Ny farled - Nordväst- passagen

Den legendomsusade Nordvästpassagen kan snarare än man tror komma att öppnas för kommersiell sjöfart.

1969 blev det amerikanska tankfartyget SS Manhattan det första kommersiella fartyget att med hjälp av en kanadensisk isbrytare genomkorsa Nordvästpassagen, som totalt mäter en längd av 5 150 km. På senare år har också ett ökande antal "äventyrare" börjat intressera sig för Nordvästpassagen. Enligt kanadensaren Peter Semotiuk, baserad i Cambridge Bay i norra Kanada, en hamn ungefär halvvägs längs farleden, var den gångna sommaren ovanligt aktiv vad gäller privata segelfartyg. Varje kväll under sommarmånaderna förser radiooperatören Semotiuk sedan 20 år tillbaka besättningarna med detaljerade väder- och israpporter. De spårar varje enskild båts exakta position och vidarebefordrar nyheter från andra seglare till alla övriga båtar längs den ödsliga Nordvästpassagen. Semotiuk färdades själv genom Nordvästpassagen sommaren 1988.

Sommaren 2007 blev den 7,5 meter långa, specialbyggda iskatamaranen "Babouche", med en fransk och belgisk besättning under ledning av fransmannen Sébastien Roubinet, det första icke motordrivna fartyg som lyckats passera hela Nordvästpassagen under en och samma seglingssäsong. Enligt Peter Semotiuk hade en sådan bedrift varit helt omöjlig tills för några år sedan på grund av isförhållandena. Det var faktiskt först 1906 som den norske upptäcktsresanden och forskaren Roald Amundsen blev först i världen med att "erövra" Nordvästpassagen i dess helhet, men sedan dess har ca 110 fartyg gjort detsamma, enligt Peter Semotiuk. Av dessa är ett 30-tal privatägda fartyg, varav de flesta har gjort resan under de senaste tio åren.

Den gångna sommaren lyckades till exempel den 76-årige före detta grisfarmaren Roger Swanson från Minnesota, USA, att på bara 45 dagar bemästra den över 500 mil långa vattenvägen utan att hindras av annat än mycket tunna isbildningar. Swanson försökte sig på samma bedrift sommaren 2005, men tvingades då att vända hem. Peter Semotiuk räknar med att rekordmånga seglare nästa sommar tänker ge sig på det som tills ganska nyligen betraktades som en närmast hjältemodig bedrift. Han betonar dock att det ännu finns många risker förknippade med Nordvästpassagen och förutspår att det kan komma att uppstå allt fler isberg i östra Arktis i takt med glaciärernas ökande avsmältning vid Grönland och utanför Kanadas östra kust. Ytterligare en effekt av den allt snabbare avsmältningen är en tilltagande oenighet om vem som egentligen kontrollerar den strategiska handelsleden.

Kanada har nyligen flera gånger betonat att man betraktar Nordvästpassagen som en del av sitt territorialvatten och att man därför planerar en ny militärbas i Arktis. USA, Ryssland och flera andra länder hävdar däremot att det rör sig om en internationell vattenväg.

Text: Peter Lorin

Foto: NASA