Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
GTI

Hund ombord på segelbåt

Rekommendera Poster

Är singelhand på HR 31 Monsun.

Funderar på att skaffa en liten alt mellanstor skeppshund.  

Har kollat lite bland hundägare iland och bland kennelägare. 

Bl.a. Schipperke, en mindre belgisk vallhund som enligt utsago bla användes om vakthund ombord av pråmskeppare.  Svart och pigg som enligt Svenska kennelklubben gillar att vara ute i alla väder, på vandring., se länk.

 

https://www.skk.se/sv/hundraser/schipperke/

 

Andra funderingar är korthårig tax, jaktlabrador (mindre än vanlig labbe).

 

Seglar gärna i både sol/regn och lite tuffare.

 

Tacksam för ideér och tips på lämplig skeppshund!

 

 

 

Redigerad av GTI

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Voff!

Det finns väl en anledning till att de flesta båt- och hundägare valt små eller mellanstora hundar. Det är ju sällan man ser grand danois, irländsk varghund eller benner-senner ombord på fritidsbåtar.

Jag tycker att det är sällan man ser båthundar större än mellanpudelstorlek, men det förekommer.

 

Hunden skall inte ta för stor plats och den skall vara lätt att bära ombord, och lätt att bärga om den faller överbord.

Själva har vi en vaktande tysk schäferhundstik på knappt 30 kg, som älskar att bada...

Om man har hundar som är för tunga att bäras ombord eller i land så skall dom kunna gå eller hoppa ombord eller iland själva. Och då skall det inte sitta för många prylar i vägen, såsom rullfockar och andra grejer, det får ju inte vara allt för stor nivåskillnad mellan båt och brygga heller.

 

Hundar trivs ofta bra ombord i båtar, på begränsat utrymme, då har dom full kontroll över flocken/familjen/besättningen eller då bara på husse som är flockledaren tillika befälhavare ombord.

 

Schipperken har även imponerat mig, som du skriver en pigg och synnerligen alert hund. En schipperkeägare som jag pratade med på en hundmässa, hade haft schäfer tidigare och tyckte att shipperken var en ”minischäfer”ungefär samma kynne och psyke, en stor hund i en liten kropp,  pigg och glad, ville alltid följa med på allting och var lättlärd, samt synnerligen trogen. Den hade även vaktande egenskaper och var bra på att jaga råttor. Det var därför man tog med den på flodpråmarna. Men jag tycker subjektivt att den är alldeles för liten.🐕‍🦺

 

Taxar kan ju vara litet egensinniga, men brukar ju vara en enmansband som bara tyr sig till sin ägare. Och tar man inte med den hunden ombord så blir det ju ”taxfree”...😝

 

Jaktlabrador vet jag inte så mycket om, men den behöver kanske mycket stimulans, den behöver jobba med både hjärnan och kroppen, men det behöver ju de flesta hundraserna. Det är ju en utpräglad brukshund. Det är väl annars en hund i 20kg-klassen? Kanske tyngre?

 

Har du kollat på den belgiska vallhunden, malenois ”malle” ser ut som en schäfer men är smäckrare, glad och ivrig och trevlig. Nu ofta tjänstehund hos polisen.

 

Sedan förekommer det hundar (liksom människor) som blir obotligt sjösjuka, det har nog mer att göra med individen än rasen. I allmänhet blir även sådana hundar åksjuka i bilen, så det kan ju vara lätt att testa.

 

Jag har för många år sedan haft mellanpudlar, och det har fungerat väldigt bra i såväl segel- som motorbåt. Men jag tror att de flesta hundar kan lära sig att uppskatta båtlivet. Men långseglingens längd är ju avhängd hundens urinblåsa, det sägs att man kan lära hunden att kissa på däck i närheten till ett spygatt, men det vete fasiken jag har aldrig lyckats. Det är likadant i trädgården hemma, där uträttas inga eliminationsbehov. Så det blir att gå över gatan eller då iland.

Tikar i allmänhet sätter sig och tömmer hela blåsan på en och samma plats, hanhundar skall ju pinka ut sitt revir och lyfta på benet vid varje träd eller stolpe, även julgranen... det finns även tikar som kissar en liten skvätt var femhundrade meter.

 

Starkt revirhävdande hundar kan vara ett problem i olika hamnar då de kan skälla på alla som går förbi på bryggan eller vistas i grannbåtarna, men det går att stävja. Vår hund vaktar den egna båten, liksom grannbåtarna om hon först fått hälsa på besättningarna.

 

Att ligga långsides med andra båtar innanför och/eller utanför är ett problem om man har hund ombord, även om hunden själva kan äntra andra båtar så är det en massa mantåg och andra grejer i vägen. Det kan ju även förekomma båtmänniskor som är hundrädda, pälsdjursallergiker eller bara inte gillar fyrbenta loppbon.

 

Alla ombord skall ha flytväst, naturligtvis även hunden. Vi har tydliga regler för hund och barnbarn ja även i vissa fall även för vuxna ombord. Flytväst skall alltid vara på vid färd, vid lek på däck eller lek på bryggan. 

Hunden skall ha en egen bestämd plats ombord, många hundar gillar att krypa in i en ”lya” varvid stickkojer tycks vara väldigt populära. Hunden skall ha en egen matplats med skålar som inte välter eller skvalpar över i sjögång, det finns speciella vattenskålar för detta.

 

Det är ju lätt även för människor att skada sig ombord, eller iland, vår hund har några gånger skurit sig i tassarna på havstulpaner och snäckskal. Man kan sätta på silikontossor på tassarna i förebyggande syfte eller då skadan redan skett för att skydda förbandet. Jag har även sett hundar med sådana tossor för att skydda ett teakdäck eller för att hunden inte skall halka på halt plastsäck. Så skeppsapoteket får ju kompletteras litet för hundens eventuelle behov. Jag tänker då främst på olika plåster och förband. En telefonlista som inte bara innehåller servisverkstäder och vårdcentraler, utan även kustens veterinärer kan ju vara bra att ha tillhands trots hitta.se och Eniro.

 

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kul att du skall skaffa jycke! Båtlivet blir inte det samma igen kan jag säga. Inte till det sämre, utan tvärtom. Det blir om inte annat en del snabbankringar vid div öar för pinkpaus. Jag har sett många öar som jag aldrig skulle gått i land på annars. Men många av de bästa minnena från sommarens eskapader är just från sådana tillfälliga pinkapausöar.

 

Vi var hundnybörjare inför sommaren som var och jag hade mängder med frågor och funderingar. Jag gjorde som du och startade en tråd. Här är den.

Jag fick massor med hjälp i den med hur man går tillväga med hund ombord.

 

Vilken ras har jag egentligen inte så mycket att säga om annat än att vår hund väger drygt 30 kg och det kan bli en del när det är dags att lyfta. Speciellt från en jolle. Vår vovve ligger gärna mitt i gången i salongen och även då är 30 kg hund mycket när han skall klivas över, på längden.

Jag kommer att montera grindar i mantåget till våren. Det kommer att underlätta en del vid lyft från jolle och hopp i vattnet från båten.

Vår vovve är inte helt bekväm med att det lutar för mycket. Men är det inte för mycket lut går han upp på däck med jämna mellanrum och kollar läget. Jag tror han kollar så att seglen står som de skall.

 

Nu vill hunden ut och pinka så nu behöver jag sluta. Lycka till!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi har ju en hyttmotorbåt. Inte alls olik en Targa, med ett nedsänkt ”promenera runt däck” och det gillar hunden, den är ofta eller alltid ute på däck under gång, hon sätter sig i lä och spanar ut och höjer nosen och känner intressanta dofter från öar och fastland. Hon har lärt sig att parera svallvågor, men om det gungar mycket går hon in i hytten eller ner i ruffen och lägger sig, men slappnar inte av, så mycket gungande är inte så populärt.

 

Det är märkligt hur bra lokalsinne hon har, hon känner igen öar och kustsamhällen trots att vi bara är där en gång per säsong, klart att det är betingat då hon vet var hon kan bada, i vilka trädgårdar det brukar finnas katter och var det finns matställen och tennisbanor, ja för där kan man ju finna matrester och bortslagna tennisbollar 🎾 . Älskar att bada, men hoppar inte i på ställen där hon inte kan komma upp, stränder och sjösättningsramper är bra badställen, tycker hon, husse har ofta en helt annan uppfattning om det. Ja hon gillar katter väldigt mycket, till frukost, lunch och middag. 🐈 

 

Hunden anser också att människor är landlevande djur, om dom hamnar i vattnet skall dom upp, vuxna kan ju få bada en stund, men barn skall vallas upp på det torra. Tack och lov har alla badande barn som vallats upp på land hittills tyckt att det var en rolig lek med hunden.

 

Så, visst, båtlivet blir klart förändrat. Mest till glädje, men även en liten del besvär och framförallt ett utökat ansvar.

 

Och det finns ju hundar som storleksmässigt passar till alla båtar och alla olika människor, i storlek från chihuahuor till irländska varghundar, bara att välja efter storlek och egenskaper, men det är skönt att ha en rejäl hund att hålla i när åskan går. För åskrädd är hon inte, och hon brukar vara med utomhus vid tolvslaget på nyårsnatten, bryr sig inte nämnvärt om oväsendet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

felpost

 

Redigerad av JEC78

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

9 år på sjön nu i vår Cumulus. 

Redan från början monterades mantågsnät. 

Engelsk Springer Spaniel. 20 kg. 

Totalt ointresserad av fåglar. 

Tränad för eftersök av skadad älg. 

Första köttbullsträning en började på en klubbö. 

 

Vi seglar i alla väder, typ 150 dagar om året. 

Inga problem med busväder, regn, snö o även full storm på Dalbosjön. 

 

Gäller bara att rasta ordentligt innan man kastar loss, så klara dig sig sen 8 - 10 timmar. 

 

 

20170622_173506.jpg

20190423_124158.jpg

IMG_20200831_155507.jpg

Redigerad av Hybro

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Viktigt med bra sele till hunden med bra kort lina, även till hunden när det brallar i. 

 

Har 12 V dammsugare och även en typ av gummi/plast-borste med långa mjuka piggar. Avsedd att fånga hår. 

Funkar kanon. 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja en sele på hunden är ju alltid bra, vi har sådan till vardags även hemma.

Lång söklina med tillhörande handskar, detta då man kan få brännskador i händerna när hunden drar iväg om man håller om linan. Vi har även en ”badlina” en 6mm 10 meters lina från Biltema, dels då vår hund älskar att bada och då inte alltid kommer på inkallaning, då är det svårt att tro att hin vunnit pris i lydnad... Bra även att kunna hjälpa hunden upp  ed linan på hala steniga stränder, liksom som säkerhet om strömmen skulle bli för stark eller så. 
Även flytväst vid bad. Då simmar hunden högre i vattnet än utan flytväst.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag gillar typ flaggstångslina som säljs på bygghandel. Smidig o bra. 

 

Lina från Dollar Store, är bara att glömma. Ren skit. 

Redigerad av Hybro
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har aldrig ägt hund, men man skulle ju kunna tänka sig att det har viss betydelse om hunden vill jaga, vakta eller valla.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo, så är det, till viss del. 

 

Min hund en Engelsk Springer Spaniel, är avlad till fågeljakt. 

 

Totalt ointresserad av fåglar. 

Haft besök av änder på båt å på bryggan, intill hunden... Hon signalerar ingen fara. 

 

Så det är en "båtsman" jag har. 

 

Är f ö viltspårchampion både i Norge o Sverige. 

 

Tränad till att spåra endast skadade älgar. Inga, andra djurarter. 

 

Mest udda jag hört om dessa hundar, var de som var inom tullen. Spårade gömda sedlar. 

Idag Swichas det... o s v. 

 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
13 timmar sedan skrev Mackey:

Har aldrig ägt hund, men man skulle ju kunna tänka sig att det har viss betydelse om hunden vill jaga, vakta eller valla.

Ja i princip så har ju alla hundraser olika behov och egenskaper.

 

Det gäller ju att läsa på innan man skaffar hund. Många gånger ser potentiella hundköpare en trevlig hund i en film eller på TV och vill genast ha en sådan. Dalmatinern (Pongo och de 101 dalmatinerna) är ett exempel, men det är ju kanske inte den lättaste hunden att börja med, ja det finns väl egentligen inga ”nybörjarhundar” jo föresten, jag vet en del sådana raser, skriver om dessa sist i detta inlägg.

 

Under alla årtusenden sedan människan tog vargen till husdjur, eller om det var tvärtom, vargen som såg en fördel med att alliera sig med människorna och fick del av bytet som dom hjälpte till att jaga,  så har man ju avlat på olika egenskaper för att få en hund som passar ett visst behov. Sedan kan man ju undra hur eller snarare varför vissa hundar avlats fram.

 

Pudeln exempelvis och de olika vattenhundarna avlades fram som apporterande och simmande fågelhundar. Sedermera har de blivit sällskapshundar, men en hel del av deras egenskaper finns kvar. Tro det eller ej, men taxen avlads fram som grythund. Dobermann och rottweiler är typiska vakthundar. Sedan olika typer av vallande herdehundar varav bordercollien är mest känd. Det finns det hundar som är bra på att springa snabbt, och sådana som vill springa långt, grayhond och whippert och sådana som springa snabbt. Sådana som vill dra tunga lass under arktiska förhållanden är polarhundarna; alaskian malamut och sibirian husky. Malamuten är traktorn och huskyn är den snabba pick-upen om man skall jämföra dem med fordon. Malamut och huskyn tillhör gruppen spetsar, och där återfinns ju våra inhemska västgötaspetsar, älghundar, jämtspetsen, det är ju utpräglade jakthundar som måste få jaga emellanåt. Det sägs att spetsarna står ”urhunden” och därmed vargen närmast. 
Det finns även en hundras som är specialist på att jaga lejon, en synnerligen användbar hund om man nu har problem hemma med just lejon, rhodesian ridgeback kallas den rasen. Den blir respektingivande kraftig över nacken och käkarna och vaktar även en hel del.

 

Schäfer och malenois (tysk herdehund och belgisk vallhund) beskrivs som alloruondhundar som kan litet av varje, inte experter på något område man kan valla, söka, vakta och samtidigt vara sällskapshundar om dom får jobba emellanåt.

 

Sedan är nu så shipperken framtagen för att tjäna ombord på flodbåtarna där dom kunde hålla efter skeppsråttorna. Sedan trodde jag länge att det fanns en engelsk skeppshund, english shipdog, men det var ju en missuppfattning, den heter english sheepdog, alltså en fårhund, nu vet jag inte om den vaktar fåren eller vallar dem, eller båda delarna. Den irländska varghunden däremot kan varna för och verkligen skrämma bort vargar och andra rovdjur.


Benner senner och new foundland badar gärna och vill livrädda allt och alla som befinner sig i vattnet. En egenskap som många schäfrar och retrievrar delar.

Specialiserade hundar såsom bordet collien om man nu skall ge ett exempel, måste då jobba en del för att inte bli otåliga.

 

Många efterfrågar trevliga hundar som inte kräver så långa promenader, inte skäller, inte renderar dyra vererinärräkningar, inte äter ägaren ur huset och då varesig kissar eller bajsar speciellt mycket.

Jo sådana finns, i flera arter, men inte hos kennlar eller uppfödare, utan i de flesta leksaksaffärer, avdelningen för mjukdjur, och stängt taget är dessa raser inte speciellt aktiva, dom ligger mest stilla i soffan.


Vi har ju även kategorin ”seriehundar” välkända individer, många gånger av oklar rastillhörighet. Rintintin var väl mer litterär, men det var en schäfer, Milou något så ovanligt som en helt vit foxterrier. Den inte alls så intelligente Ratata, som inte kunde se skillnad på en kanin och en bisonoxe, samt käkade tvål, är en parodi på Rintintin, alltså en schäfer.... men även de vanligtvis inrutade serieexperterna tvivlar. Vad disneyhunden Pluto är för ras har nog aldrig fastställts, anmärkningsvärt i sammanhanget är att en av hans hussar, Långben själv är hund. Idérix är Obelix sidekick, och det är sannolikt någon typ av bautastensapporterande gallisk dvärgras. 

🐕‍🦺

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo man ser många olika hundar som verkar trivas med båt- o sjöliv. Själv har jag haft både och. Inte bara båt och sjöliv utan även hundar som trivts eller inte trivts med detsamma.

Den jag särskilt skulle vilja varna för i detta sammanhang är Finsk Lapphund. Vi hade en gång en för rasen ganska stor svart tik som hade väldigt svårt med sol och värme. Sommardagar var ofta en plåga för den stackaren. Hemmavid gick hon helst ner i källaren. Min dotters dito hade samma problem, och den var ändå vit.

Man fick försöka badda henne med lite kallt vatten ibland. Bada gillar de oftast inte och det är också besvärligt om de blir genomblöta då det tar en evig tid för underullen att torka. Sista tiden kom vi på att köpa en kylväst och hängde på henne, det hjälpte upp lite grann, men bökigt att hålla på med.

 

I övrigt en trogen toppenhund bortsett från de urhundsegenskaper som får dem att vilja äta allt som finns eftersom den uråldriga instinkten säger att man aldrig kan veta när man hittar nåt nästa gång.

Grödor på åkrar liksom rötter och gamla bortkastade mögliga bullar etc går väl an men det är tråkigare med sådant som andra hundar redan ätit.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Zwen:

men det är tråkigare med sådant som andra hundar redan ätit.

Äta-det-som-hittas-och-verkar-gott-beteende har vår med, en amstaff/rottweiler (eminent rasbestämningshjälp på detta båtrelaterade forum). Hittade honom i en några dagar gammal kompostlåda, med lite luddigt innehåll, en dag och det verkade alldeles särdeles smaskens.

 

"Restprodukter" kan han peta i sig också. Så där lagom trevlig vetskap när man lite senare får en kärvänlig slickpuss i hela ansiktet. Även grannens alpländare och deras lilla...ja, vad det nu är för något, tuggar gladeligen i sig det.

Detta äta skit beteende verkar, enligt min begränsade erfarenhet i ämnet, vara något som följer med i paketet när man skaffar hund.

 

1 timme sedan skrev Zwen:

Sista tiden kom vi på att köpa en kylväst

Kylväst var smart! Det närmaste vi kommit en sådan är en kylmatta från Biltema som uppskattas varma dagar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Polarhunar; husky, malanut och även flera spetsar såsom lapphundar och kanske även samojeden är ju känsliga för värme. Men det kan ju vara väldigt individuellt. 

 

Ja det som hitta utomhus är gott. Polskt långtradarchafförsbajs är en delikatess på rastplatser efter riksvägarna.

 

Det är var -25 grader i morse. Men min schäfertik bryr sig så mycket, men det är bråttom hem när tarm och blåsan har tömmts. Hon har nu varit vikarierande draghund, har med stor entusiasm dragit barnbarnet på snowracer.

 

 

IMG_20210105_123104.jpg

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hundar tycks gilla kalken i olika skal.

Tomma kräftklor, skal från tångkrabbor och blåmusslor tuggas sönder och sväljs.

Vi får hålla vår hund kort då man misstänker att det finns ”ätbara saker” runt bryggor och stränder. 
 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej nej nej, ingen belgisk vallhund som tänkt båthund 😳 det är en brukshund som är högaktiv och kräver både mycket mental stimulans samt fysisk stimulans. Nån föreslog exempelvis Malle, tänk dig en schäfer som har ADHD och går på amfetamin typ 😅 viktigt att välja en hund som har av och på knapp. Som inte blir knäpp av en lugn dag. 

Likadant med Bordercollie, Aussie mfl högaktiva vallhundar. Risken är att det blir riktigt dåligt. 

De flesta hundar klarar ett aktivt utomhusliv, men långtifrån alla klarar att chilla en dag. Det är viktigt att komma ihåg. Annars kan man få en hund som skäller på allt, är stressad, vallar barn på bryggan och nyper de i haserna 😅

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan skrev Patchi:

Nej nej nej, ingen belgisk vallhund som tänkt båthund 😳 det är en brukshund som är högaktiv och kräver både mycket mental stimulans samt fysisk stimulans. Nån föreslog exempelvis Malle, tänk dig en schäfer som har ADHD och går på amfetamin typ 😅 viktigt att välja en hund som har av och på knapp. Som inte blir knäpp av en lugn dag. 

Likadant med Bordercollie, Aussie mfl högaktiva vallhundar. Risken är att det blir riktigt dåligt. 

De flesta hundar klarar ett aktivt utomhusliv, men långtifrån alla klarar att chilla en dag. Det är viktigt att komma ihåg. Annars kan man få en hund som skäller på allt, är stressad, vallar barn på bryggan och nyper de i haserna 😅

Jasså mallen är sådan..? Jag känner bara en malle den är rätt lugn, men klart den jobbar ju några dagar i veckan med sök. Jag har även sett en malle som båthund, men pratade aldrig med varesig den hunden eller dess ägare, så jag vet ju inte hur det funkade. Aussie har jag också sett ombord, och enligt dom ägarna trivdes den hunden väldigt bra ombord om den ibland fick valla kanadagäss... Men hundar är ju som oss,  väldigt individuella

Det finns en bokstavskombination för hundar också, DADHD, där det första d:et betyder dog.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Självklart finns det individer som fungerar på båt. Men har man inte intresse för att jobba med sin hund så tycker jag att man ska skippa bruksraser, renodlade vallhundar , jakthundar och polarhundar. Det är mycket större risk att det blir fel än att det fungerar bra. Det finns så många andra fina hundar att välja på 🙂 

Mallen är ju känd för att vara arbetsnarkoman 😅 de vill helst ha en uppgift hela tiden. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
16 timmar sedan skrev Georg_Ohm:

Jasså mallen är sådan..? Jag känner bara en malle den är rätt lugn, men klart den jobbar ju några dagar i veckan med sök. Jag har även sett en malle som båthund, men pratade aldrig med varesig den hunden eller dess ägare, så jag vet ju inte hur det funkade. Aussie har jag också sett ombord, och enligt dom ägarna trivdes den hunden väldigt bra ombord om den ibland fick valla kanadagäss... Men hundar är ju som oss,  väldigt individuella

Det finns en bokstavskombination för hundar också, DADHD, där det första d:et betyder dog.

http://www.afbv.se/Rasinfo_1

de ÄR extrema hundar 😅 känner en föredetta uppfödare, hon bytte ras för det blev för mycket tillslut. De har mycket driv, kamp och jaktlust ihop med vallinstinkt. 

 

 

 

 

Redigerad av Patchi
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

CAVE CANIS!
 

Det finns väl egentligen inga hundar som bara skall vara sällskapshundar, soffvärmare och trevliga lekkamrater till barnen, jo det finns ju en vitt spridd ras med många variationer...75C8C165-1CBB-4C7D-9B3E-91C9ED6B61DC.jpeg.aebf7ab14d92e5238fd52a2dc3e01d7c.jpeg

Leksakshunden, Canis toy vulgaris spec.

Men den gillar inta att bada.

 

De allra flesta hundraser jag känner till vill ha utmaningar och en uppgift att fylla. Enklare sökuppgifter kan alla hundar klara av, Nose work är en tränings och tävlingsform som man kan göra väldigt enkel och även utveckla långt. 
Jag har för längesedan haft mellanpudel, tre olika som avlöste varandra, dessa trivdes ombord, en av dessa gillade att bada. Det gällde att skölja av den hunden i sötvatten efteråt, annars blev pälsen lika len som stålull.


Det är ju svårt att tipsa om den bästa och mest lämpliga ”båthunden” den skall ju fungera och trivas även på land, i hemmet. Och alla människor har ju olika tycke och smak, eller fördomar om olika hundraser. 
Shipperken som nämndes i början ser ju väldigt pigg och trevlig ut, men jag tycker den är för liten. Av olika hundar i mellanstorlek är ju de olika vattenhundarna samt den italienska tryffelhunden, lagotton, känns ok, men jag vet inte hur dessa funkar ombord.

 

Pudlar är ju aldrig fel, käcka hundar som gillar att vara med familjen överallt, brukar också kunna komma överens med andra hundar. Toypudeln är ju rätt liten, litet större är ju dvärgpudeln, här går vi från den ena självklarheten till nästla, mellanpudeln har i mitt tycke en lagom storlek att ha med ombord, kan själv embarkera lättillgängliga båtar, och är inte för tung att bära ombord om det sitter pulpet, stävankare och rullfock ivägen. Storpudeln är ju litet mer majestätisk och har ju en skön attityd, men kan vara för stor att bära ombord om den inte själv kan klättra eller hoppa.

Min erfarenhet är att iallafall två an de pudlar jag växte upp med blev egensinniga och långsinta när de blev äldre. Om man exempelvis klippt klorna var den sur resten av dagen. Nuvarande schäfer gillar inte heller kloklippning och blir sur, men så fort man lägger undan klosaxen är hon som vanligt igen.

 

Nö, kolla vidare på vattenhundar, lagotto och pudlar!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
23 timmar sedan skrev Patchi:

Självklart finns det individer som fungerar på båt. Men har man inte intresse för att jobba med sin hund så tycker jag att man ska skippa bruksraser, renodlade vallhundar , jakthundar och polarhundar. Det är mycket större risk att det blir fel än att det fungerar bra. Det finns så många andra fina hundar att välja på 🙂 

Mallen är ju känd för att vara arbetsnarkoman 😅 de vill helst ha en uppgift hela tiden. 

Jag tjatar vidare här...

Tja, om man inte vill jobba eller träna alls med sin hund kanske man inte skall skaffa hund över huvud taget. Som andra här, och jag tidigare antytt eller skrivit behöver ju alla hundar ha motion, inte bara fysisk utan även mental motion. Enkla sökövningar där man gömt hundgodis eller en populär leksak kräver inte så mycket av ägaren, men hunden får ju aktivera sin nos och hjärna en del. Jag har deltagit med min hund i olika sökövningar, även assisterat kursledaren. Där har det varit olika pudelstorlekar, taxar, aussies, schäfrar, retrievrar, schnauzrar med fler och allehanda korsningar av dessa samt unga och gamla hundar..

Alla dessa har snabbt lärt sig att söka på kommando.

 

Husky, malamut och chihuahua har ännu inte besökt oss. Men det sägs att huskyn bara är bra på en sak, att springa, långt. Chihuahua är ju en bra varselhund, den varnar med skall då någonting (allting) händer i närområdet.

 

Enklare agility där man lär hunden att gå över, eller under olika hinder (kan praktiseras på mantåget...) eller balansera på landgångar, gungbrädan på lekplatsen eller så. Nu är väl hundar inte välkomna på alla lekplatser så det får man se upp med. Som jag tidigare skrev gillar min hund att söka tennisbollar runt tennisbanor. Det gör hon nu spontant. Hon brukar få behålla en boll medan de andra kastas in på planen, extra kul då det pågår en match 🖇 📎 🖇 [obs, bildvits!]

”Tennisbanor vi besökt”

Styrsö, Malmös, Rågårdsvik, Köpstadsö, Hunnebostrand, Bovalstrand, Syd-Koster, Strömstad, Käringön, Ellös och kanske någon mer. 🎾 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...