Att åka båt längst upp i Norge är ett äventyr som bjuder på mycket. Krabbfi ske i Barents hav, trapperkänsla längs gränsälven mot Ryssland och en magisk tur på en av Hurtigrutens båtar. Det är bara att ta sig till Kirkenäs, så långt upp i norr man kan komma, och gå ombord.
Dykaren bryter vattenlinjen och räcker triumferande över en jättelik krabba till kaptenen innan han försvinner på nytt ner i det mörka djupet. Ett jubel utbryter på däck när vi betraktar fångsten. Efter en kort stund återkommer han med ytterligare en, och när båten så småningom vänder om mot hemmahamnen ligger fem stora jättekrabbor på däcket. Vattnet är gråsvart och ett lätt duggregn faller över vår svenska grupp, som iklädda överlevnadsdräkter har fått följa med på krabbfiske i Barents hav. Vi befinner oss några mil från staden Kirkenäs längst upp i Nordnorge. Här har ganska nyligen de gigantiska krabborna invaderat havsbottnen, till glädje för vissa och bekymmer för andra. Dessa "kongekrabber", som de kallas på norska, kan mäta nästan två meter mellan klorna och väga upp till 15 kilo. De har vandrat västerut från norra Stilla havet, där de har sin naturliga hemvist, över Kamtjatkahalvön och Alaska, och fördes på 1960-talet in på Kolahalvön av ryska forskare. Sen har de dragit sig västerut och närmar sig nu Svalbard, och ingen vet hur långt söderut de faktiskt kommer att ta sig. Problemet är att de i princip dammsuger bottnen på allt levande. Och eftersom de kan ta sig ända ner till 400 meters djup är de ett verkligt hot mot hela fiskbeståndet. Men för dem som hittat en försörjning på krabbfiske är de enbart till glädje.
Det påstås att rika dollarturister har betalat upp till 80 000 kronor för en enda måltid! Om ett mål mat kan vara värt så mycket pengar kan väl diskuteras, men faktum är att nykokta jättekrabbor är något av det godaste man kan äta. Väl tillbaka vid utgångspunkten, Arctic Dive Center, och ganska ruggiga trots de heltäckande overallerna, stiger vi in i ett stort varmt rum, med långbänkar längs väggarna och en härlig brasa som sprakar. Krabborna kokas och serveras med färskt vitt bröd och en vitlöksdoftande aioli, och vi kastar oss över alltsammans som om vi aldrig har sett mat förr.
Den här delen av Norge, faktiskt så långt upp man kan komma på den skandinaviska halvön, kan förutom krabbfiske även bjuda på hundspannsturer och snöskoteråkning. Men det är förstås under vintersäsongen. Under de övriga årstiderna kan man åka båt längs Pasviksälven och nå ända fram till Ryssland. - Gå inte för nära den röda pinnen, säger vår guide när vi stigit iland efter just en sådan tur. Då passerar ni gränsen och det kan bli dyrt. Minst 5 000 kronor och ett par dagar i häkte kan det kosta er. Vi tittar oroligt mot vakttornen som står högt på bergen, det ena norskt, det andra ryskt. Man har huggit ut en brandgata där i ingenmansland, alla träd och buskar är borta, här går det inte att osedd smyga över till den andra sidan. Den gula pinnen är gränsen för norskt territorium, den röda för ryskt. Mellan de båda länderna finns ett område på cirka 50 meter där man kan röra sig fritt, hela tiden bevakad uppifrån. Själva båtturen på älven är en upplevelse, plötsligt känner man sig som en trapper någonstans i Kanadas vildmarker. Inte ett spår av mänsklig bebyggelse så långt ögat kan nå, bara en natur som känns helt och hållet ursprunglig och orörd.
- I den där grottan gömde sig flera motståndsmän under kriget, säger guiden och pekar på ett knappt skönjbart hål rakt in i berget alldeles nära älvkanten. Och vi blir med ens påtagligt medvetna om vad som försiggåtts i dessa gränstrakter för knappt en mansålder sedan. Isbjörnsklubben från Kirkenäs kan man också ta Hurtigruten söderut, här är slutpunkten eller vändpunkten på den resa som startats från Bergen. Elva dagar tar det att göra hela turen fram och tillbaka. Elva båtar är det också som dagligen tar sig fram och tillbaka längs Norges flikiga kust. 2 500 kilometer är det enkel väg, och båtarna gör 35 stopp längs färden. Det man ofta glömmer bort är att Hurtigruten inte endast är en turistfärja för rika amerikaner eller japaner som vill få en glimt av det "exotiska", utan framför allt en nyttotrafik för de samhällen som ligger långt från allfarvägen. Här fraktas varor och människor.
Ibland lägger båten till endast femton minuter vid en pytteliten ort som klamrar sig fast vid bergskanten bara för att lämna ett paket eller ta emot en ensam passagerare. Det är en märklig känsla att sitta insvept i en varm filt på däck, samtidigt som mörkret sänker sig över Barents hav och mjuka dyningar vaggar båten, och betrakta de spridda ljusen på land och inse att här lever faktiskt en hel del människor sina liv. Hammerfest är världens nordligaste stad och hit anländer vi mitt på dagen för att besöka den så kallade Isbjörnsklubben som grundades 1963.
Den som någon gång besökt Hammerfest kan bli medlem i klubben och få ett diplom, dock görs inga undantag. Det påstås att till och med Elvis Presley en gång ansökte om medlemskap men fick nej - han hade aldrig satt sin fot i staden. Klubben ståtar med ett spännande museum som visar allt - växter och djur - som man kan se i den här delen av världen. Just den båt som vi har hamnat på är en av de nyaste längs Hurtigruten. Maten är enastående god, hytterna trevliga men det bästa ombord är nog ändå bubbelpoolen utomhus, längst upp på däck. Här ligger vi i varmt ångande vatten, medan båten stävar fram på det stora kalla havet, och betraktar stjärnhimlen ovanför. Allt är nära och ändå så långt borta. Och på land, högt upp på berget, glimmar ett ensamt ljus. Det är magiskt. ?
Fakta
Till Kirkenes tar man sig med bil via E6 från Kiruna, 769 km.
Med båt daglig
förbindelse med Hurtigruten från Bergen. Resan tar sju dygn.
Med flyg Oslo-Kirkenes med SAS (www.sas.se), Norwegian (www.norwegian.
no) eller Condor (www.condor.com).
Ett trevligt alternativ är att flyga till Kirkenes och därifrån ta Hurtigruten
till Harstad utanför Narvik (tre dygn) och sedan flyg till Oslo.
Artic adventure ordnar turer med gummibåt där man får vara med och
fiska kongekrabber.
Info www.kirkenesinfo.no, www.artic-adventure.no,
www.visitornorway.com, www.invanor.no.
Gruppresor från Sverige genom www.bengtmartins.se
Text: Ingela af Geijerstam
Foto: Bengt af Geijerstam
Rekommendera Kommentarer
Det finns inga kommentarer att visa
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Skapa ett konto
Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!
Registrera ett nytt kontoLogga in
Medlem på maringuiden.se? Logga in här.
Logga in nu