Dehler 36 cws som blue water cruiser

[SVANTEJJJDF55484 0]

Hej forumet, jag är ny här!

 

Vi överväger köpa klassikern Dehler 36 cws som är snabb rymlig och prisvärd dessutom härligt plastig.. :)

Går det att atlantsegla med denna lättdrivna båt? Hon har mycket rigg, men med högsta klass på uppgraderade revsystem kan man ju lätt minska seglen.

Försäljningsargumenten är ju att en person ska kunna hantera båten..

 

Nackdelar

Stor fråga är sjökojerna som saknas..

Inredningen är över huvud tänkt för weekendseglingar. Alltså behövs flera grabbräcken m m när det kränger och slingrar i grövre sjö.

Är roder och köl tillräckligt starka i konstruktionen?

 

 

 

Fördelarna är:

att "allt är neddraget" på ett exceptionellt sätt.

Byssan är rymlig och främjar god mat ombord!!!!

Sägs finnas gott om stuvutrymme?

Starkt byggt skrov!!!

 

 

Tvisteämnen

Sittbrunnen är rymlig (även för översköljande sjöar). 

-bra eftersom man tillbringar mycket tid där.

-den är inte för bred så man kan spjärna med fötterna men med längd för att sova där ljumma nätter.

 

Sittbrunnen ligger nära ruffen, bara ett par steg ner, så man är inte på en annan planet när man ska koka kaffe hämta godis m m

 

 

Vad säger ni?

 

Svante W

 

[Mackey 4 208]

Hej och välkommen till MG!

 

En hel del svar och tyckande hittar du här:

 

Just för Dehler 36 cws tänker jag att "köket", för det är mer ett kök än ett pentry, kan bli svåranvänt under segling. Det är lite för luftigt för min smak.

 

Annars är det nog samma åsikter som i tråden jag länkar till.

[RikardE 263]

Vi står och väger fram och åter kring det moderna snabba och det lite sävligare, säkrare äldre och tightare. En viktig del är faktiskt trivseln där är vi alla olika. Vi upplever att en modern båt känns trevligare att spendera tid i, dom vita skotten gör ruffen väldigt ljus och trevlig. En traditionell Orustbåt med trä överallt, lite trängre och säkrare känns som att gå ner i källaren, inget som min fru uppskattar - även fast hon ser fördelen med dessa och även ser kvalitets skillnaderna. Trivselkänslan är viktig 90% är att ligga ocg mysa i en vik 10% är segling enligt många som jag pratat med. 

 

Har hört om flera som åkt runt och valt "Orust vägen" pga säkerhetskänslan - som sagt i efterhand att dom borde valt en snabbare båt med facit i hand. 

 

Mackey med många andra har många intressanta och välgrundade tankar i tråden. 

 

Vi är troligtvis tillbaka till att använda den båt vi har - dels för att vi vet vad vi har och dels för att det är en bra segelbåt, visst finns det fördelar med andra byggen, men med en investeringskostnad exkl den säkerhetsutrustning som behövs blir för stor för att vi skall kunna hålla vår tidsplan - att försöka komma iväg känns viktigare än att ha den absolut perfekta båten.
Vissa säkerhetsbrister som finns på den typen av båtar kan man bygga bort vill jag tro. 

Hade vi inte haft ekonomiska begränsningar så hade vi säkert beställt en ny AMEL, men där är vi inte ännu..

 

Angående Köket så har vi kök i vinkel - vilket vi tror är bra och vi kan montera säkerhets avgränsare för matlagning i lutning. Längsgående kök kanske jag inte hade velat ha - lätt att flyga iväg i en våg eller liknande. 

 

[Mackey 4 208]

38 minuter sedan skrev RikardE:

Trivselkänslan är viktig 90% är att ligga ocg mysa i en vik 10% är segling enligt många som jag pratat med. 

Lägg därtill att 90 % av den vakna tiden tillbringas "utomhus".

 

46 minuter sedan skrev RikardE:

Har hört om flera som åkt runt och valt "Orust vägen" pga säkerhetskänslan - som sagt i efterhand att dom borde valt en snabbare båt med facit i hand. 

Att segla över en ocean på 23 dygn eller 19 dygn är stor skillnad, men det är ju inte så många oceaner man ska segla över.

 

Om det tar två eller 2,5 dygn att segla mellan två öar har inte så stor betydelse. Efter den första oceanseglingen är alla andra sträckor korta. Perspektiven förändras.

 

Vi tyckte det var långt att segla till Gotska sandön (11 timmar) före vår Stilla havet-segling, men ganska normalt att segla non-stopp Stockholm - Haparanda i fyra dygn efter.

 

Jag menar inte att hastigheten är oviktig, men jag tror inte man ska stirra sig blind på den. Välj en båt som är trivsam ovan däck för alla ombord samtidigt både under segling och i hamn, det är där den största delen av tiden tillbringas om man ska segla i varma vatten.

[Gaidin 270]

Jag sitter hellre 20 dygn i en bekväm sävlig båt än 18 dygn i en orolig krävande båt.

Men vi är ju alla olika, en livlig båt är nog roligare att segla aktivt än en trögare dito men det förutsätter ju att man vill segla aktivt.

 

Jag skall långsegla men det är inte seglingen i sig som lockar mig, snarare möjligheten att resa till ställen man inte kommer till på annat sätt och att det är smidigt att man har sitt hem med sig.

Lite som att köra husbil, de flesta gör ju inte det för att de är passionerade bilförare utan för att de vill se sig omkring.

[Mackey 4 208]

37 minuter sedan skrev Gaidin:

Jag sitter hellre 20 dygn i en bekväm sävlig båt än 18 dygn i en orolig krävande båt.

Men vi är ju alla olika, en livlig båt är nog roligare att segla aktivt än en trögare dito men det förutsätter ju att man vill segla aktivt.

Man vill inte segla aktivt hela tiden i 20 dygn, det är först mot slutet man ångrar att man inte gjorde det... 😟

så att man hade kommit fram några dygn tidigare. 

 

Det viktiga tror jag är att det funkar att styra båten med autopilot alltid, utom i riktigt uselt väder.

Ingen vill stå till rors i 20 dygn i en "rolig" båt.

 

Med det sagt menar jag inte att man kan välja vilket ök som helst. Tar det för lång tid blir det kanske problem med proviant som inte får plats för 40 dygns segling, eller lastar ner båten så att det tar ännu längre tid. Reservvattenförråden måste också utökas så att man överlever om WM går sönder.

[skippeer 391]

Vår förra båt, Hanse 342, var en s.k. modern båt med platt botten och fenköl och när vi ibland var ute i stora vågor och råkade ut för magplask så kändes det som att riggen skulle trilla ned (vilket vi innerst inne inte trodde utan det var mer känslan vi ogillade).

Det intressanta är att andelsbåten, en Hanse 371, som vi seglat några månader i Adriatiska havet hade en lugnare gång i grov sjö.

Förr oss blev skrovformen den största drivkraften att byta inför längesegling, vi sökte ett ett mer V format skrov, stora vatten/diesel-tankar, en trygg sittbrunn för havssegling. Maximal LOA 11,99 meter mtp marinatariffer i västra medelhavet.

Dubbla Furlexar med genua och självslående fock, rullstor.

Vi hade även med önskemål om toalett med stol i färdriktningen och pentry vid nedgången dvs minimalt med gung.

Däcksalongsbåtar dök upp på "short-listen", vid dåligt väder till havs eller förtöjda ha en fin vy runt om. Att skepparen skulle slippa klättra över admiralen på natten, minst fyra stycken 2 meters kojer, mm. Inget teakdäck

 

Som vanligt får man vara flexibel och kompromissa, nu har vi teakdäck, toalett och pentry mitt i båten, jag får kliva över sambon på natten i akterhytten.

Pga skrovform och tyngd (12 ton) funkade det med toa-besöken och matlagning på Nordsjön även i kuling.

 

Allting går sönder förr eller senare, är man en ettåring kan det kanske hålla fram och tillbaka till Karibien, går man ett varv lär saker behöva repareras/bytas ut. 

 

Det viktiga är att bestämma sig för båten blir aldrig 100% klar, kunde "Blondie" segla jorden runt i en Ballad skall det gå fint att ta sig runt klotet med samma storlek eller större båt med rätt approach och kunskap. 

 

Kollade i medlemsregistret för JRSK, en bekant seglar Dehler 39 och de verkar himla nöjda.

Go Now:-)

 

[RikardE 263]

Här är en med lite erfarenhet av just detta med segling på lite större vatten. 

 

[Peka67 167]

2020-09-10 vid 09:38 skrev SVANTEJJJDF55484:

Vad säger ni?

Svante W

 

Hej Svante trevligt att du hittat hit.

Jag skulle avråda dig från att köpa dehler 36 cws för långfärdssegling. Många moderna båtar har ingen eller mycket dålig "vak" förmåga (kunna kana i sidled, samt unvika broach). Det gör att båten följer med vågor på ett (i bästa fall) obehagligt sätt,  men kan bli farligt i alltför stora vågor.

Först Dehler 36 cws, nedre kirie feeling 326 di 

(modern båt med goda sjöegenskaper). Båda ligger i ungefär samma prisklass.

 

[SVANTEJJJDF55484 0]

Tack Peka67!

 

Tre frågor:

- ang vakning i sjöar

- "broach"ning

- stampning 

 

Vilka andra moderna båtar är säkra ur dessa aspekter?

Maxi 108? (seglar hyfsat bra, billig)

Kortkölad  Swan 931? (Hur seglar dessa med kort köl?)

C&C 44 (lär vara en bra racer & cruiser)

 

 

Dålig vakning beror av köldjupet eller hur?

 

Feelingen har fällbar köl och kortare roder. (har den mer V-format förskepp dessutom?)

 

 Dehlern har djup fenköl och djupt roder. (Visar ritningen även en vingköl?)

 

 

Klassiska båtar har djup långköl - kan de vaka bra?

 

Vad minskar risken för broach (köldjupet där också?)

 

Dehlern har tämligen platt förskepp, men är det ett problem när sjöarna är stora och långa?

Dehlern brukar ju gå mycket och framgångsrikt i Nordsjön (som är ökänd för sina korta branta sjöar) gäller även Medelhavet.

 

Svante W

2020 09 15

[Peka67 167]

Okej ska försöka svara så gott jag kan, om vi börjar med dina båtförslag.

 

C&C 44 finns i två varianter, dels en med djup och kort köl, samt en mindre djup och bredare köl med centerboard (keel/cb). Där den senare är bättre lämpad för långfärdssegling. Stort minus för ett djupt och oskyddad roder. Detta behöver kompletteras med nödroder eller ett hydrovane vindroder. KÖP INTE EN BÅT UTANFÖR EU. 

 

Swan 931 med kort köl är också en fin båt. Även denna har ett djupt och oskyddad roder som behöver kompletteras enl. ovan.

 

Maxi 108 har en bredare köl som även är placerad något längre bak (positivt). Tyvärr är kölen för djup för min smak. Rodret är delvis skyddat vilket gör det starkare, samt att vid kollision så bör övre delen kunna styra båten vidare om undre delen saknas.

 

En båts sjöegenskaper "vak" förmåga måste delas upp i olika delar. Först så har du förmågan att kunna kana i sidled, kontra att rulla runt i vågor. Här är köldjup båtbredd och kölvikt faktorer. Ju mer som sticker ned under båten i kombination med båtbredd och kölvikt gör att båten vill kana mindre och rulla runt mer. 

 

En djup och smal köl är sårbar för störningar i sidled främst från vågor men det kan också ske från seglen. Det innebär att båten skär upp och därefter får ett nedslag (broach).

 

Klassiska båtar kan ha djup köl (ej alla) ofta går kölen hela vägen bak till rodret (långköl). Detta förhindrar ofta att båten roterar i sidled (ingen broach) samt att båten blir kursstabil. Men även många moderna båtar är också kursstabila. Om den klassiska båten har en djup och tung köl så är den lika sårbar som en modern båt att rulla runt (vilket är farligast).

 

När det gäller "stampning" så känns det som ett mindre problem vid långfärdssegling då man mest seglar med vinden, och våglängden oftast är större. Självklart är det önskvärt med V-sektioner i fören. Men även kilform och bärighet är viktigt. Här får du själv försöka att höra vad andra sagt om just din båtmodell.

 

För att utveckla dehler 36 cws så är rodret mycket djup och sårbart. Kölen är mycket kort med stort djupgående. Vidare så  har kölen bulb med vingar. Vilket är sämsta tänkbara kombination (med djupgåendet).

 

Redigerad 16 September , 2020 av Peka67

[RikardE 263]

Jag förstår fullt resonemanget oven med långkölat, avsmalnande i aktern osv. 

Det som förbryllar mig är att om en massproducerad båt, Beneteau, Hanse osv inte är att rekommendera som en långseglare pga breda raka akterskepp, sina djupa kölar och roder konstruktioner - hur kommer det sig då att Hallberg Rassy som en av världens mest ansedda båtkonstruktörer har anammat just denna konstruktion på sina långseglare?
Så dåligt kan det ju inte vara. 

[Klubbjackan 26]

Mycket intressant fråga RikardE. Och jag tror svaret är att HR har anpassat sig till vad kunderna vill ha. Färre kunder kanske är "hardcore bluewater sailors"? 

 

Men sen tror jag att om man studerar en HR så har de förmodligen ett lite mer måttfullt koncept än en Beneteau.

Mindre extrem strykjärnsform.

[RikardE 263]

Så är det säkerligen, någon form av strukturell skillnad måste det vara - med tanke på prisskillnaden. 

 

Hade det inte funnits ekonomiska begränsningar hos köpare så hade säkert fler av de anrika varven funnits kvar och de Europeiska varven hade säkert anammat de anrika varvens ideologi med en annan design filosofi, eller så hade det inte funnits en marknad för den typen av båtar och då hade kanske inte varven ploppat upp eller anammat sina nuvarande filosofier. Det är ju en filosofisk fråga som man kan ägna sig åt om man har lite tid över.