalas, glöm inte luften. Den ska cirkulera. Du ska inte dra en plastpåse över båten. Då kvävs den. Ni som inte glömt bort båten kommer naturligtvis ihåg att blanda glykol i vattendunkarna som håller presenningen på plats, att blanda stumma linor med töjbara stroppar så att pressen kan lätta lite här och där och inte slita så hårt på öljetterna, att ersätta trasorna med rörisolering där vassa hörn riskerar att nöta hål på presenningen och att vara frikostig med torrbollar. Finns numera en tre gånger så stor modell kallad Torrbollen Mega. Den gillar jag.

Ni som lever med båten hela året, även när den står på land, har förmodligen gjort en lista på vad som måste åtgärdas och ersättas i vår. Något som är nött, något som är trött. Vi båthandlare kan skaka fram det mesta, om så prylen som sådan slutade tillverkas på 1980- talet. Vi båthandlare - och då menar jag vi som lever på båtar året om - har ett samarbete. Om jag inte har den där livsviktiga skruven så efterlyser jag den bland mina kollegor. Okej, det går inte på en kafferast. Det kan ta en månad, men om du kommer till mig i oktober så slår jag kanske en signal i december och meddelar den glada nyheten att jag hittat prylen som räddar ditt ekolod.

Den typen av service är den lokala båthandlarens starkaste kort. Konkurrensen från Biltema och Clas Ohlson och kompani är hård på dagligvarorna. Kvalitén där är inte alltid den bästa. Eller ska jag säga i nivå med priset. För den lokala båthandlaren är affären inte över när du lämnar butiken. Han måste ge dig en anledning att komma åter. Kunnighet och service är nyckelorden.

Det senaste modet bland båtfolk gynnar den lokala båthandlaren. Ordet för dagen är matchning. Det duger inte längre att ha blå fendrar, vita tampar och ett rött kapell. Nu ska det färgstämmas ända till rätt nyans. Då duger inte Clas längre. Båthandlaren kan leverera röda tampar och dito fenderskydd i kapellets färg. Och komplettera med flytvästar i samma nyans. Eller i vilken färg som helst, praktiskt taget. Men vi måste få tid på oss. Ska du stämma av färgerna i vår? Låt oss få veta i god tid före jul.

Senaste flugan på prylfronten är trådlöst. Silva visar en trådlös serie på fackmässan i Amsterdam senare i höst. Den

kommer till butikerna i vår.

Text och foto: Sten»Knotan« Tellander