En bordläggning av metoden kravell innebär att skrovet får en slät utsida. Den kan sedan vara fernissad eller målad. När man talar om kravellbyggda skrov, är det främst tre olika byggmetoder som förekommer: Kravell på ekspant, ribb- och listkravell. Vi ska här på ett enkelt sätt försöka förklara de stora skillnaderna dem emellan.
Kravell på ekspant
Detta är den vanligaste formen av bordläggning när man talar om kravellbyggda båtar. Raka plank stående på varann, infästa mot basade ekspant. Förbandet är kopparnitar som går igenom spantet och med en bricka på insidan låses. Utvändigt pluggas förbandet med träplugg av samma material som övriga bordläggningen. Denna typ av bordläggning är vanligast på halvdeplacerande skrov med runda slag. Kravell på ekspant har sina fördelar. Den släta ytan gör det lätt att slipa och lacka. Den släta bottnen gör målning av bottenfärg till ett rent nöje. Vid eventuella byten av bottenbord är inpassning ingen svårighet och enstaka bord kan med lätthet bytas. Kända båtar med kravell på ekspant är bland annat äldre Oxelö, Söderkvistare och Vätö kabin.
Ribbkravell
Kallas även läktkravell. Principen är smala ribb som limmas stående på varandra. Denna typ av bordläggning används ofta när man vill skapa komplicerade skrovformer utan att behöva basa in planken. Det något vresiga utseendet gör att dessa båtar oftast har målade skrov. Byte av delar i bordläggningen innebär att man får fräsa ut de dåliga delarna och limma in nya. Detta görs oftast med väl tilltaget material som sedan hyvlas ner till nivå med den omkringliggande ytan. Bordläggningen är vanlig på äldre snipor, och även den klassiska Storö IV har ribbkravell i bordläggningen.
Listkravell
Byggnadsmetoden används uteslutande på skrov med skarpa slag. Tekniken är hämtad från USA, där man redan under tidigt 1900-tal byggde snabba båtar med skarpa slag. Att det kallas listkravell har att göra med de lister som förbinder bordläggningen på skrovets insida. Tillvägagångssättet innebär att man kan bygga mycket tunna och därmed lätta skrov. Ofta är vart tredje eller fjärde spant kraftigare, där bordläggningen skruvas istället för att nitas. Vid slaget ligger en slagvägare där bottenbord möter fribord. Förbandet förstärks med ett metallbeslag. Vanliga båttyper är äldre jänkare typ Chris Craft och Hacker Craft.
Text och Illustration: Anders Jelving
Rekommendera Kommentarer
Det finns inga kommentarer att visa
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Skapa ett konto
Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!
Registrera ett nytt kontoLogga in
Medlem på maringuiden.se? Logga in här.
Logga in nu